Vad utgör medvetandets referens?

[Pilatus]

Fast det jag pratade om rör inga kyrkor eller samfund överhuvudtaget. Det var något helt annat jag pratade om, möjligheten av en skapare och att liv kommer av liv.

Du talade om många tänkare som haft en skapare som en rimlig möjlighet genom historien. Vilka tänker du då på om inte kyrkan har varit inblandad? Kinesiska tänkare?

[Antic]

Finns väl många tänkare som inte varit det minsta religiösa men som ändå sett en skapare bakom universum vare sig det rört sig om ett "intelligent väsen" "intelligent kraft" eller Gud.

[mullback]

Fast det jag pratade om rör inga kyrkor eller samfund överhuvudtaget. Det var något helt annat jag pratade om, möjligheten av en skapare och att liv kommer av liv.

Du talade om många tänkare som haft en skapare som en rimlig möjlighet genom historien. Vilka tänker du då på om inte kyrkan har varit inblandad? Kinesiska tänkare?

Här är väl ett exempel som var opåverkad av den senare kyrkan

Världsträdet Yggdrasil

Det finns en ask, som är gudarnas viktigaste plats. Yggdrasil heter trädet, som sträcker sig över alla världar och som har grönskat sedan tidernas början. Trädet växer från tre rötter som alla sträcker sig till varsin källa. Den första ligger i det mörka Nifelheim, där ormen Nidhögg ihärdigt tuggar på roten. Många andra ormar gör honom sällskap i denna fuktiga, kalla grop. Med jämna mellanrum kommer ekorren Ratatosk springande längs stammen för att lämna fientliga meddelanden från örnen i Yggdrasils krona. Ratatosk ilar alltid tillbaka med ett minst lika hatiskt meddelande till örnen däruppe, som har höken Väderfjölne mellan ögonen.

Källa: http://www.nordisk-mytologi.se/yggdrasil.html

[Pilatus]

Här är väl ett exempel som var opåverkad av den senare kyrkan Världsträdet Yggdrasil

Ja, det går långt tillbaks i historien.

Men Antic kunde inte nämna en enda av alla stora tänkare som haft en skapare som en rimlig möjlighet och där kyrkan inte varit inblandad.

[Anne]

Jag är uppriktigt fascinerad.

Lynx, du som har en lyrisk ådra,

Det är via "G-STRÄNGEN" universum sjunger sin sång!

/ Illusionen och Jeppe

Är det så? G-strängen? En del kanske hävdar g-punkten. För länge sedan hörde jag talas om något munkkloster i Asien där de med jämna mellanrum slog på en gong-gong för att förhindra att världen skulle stanna.
Visst vibrerar allting, men inte så att vi kan uppleva det och jag kan inte uppfatta tonen/tonerna det ger ifrån sig.

[Anne]

Antic, jag har helt enkelt inte upplevelsen att jag skapar en katedral mm när jag tar en promenad. Jag går inte runt en stol, granskar den ur alla möjliga vinklar och utbrister "Den rör på sig!". Rör sig ditt golv också? Ramlar du framåt eller bakåt om du inte håller takten?

Har du flugor osv. helt inombords dig? Om så hur kan andra uppleva t ex. den nämnda katedralen?

Du pratar en hel del om våra sinnen, hur de är fundamentala för upplevelsen. Skulle man demolera sina sinnen tror jag känseln är besvärligast att fullkomligt demolera utan att dö. Vad tror du? Hur som helst, det är inte helt ovanligt att folk som har någon nedsättning i något sinne upplever hallucinationer eller illusioner där sinnet inte är riktigt fungerande, exempelvis synnedsättning. Alla hallucinationer beror inte på det, men jag nämner det för relevansen i ditt tänkande.

Skulle du verkligen uppleva saker och ting som i mitt första stycke här så skulle jag råda dig att kolla öronen. Kristallerna där? Det känns ju inte så konstigt att van gogh skar örat av sig och så långt behöver det ju inte gå.

[xion]

Nu skriker naturligtvis hardcore vetenskapsmannen eller ateisten, religiöst trams från en sagobok. Det gör inte jag däremot, helt enkelt för att det låter logiskt i mina öron. Om inte, ge mig gärna en mer logisk förklaring? Av samma orsak skulle jag dissa koranen direkt eftersom den skickar allt vad logik heter till kingdom come.

