Vad utgör medvetandets referens?

[Esther]

Jag förstår.
Men jag kan inte se alla kopplingar du gör. Den med Klorofyll tex. är helt noll.... säger mig inget alls.

Dikten av Alexander Pope, Eloisa to Abelard

How happy is the blameless vestal’s lot!
The world forgetting, by the world forgot.
Eternal sunshine of the spotless mind!
Each prayer accepted, and each wish resigned
Labour and rest, that equal periods keep;
“Obedient slumbers that can awake and weep,”
Desires compos’d, affections ever ev’n,
Tears that delight, and sighs that waft to Heav’n.
Grace shines around her with serenest beams,
And whisp’ring angels prompt her golden dreams.
For her th’ unfolding rose of Eden blooms,
And wings of seraphs shed divine perfumes,
For her the spouse prepares the bridal ring,
For her white virgins hymenals sing,
To sounds of heavenly harps she dies away,
And melts in visions of eternal day.

Utan varje förhoppning om att det går att vare sig förstå eller sätta samman med den berättelse klorofyll tangerar ... Filmen är bra och kastar ljus över ett problem, flykt. Det var endast ett par associationer, ...

Flykt - den kan göras bra på plats. Den som stannar på plats och tar glömskan genom sprit, droger, spel, sex, ... listan är enorm - jobb, Tv, resor, shopping --- you name it.
Ofta är det så den görs - man flyr in med människor man inte vill vara med egentligen också... jobb man inte vill ha, ställen där man inte vill vara... den yttre flykten genom att inte stanna på en plats utan byta - kan ge en omvänd inre rörelse.
Har du tänkt på det? Det kan också vara så att man måste gå tills man är redo att stanna för att jag redan från början bara ville kunna stanna men visste man inte hade det som krävdes. Det som krävdes för att alltid vara tillsammans, dela allt - göra allt. Älska sant och djupt. Man hade inte det man behövde för att ge sig till detta och gjorde ett val för kärleken - så att om den var där kunde ges. På riktigt.

Jag valde det sista för att när den tiden kommer - kunna ge allt till rätt person för att jag valde att vilja kunna det.
Bra film - bra tema ... tack

[Esther]

Var det nu alla - samtidigt - dansade ut... - kvar står jag och undrar om det var till eller utan musik

[Esther]

Se filmen Eternal Sunshine of the Spotless Mind, eller läs Willard Van Orman Quine. Varför? Pröva själv, de svar vi kan ge passar inte alltid dina frågor.

Berätta... varför denna mix, vart leder din tanke, hur tänkte du här...

Quine -> mening
Eternal Sunshine of the Spotless Mind -> om minnen och känslor

Såg filmen.
Det intressanta i filmen är belysningen av det jag också tagit upp. Den föreställning man lever i av motparten - som när de krakelerar in i verkligheten av den andre (som inte så fantastiskt som man gjort sig föreställningar om) - när den blir "verklighet". Står en människa, som inte själv är stabil i sig själv, ofta inte ut med. Filmen visar en kvinna som är totalt instabil i allt - detta är spännande för mannen som inte har ett eget liv och känner sig levande i förhållande till denna totalt obalanserade människa. (Ganska vanligt skulle jag säga).
Spontanitet, öppenhet och positiv energi= livsglädje kan lätt förväxlas med obalanserade människor som inte har impulskontroll (så tolkar jag henne) --- att de kämpar sig igenom (avprogrammeringsprocessen där de ska glömma varandra) och står kvar i en relation visar på en viss styrka och viljehandling där man (genom inspelningarna där de talar om hur de ser den andre - egentligen) som går bortom "kränkningar" och den justerade bild de har fått av varandra som är mer verklighetsnära. Där man ändå är villig att försöka satsa på en relation.
Intressant film. Och mer intressant är hur han föreställer sig henne med att hon har sex med alla för att bli omtyckt - vilket inte finns egentliga belägg för --- samt hur han i ljuset av henne uppfattar sig som tråkig och intetsägande som agerar bara på att kvinnor ger honom uppmärksamhet (han säger detta).
Resumé (personlig) : två drunknande människor som klamrar sig fast vid varandra och tvingar sig slutligen att simma. Trolig prognos eller utfall?
Vet inte - men när människor är så långt ifrån sig själva och vet inte vem de är samt har en egentlig kontakträdsla där han är så svag att han måste låta kvinnor ta steget för att få förhållande och hon med sitt alkoholberoende och sin dåliga impulskontroll över allt i sitt liv ska försöka få ihop en relation --- ser det inte så ljust ut. Fast de kämpar båda för att ha kvar den - det är ju ett plus som inte är vanligt.
Det kan ju fungera.

