Meningen med livet

[Pilatus]

Livet är de val vi gör.

Frågan är hur vi ställer oss till dessa. Kanske hade vi hoppats på litet bättre förutsättningar att göra bra val, eller så finner vi oss i det vi håller på med. Ibland blir det bra, men det innebär då att vi måste ta vissa risker att misslyckas. Risken måste stå i något hyggligt bra förhållande till vad vi kan förväntas klara av. Idrottsmannen som presterar litet bättre resultat efter hand.

Vi handlar inte i ett vakuum. Det vi inte kan välja är hur andra reagerar på våra val. Går delvis men inte helt att förutse. Vi formar våra liv i samverkan eller strid, vilka skiftar över tid och dagsform, med omvärlden.

Det är mest riktigt då vi är unga, vi låter oss styras av påtryckningar från vuxna. De anser sig mena väl och de har större livserfarenhet. Men de är knappast objektiva, kan ignorera unga människors drömmar. Svårt att vara balanserad som vuxen. Men jag aktade mig noga från att försöka styra som förälder.

Och som vuxen, jo man samverkar i hög grad om boende, vad som behöver göras, semester och andra gemensamma beslut. Men i mycket annat styr vi våra liv självständigt. Det är en bra balans.

Antagligen kan man finna specialfall som bryter igenom vår känsla av att kunna avgöra vad som är väsentligt för oss. Hänsyn, att överlämna områden för beslut, att inte alltid framföra åsikter, att vara en smula uppmärksam.

Kanske är det litet mer komplext än att vi bara kan välja. Men på sätt och vis är det ett slags val då vi avstår, det kan kännas bra att inte vara påstridig.

[Anders]

Livets mening är att leva det. För individen. Så ser jag det.

Sedan kan jag ta inspiration från Illusionen och Pilatus senare inlägg här och framför allt Heidegger (S und Z) då vi betraktar människorna liksom lite objektivt. Val. Då gillar jag Heideggers begrepp Kastadhet. Man föds i en situation och får hantera den relativt den situationen. En fattig pojke i Liverpool, satt av det kapitalistiska systemet att jobba i kolgruva från 7 års ålder, vilka val har denne pojk i sitt liv? Kolgruveägarens son, vilka val hade han? Båda har vissa. Köra in kuken eller inte, om man fattar konsekvenserna. Men sedan är det ju lite skillnad.
Kvinna eller man. I Sverige eller Saudi. Relativt sig själv kan man väl ha en del val. Som faktiskt i någon mån påverkar våra liv. Men det blir ofrånkomligt, ffa numer med vår ökade möjlighet att se omvärld, att man ser olika andra personers valmöjligheter.

Till exempel beskriver Liberalismens profeter("höger om Mills") människan som en person som är av manskön(plus några få kvinnor), född i västerland och ekonomiskt oberoende i sin bakgrund, säg inom max 3 generationer bakåt. Ganska snäv definition på människa. Jag själv, man, villaunge från 10 års ålder och hög utbildning som lett till välbetalda jobb är eoner ifrån de val som kan sägas vara till ens fördel som de beskrivs av Locke och Nozick.

Meningen med livet är i det perspektivet något relativt. Och ju högre upp på rangskalan du kommer, ju viktigare blir valen som begrepp. Man bör därför i dessa resonemang vara försiktig med referenser som "Vi"

[Anders]

Ni kan väl bakgrunden för valets store filosof, författaren till "antingen-eller"...

[xion]

För en tid sedan ställde (Anders?) frågan, vilket jobb som är viktigast. Jag har funderat en del på det där och kommit fram till att det jobb som är viktigast är ett idag utrotningshotat sådant, nämligen hemmafru-jobbet. Vad kan vara viktigare än att sköta om och se till att kommande generationer får en bra start i livet och en trygg punkt i tillvaron. Att knyta samman barn och föräldrar och föra våra värderingar vidare till våra barn. Jobb som syftar till att förlänga våra liv som t.ex. läkare eller cancerforskare måste väl snarare ses som kontraproduktiva.

[Algotezza]

Ja, visst kan man säga att livets mening är att leva det, för hade man inte levt sitt liv hade man ju aldrig ställt frågan om dess mening. Men om då livets mening är att leva detta liv, vad innebär det då att leva? Som jag ser det, innebär det att uppleva och att handla, göra saker. Men det gör man ju oavsett om det känns meningsfullt eller meningslöst. Det går liksom inte att undvika medan man lever. Det som gör livet värt att leva är väl att det är intressant och omväxlande, inte bara att vegetera, att det finns en balans mellan arbete och vila, att man upplever att man har något meningsfullt att syssla med.