Jag är i alla fall den mest övertygade ateist jag kan tänka mig. Vad är då en logisk förklaring av Gud?
Eftersom vi alla har ett förhållande till Gud så måste ju Gud existera. Allt som vi kan tänka oss existerar nämligen i någon mening. I fallet Gud så existerar han, precis som du skriver, inom oss, närmare bestämt i vårt medvetande. I vårt medvetande finns också allt som hör till religionen, himmel, helvete etc.
Att tro på en skapare, en Gud, är ett sätt att förklara det oförklarliga. Varför finns vi? Vem har skapat liv av icke liv. Vi är uppbyggda av enkla kemiska beståndsdelar. De minsta byggstenarna i levande organismer (aminosyror) verkar kunna uppstå spontant i naturen. Hur har då dessa kunnat vidareutvecklats till levande organismer? - Slump? - Nej det tror jag inte på. Jag tror att allt som sker gör det av en orsak (kausalitet). Kanske har enkla kemiska reaktioner under speciella förhållanden kunnat övergå till vad vi kallar liv. Vi behöver egentligen inte veta hur det har gått till men visst vore det häftigt att få svar på detta. Någon Gud tycker jag i alla fall inte att vi har användning för i det fallet. Bättre då att inse att vi aldrig kommer att kunna vet allt.
Att tro på Gud och vara religiös är inte så dumt egentligen. Livet består ju av våra minnen och våra förhoppningar. Tillsammans utgör detta vårt liv i "nuet". Om man tror sig komma till himlen efter sin död så kanske detta är något som gör nuet mera positivt. Samma sak om man tror att ens själ kommer att leva vidare i nya reinkarnationer. Vi ateister har det inte lätt sålunda. Vi har bara det här jordelivet att räkna med. Sen går vi in i det kemiska kretsloppet igen. Inte desto mindre finns det mycket att glädjas åt och njuta av under den tid vi har förmånen att få finnas.

[Illusionen]

Jag är uppriktigt fascinerad.

Lynx, du som har en lyrisk ådra,

Det är via "G-STRÄNGEN" universum sjunger sin sång!

/ Illusionen och Jeppe

Är det så? G-strängen? En del kanske hävdar g-punkten. För länge sedan hörde jag talas om något munkkloster i Asien
där de med jämna mellanrum slog på en gong-gong för att förhindra att världen skulle stanna.
Visst vibrerar allting, men inte så att vi kan uppleva det och jag kan inte uppfatta tonen/tonerna det ger ifrån sig.

Att förklara vad G representerar är inte helt lätt, så det kan vara fördelaktigt att förklara i etapper,
så se följande som en första etapp.

Förankringen via MaskeringsPrincipen, MP, kan principiellt förklaras med en enkel metafor.
Tänk dig att två tåg, A och B, står parallellt och motriktade relativt varandra på stationen, i nord – sydlig riktning.
Jag sitter i tåg A och du i tåg B, och då det är mörkt ute har vi inga referenser till omgivningen.
Ett av tågen börjar sedan röra sig sakta framåt, och vi har kontakt med varandra via mobiltelefon.
Jag uppfattar att tåg B rör sig med hastigheten +C, där + anger att du börjat resan åt söder.
Du uppfattar dock att tåg A rör sig i motsatt riktning med hastigheten –C, alltså att jag börjat resan åt norr.
Varken du eller jag ser m a o den ev egna rörelsen vi färdas med, den är ”maskerad” ( = MP).

Via mobilen är vi överens om att vi rör oss med +C respektive –C.
RELATIVT varandra rör vi oss således med medelvärdet av +C och –C.
RELATIVA MEDELVÄRDET blir då roten ur +C och –C, alltså √(+C ∙–C) = ±jC

ALLT som sker atomärt har av samma principiella skäl en överordnad imaginär kommunikation till universum
som symboliseras av ±jC.
Det är detta imaginära beroende som utgör konceptets grund för den Speciella Relativitets Teorin, SRT.

Om nu du sitter still och jag reser mig och går med hastigheten V till restaurang-vagnen, så får det konsekvenser
för hur du uppfattar min hastighet, den verkar sakta in ju fortare jag rör mig.
Det beror på att min hastighet har att förhålla sig till det överordnade RELATIVA MEDELVÄRDET, jC.
I mitt inlägg den 12 feb 2017 15:53 finner du bl a,
RE Perspektiv x: √(+C + V)(–C + V) / jC = √(–C² + V²) / jC = jC√1– (V/C)² / jC = ±√1– (V/C)²
där den rödmarkerade termen symboliserar det relativa medelvärdets påverkan på det du reellt förnimmer.
Ovanstående skiljer sig från Lorentz-transformationen genom att vara principiellt enklare.I inlägget den 12 februari
redovisas även hur V ger en imaginär påverkan, vilket ej framgår av Lorentz-transformationen.