NU - kommer då den stora frågan kring Quine. Skulle då en individ som vill "glömma" någon relation som betytt mycket använda sig av tunga tankar och studier (Quine) för att "glömma" och fly från att etablera förhållanden?
Kan vara så - men behöver inte vara så.
Det kan också vara en nyfikenhet på mänsklig kunskaps gränser för att situera det som blivit en avgud i dagens samhälle och förstå den mekanismen.

[Illusionen]

Det är kanske inte det viktigaste, men man bör kanske i någon mån respekterar trådens rubrik.
De senaste inläggen i tråden, förefaller mig helt ovidkommande.
Hör de verkligen hemma i den här tråden ?
Om så skulle anses vara fallet, vilket är motivet ?

/ Illusionen

[Esther]

Det är kanske inte det viktigaste, men man bör kanske i någon mån respekterar trådens rubrik.
De senaste inläggen i tråden, förefaller mig helt ovidkommande.
Hör de verkligen hemma i den här tråden ?
Om så skulle anses vara fallet, vilket är motivet ?

/ Illusionen

Jag kan bara ge min version av saken - eftersom jag inte kan svara för andra. Underliggande all vilja och tankar hos människan - som är viktiga och stora delar av innehållet i medvetandet ligger känslor.
Känslor innebär också att nästintill allt - framförallt vetenskapliga paradigmer som undersöker bland annat universum är emotivt grundande.
Detta faktum är om inte annat - avgörande för att förstå vad som utgör stora viktiga rörelser i medvetandet och vart den rörelsen riktar sig.

[Pilatus]

De senaste inläggen i tråden, förefaller mig helt ovidkommande.

Skall trådens ämne strikt följas så skulle det kanske inte bli så mycket sagt. Men varför inte lägga ut Illusionens inledande fråga på nytt och se om det kan föra diskussionen framåt. Så här skrev Illusionen den 5 sep 2013:

När medvetandet/jaget sätter sin egen referens, finns det inget som säger att denna referens är STATISK, i sin relation till universum. Det finns snarare skäl att anta att referensen är DYNAMISK, till sin natur, och vilket är viktigt, sannolikt även är KOMPLEX (= reell och imaginär).

REFERENSEN är givetvis av fundamental betydelse för hur vi bör förhålla oss till bl a teorin Big Bang.

[Esther]

De senaste inläggen i tråden, förefaller mig helt ovidkommande.

Skall trådens ämne strikt följas så skulle det kanske inte bli så mycket sagt. Men varför inte lägga ut Illusionens inledande fråga på nytt och se om det kan föra diskussionen framåt. Så här skrev Illusionen den 5 sep 2013:

När medvetandet/jaget sätter sin egen referens, finns det inget som säger att denna referens är STATISK, i sin relation till universum. Det finns snarare skäl att anta att referensen är DYNAMISK, till sin natur, och vilket är viktigt, sannolikt även är KOMPLEX (= reell och imaginär).

REFERENSEN är givetvis av fundamental betydelse för hur vi bör förhålla oss till bl a teorin Big Bang.

Detta gick jag in och läste - senast igår - eftersom så oändligt få människor är medvetna om den "omedvetna" ... "rörelsen" i medvetandet som grundar sig i känsloval och inre bilder som ofta inte alls - i sin tur - grundar sig på föremålet i fråga utan i det eget inom sig konstruerade kring "objektet" - i fråga om människor med människor kallar vi ofta detta fenomen för projicering ... men där individen som gör det är total omedveten om att det som denne tror sig veta eller se - i en motpart - egentligen grundar sig i honom/henne själv.
Det som är intressant här är --- hur man medvetet kan komma ur detta tillstånd.

[Pilatus]

Detta gick jag in och läste - senast igår - eftersom så oändligt få människor är medvetna om den "omedvetna" ... "rörelsen" i medvetandet som grundar sig i känsloval och inre bilder som ofta inte alls - i sin tur - grundar sig på föremålet i fråga utan i det eget inom sig konstruerade kring "objektet" - i fråga om människor med människor kallar vi ofta detta fenomen för projicering ... men där individen som gör det är total omedveten om att det som denne tror sig veta eller se - i en motpart - egentligen grundar sig i honom/henne själv.
Det som är intressant här är --- hur man medvetet kan komma ur detta tillstånd.