Vad hjälper det att säga att livets mening är att leva sitt liv om det ändå känns meningslöst? Den mänskliga tillvaron handlar väl om att finna ett sätt att leva så att man upplever livet, det egna livet, som meningsfullt. Att meningen är processinriktad och handlar om ens attityd till livet, snarare än något statiskt och en gång för alla givet.

[SigurdV]

Livet är de val vi gör.

Ja det låter vettigt.
Verkligheten består nog av de val som utförs.
Vem som väljer kanske är mindre viktigt?

[Algotezza]

Livet är de val vi gör.

Ja det låter vettigt.
Verkligheten består nog av de val som utförs.
Vem som väljer kanske är mindre viktigt?

Naturkatastrofer och väder är bortom individens val men kanske inte mänsklighetens...

[Pilatus]

Ja det låter vettigt.
Verkligheten består nog av de val som utförs.
Vem som väljer kanske är mindre viktigt?

Naturkatastrofer och väder är bortom individens val men kanske inte mänsklighetens...

Olyckor, är inte det sådant andra, långt borta, råkar ut för?

[Algotezza]

Ja det låter vettigt.
Verkligheten består nog av de val som utförs.
Vem som väljer kanske är mindre viktigt?

Naturkatastrofer och väder är bortom individens val men kanske inte mänsklighetens...

Olyckor, är inte det sådant andra, långt borta, råkar ut för?

Vad med vård skola omsorg? Och järnvägen...?

[HoneyBadger]

För länge sedan har varelser från högra världar gett oss budord - heliga ord från högre verkligheter om hur vi ska leva våra liv. Det är syftet med våra liv att hedra våra förfäder och leva naturliga liv. Och att sprida ljus och sanning.

Mäktiga varelser som kan ta mänsklig skepnad.

När vi glömmer bort våra förfäder och vad vi kallar för Gudar så kollapsar vår civilisation genom ständig korruption.

[Pilatus]

För länge sedan har varelser från högra världar gett oss budord - heliga ord från högre verkligheter om hur vi ska leva våra liv. Det är syftet med våra liv att hedra våra förfäder och leva naturliga liv. Och att sprida ljus och sanning.

Mäktiga varelser som kan ta mänsklig skepnad.

När vi glömmer bort våra förfäder och vad vi kallar för Gudar så kollapsar vår civilisation genom ständig korruption.

Vad är det för budord du syftar på? Vilka förfäder menar du att vi skall hedra och känna tacksamhet mot?

[531bts]

På samma sätt som det finns ett syfte, mening med de kroppsbevarande behoven (för vilka det är uteslutet för ngn levande varelse att betrakta som meningslösa), skulle man kunna tänka sig att det finns en lika självklar mening med människans tanke- o talförmåga, hennes nyfikenhet o behov att förstå o kommunicera sina erfarenheter av att leva.

[Algotezza]

På samma sätt som det finns ett syfte, mening med de kroppsbevarande behoven (för vilka det är uteslutet för ngn levande varelse att betrakta som meningslösa), skulle man kunna tänka sig att det finns en lika självklar mening med människans tanke- o talförmåga, hennes nyfikenhet o behov att förstå o kommunicera sina erfarenheter av att leva.

Det är med dessas hjälp vi skapar och inser samt upprätthåller livets mening. De kan vara meningsskapande - det är deras mening.

[Anders]

Livet är de val vi gör.

Ja det låter vettigt.
Verkligheten består nog av de val som utförs.
Vem som väljer kanske är mindre viktigt?

För den som har burgna föräldrar. För den mindre burgne är livet de val livet gör med oss.

[Anders]

Ja, visst kan man säga att livets mening är att leva det, för hade man inte levt sitt liv hade man ju aldrig ställt frågan om dess mening. Men om då livets mening är att leva detta liv, vad innebär det då att leva? Som jag ser det, innebär det att uppleva och att handla, göra saker. Men det gör man ju oavsett om det känns meningsfullt eller meningslöst. Det går liksom inte att undvika medan man lever. Det som gör livet värt att leva är väl att det är intressant och omväxlande, inte bara att vegetera, att det finns en balans mellan arbete och vila, att man upplever att man har något meningsfullt att syssla med.

Vad hjälper det att säga att livets mening är att leva sitt liv om det ändå känns meningslöst? Den mänskliga tillvaron handlar väl om att finna ett sätt att leva så att man upplever livet, det egna livet, som meningsfullt. Att meningen är processinriktad och handlar om ens attityd till livet, snarare än något statiskt och en gång för alla givet.

Jag skulle påstå att ett liv bestående av skola och utbildning, få ett jobb man kan trivas med och vara en kugge i samhällsmaskineriet, skaffa en familj och föda upp barn är ett meningsfullt liv. Även om man inte räddar valar, startar eget eller bestiger både Kebnekaise, Mount Everest och Empire state building.