Relativitetsbegreppet är med detta synsätt en funktion av hur universum överordnat och referensneutralt påverkar
vår underordnade egen-referensberoende s k verklighet.

/ Illusionen

Pax vobiscum.

[Anne]

Beklagar Illusionen, detta tänk förstår jag inte. Om du förflyttar dig i din tågvagn skulle väl inte jag märka av det?

[Illusionen]

Beklagar Illusionen, detta tänk förstår jag inte. Om du förflyttar dig i din tågvagn skulle väl inte jag märka av det?

Det är underförstått att vi ser varandra genom fönstren.
Måste tyvärr bryta här för Jeppe måste ut en sista gång, men vi kan fortsätta i morgon om du känner för det.

/ Illusionen

[Anne]

Visst! Krama Jeppe från mig Jag trodde inte vi såg ut pga mörkret.

[Illusionen]

Beklagar Illusionen, detta tänk förstår jag inte. Om du förflyttar dig i din tågvagn skulle väl inte jag märka av det?

Det är underförstått att vi ser varandra genom fönstren.
Måste tyvärr bryta här för Jeppe måste ut en sista gång, men vi kan fortsätta i morgon om du känner för det.

/ Illusionen

Lynx,

Jeppe hälsar och tackar!
Vi har just överlevt hans årliga schamponeringsbad.

Här i etapp två, utökar vi resonemanget från att gälla en (1) riktning, till att omfatta flera riktningar.
Vi får då tänka oss att tåget fiktivt/skenbart rör sig fram och tillbaka (”oscillerar”) i båda riktningarna,
symboliskt återspeglande universums överordnade dynamik.
Viktigt här att notera är att tecknen + och – , pga den individuella maskeringen via MP, både representerar
vårt sätt att, utifrån aktuell rum-position, ange riktning och tågets/universums ”dolda/tänkta” rörelseriktningar.
I konceptet och tidigare inlägg beskrivs hur den individuella MP-förankringen får olika skalfaktorer till konsekvens.
Begrunda detta noga, då det är i förlängningen av detta resonemang som MP ger rum och tid, RUM-TID.
Balanskriteriet Ư beskriver detta symboliskt.

Det fascinerande är att RUM-TID därigenom förefaller vara ett av Medvetandets Referens, MR, via MP selektivt
förorsakat perspektiv, av något överordnat, G, vi saknar förmåga att beskriva i atomära termer.
Då vi inte behärskar vad som kännetecknar medvetandets referens går det således inte att helt utesluta
att G är en spegling/illusion "förorsakad" av MR.

/ Illusionen

Pax vobiscum.

[Anne]

God morgon! Jag antar att... kanske borde tänka igenom det lite, men direkt spontana tankar kan väl vara ok? Eftersom tågen har olika färdriktning antar jag om ena tåget kör framåt och det andra backar i samma takt märker jag ingen rörelse? Om ditt tåg börjar röra sig och mitt står stilla kanske jag upplever att mitt tåg rör sig tills ditt tåg försvinner. Ja, som en bil som kör framåt så ser det ut som hjulen snurrar bakåt, det har väl du också sett någon gång?

[Illusionen]

God morgon! Jag antar att... kanske borde tänka igenom det lite, men direkt spontana tankar kan väl vara ok? Eftersom tågen har olika färdriktning antar jag om ena tåget kör framåt och det andra backar i samma takt märker jag ingen rörelse? Om ditt tåg börjar röra sig och mitt står stilla kanske jag upplever att mitt tåg rör sig tills ditt tåg försvinner. Ja, som en bil som kör framåt så ser det ut som hjulen snurrar bakåt, det har väl du också sett någon gång?

God morgon Lynx!
Som ingenjör ser jag det som ett hållfasthetsproblem i G. Det förekommer då egentligen ingen rörelse (om vi går på djupet),
utan det har sin grund i differensen mellan olika skalfaktorer/storlekar, som de i konceptet beskrivna "töjningsfenomenen" ger upphov till.
Jmf med att du blåser upp en ballong, så tänjer ytan ut sig i båda riktningar (= "dubbel-rot" i konceptet = motsvaras av tågen).
RUM och TID förutsätter m a o MR och MP, varför RUM-TID av mig betraktas som ett sub-fenomen.

Det man missar är att G atomärt inte bör betraktas som något konstant.
Här finner du svaret på varför många oreserverat tror på begrepp som oändlighet och Big Bang.

/ Illusionen

[Anne]

Va? Om ena tåget kör framåt och det andra backar förekommer det ingen rörelse ? Nu behöver lilla lynx en kopp kaffe. Starkt kaffe. Stor kopp. Herregud! Hur orkar du gå runt och tänka så där, Illusionen?!