Att tillskriva andra vad man inte vill tillstå om sin egen person, är en vanlig försvarsmekanism. Det refererar till något utanför. Men mer generellt är ju allt yttre en referens, liksom det egna befinnandet. Kliar det på foten så ...

Illusionen frågar sedan: Det finns många som reservationslöst hävdar Big Bang och att universum EXPANDERAR, hur ser ni på detta med REFERENS ?
Det är nog så att "there must have been a singularity in the past, a point of infinite density in space-time curvature, ..." säger Stephen Hawking m fl. Därifrån utvecklades universum som vi känner det. Och senare, för 4,5 miljarder år sedan vårt planetsystem. När det svalnat tillräckligt så bildades de legobitar som till sist blev till stora självgenererande molekyler, något som blev genomgående för (nästan?) allt liv. I slutändan på denna utveckling hittar vi familjen Hominidae.

Det märkvärdiga med denna livets utveckling är att den tycks gå baklänges, mot allt högre grad av integration. Naturen i övrigt tycks ju utmärkas av ökande entropi, allt faller sönder till sina mindre beståndsdelar. Förklaringen ligger i solens energiflöde som lokalt kan vända termodynamiska processer.

[Esther]

Detta gick jag in och läste - senast igår - eftersom så oändligt få människor är medvetna om den "omedvetna" ... "rörelsen" i medvetandet som grundar sig i känsloval och inre bilder som ofta inte alls - i sin tur - grundar sig på föremålet i fråga utan i det eget inom sig konstruerade kring "objektet" - i fråga om människor med människor kallar vi ofta detta fenomen för projicering ... men där individen som gör det är total omedveten om att det som denne tror sig veta eller se - i en motpart - egentligen grundar sig i honom/henne själv.
Det som är intressant här är --- hur man medvetet kan komma ur detta tillstånd.

Att tillskriva andra vad man inte vill tillstå om sin egen person, är en vanlig försvarsmekanism. Det refererar till något utanför. Men mer generellt är ju allt yttre en referens, liksom det egna befinnandet. Kliar det på foten så ...

Illusionen frågar sedan: Det finns många som reservationslöst hävdar Big Bang och att universum EXPANDERAR, hur ser ni på detta med REFERENS ?
Det är nog så att "there must have been a singularity in the past, a point of infinite density in space-time curvature, ..." säger Stephen Hawking m fl. Därifrån utvecklades universum som vi känner det. Och senare, för 4,5 miljarder år sedan vårt planetsystem. När det svalnat tillräckligt så bildades de legobitar som till sist blev till stora självgenererande molekyler, något som blev genomgående för (nästan?) allt liv. I slutändan på denna utveckling hittar vi familjen Hominidae.

Det märkvärdiga med denna livets utveckling är att den tycks gå baklänges, mot allt högre grad av integration. Naturen i övrigt tycks ju utmärkas av ökande entropi, allt faller sönder till sina mindre beståndsdelar. Förklaringen ligger i solens energiflöde som lokalt kan vända termodynamiska processer.

Min (i detta fall kruttorra kommentar till detta du skriver - inbegriper (särkilt Hawking) även den fysikaliska förklaringen) direkta tanke är att : man använder samma förklaringsmodell som hur livet hos människan uppstår... MEN man tror att alla lagar och allt som styr den exakthet och precision som finns även i vårt eget planetsystem - utvecklas av sig självt. Det vore då bra om man kunde belägga detta. Att ur inget alls kommer all ordning av sig själv. Eftersom denna självmotsägelse är patent hos vissa.

[Pilatus]

Min (i detta fall kruttorra kommentar till detta du skriver - inbegriper (särkilt Hawking) även den fysikaliska förklaringen) direkta tanke är att : man använder samma förklaringsmodell som hur livet hos människan uppstår... MEN man tror att alla lagar och allt som styr den exakthet och precision som finns även i vårt eget planetsystem - utvecklas av sig självt. Det vore då bra om man kunde belägga detta. Att ur inget alls kommer all ordning av sig själv. Eftersom denna självmotsägelse är patent hos vissa.

Det finns en (minst) hypotes om detta som går ut på att det kan ha bildats andra universa som kollapsat. Alternativt har inte alla naturkonstanter varit var de nu är i vårt universum. Men det hör till några av de spekulationer som uppstått om varför universum tycks kunna hålla samman i sig själv och utgöra en bas för uppkomsten av liv.

[xion]

Det finns massor av intressanta diskussioner i trådar om nästan allt, speciellt från forumets "guldålder".
Om man inte respekterar trådens rubrik blir allt som en kökkenmödding där allt begravs för alltid huller om buller.

[Illusionen]

Det finns massor av intressanta diskussioner i trådar om nästan allt, speciellt från forumets "guldålder".
Om man inte respekterar trådens rubrik blir allt som en kökkenmödding där allt begravs för alltid huller om buller.

Exakt, Xion , det var så jag kände det.

[Pilatus]

Det finns massor av intressanta diskussioner i trådar om nästan allt, speciellt från forumets "guldålder".
Om man inte respekterar trådens rubrik blir allt som en kökkenmödding där allt begravs för alltid huller om buller.

Något beror ju också på hur rubriksättaren lyckats fånga in en specifik fråga. För det finns många ändar att börja nysta från då det gäller medvetandet. Kanske kan frågan omformuleras, vad är det Illusionen vill veta? Vad menar han själv med medvetande? Vi har verkligen trampat runt och försökt fånga in frågeställningen. Så ...?

[Illusionen]

Det finns massor av intressanta diskussioner i trådar om nästan allt, speciellt från forumets "guldålder".
Om man inte respekterar trådens rubrik blir allt som en kökkenmödding där allt begravs för alltid huller om buller.

Något beror ju också på hur rubriksättaren lyckats fånga in en specifik fråga. För det finns många ändar att börja nysta från då det gäller medvetandet. Kanske kan frågan omformuleras, vad är det Illusionen vill veta? Vad menar han själv med medvetande? Vi har verkligen trampat runt och försökt fånga in frågeställningen. Så ...?

Som du minns skrev jag en sammanfattning den 21 jan 2018 14:06, varifrån följande är taget.
Mitt förslag är att diskussionen begränsas till detta, då det utgör själva fundamentet för konceptet.

Våra begrepp och storheter refererar genomgående till vår förnimbara verklighets, RUM och TID.
Vårt sätt att tänka och uttrycka oss, är format av dessa begrepp och storheter.
Min personliga åsikt är därför att det krävs svar på konceptets inledande och fundamentala frågor,
• Vad är/representerar TID ?
• Vad är/representerar RUM ?
för att resonemang och slutsatser som rör frågeställningar som härrör från ”strukturer bortom”
rum-tiden skall vara trovärdigt förankrade.
Utan denna förankring rör det sig om ett godtyckligt tyckande.

För att underlätta beskrivningen av den principiella bakgrunden till konceptet, behöver några viktiga
matematiska samband uppmärksammas och begrundas. Det är med avstamp i/från dessa samband
bakgrunden sammanfattat förklaras till vår verklighet, och hur VXV inkl balanskriteriet 2∆Ø innefattar
”FUNKTIONSOMKOPPLING” mellan ”sfärisk” och ”hyperbolisk” struktur, resulterande i att de
hyperboliska strukturerna balanserar de sfäriska/trigonometriska ”atomerna” gentemot universum.
Fenomenet TID liksom fälthastigheten c härrör t ex från differensen mellan de skilda
strukturer 2Ư symboliserar.

I sammanfattningen redovisas hur ”funktionsomkopplingen” är beroende av MaskeringsPrincipen, MP.

Konceptet redovisar m a o SVAREN på ovan ställda frågor, via principerna MR, MP och DRP.

Vid det här laget har du nog redan förstått att ovanstående utgör basen för hur jag ser på begreppet Gud.

/ Illusionen

Pax vobiscum

https://www.youtube.com/watch?v=vORBLyGEozo

[Pilatus]

Nyligen var vi inne på Kants åskådningsformer tid och rum. Att förnuftet uppfattar verkligheten som rumslig, tidslig. Tid emanerar från händelser, att någonting utmärker tidens gång. Det är en egenskap i naturen, t ex elektronens "rotation" kring atomens kärna. En klocka sa Einstein, med en klocka menar vi någonting som förser oss med en serie händelser som kan räknas. Det är den enkla förklaringen.