Rolig replikväxling.
Jag förstår Antic och inser att han förstår mer än dom flesta,
Man brukar säga att galenskap och genialitet är svårt att se skillnad på (kaos är granne med Gud)
Man kan också säga att nonsens är sådant man inte förstår.
Vad utgör medvetandets referens?
Moderator: Moderatorgruppen
Re: Vad utgör medvetandets referens?
PRÖVA allt.
Behåll det goda.
Gör dig av med det dåliga/ballasten - det onda (inåt krökta mot självets ego).
Behåll det goda.
Gör dig av med det dåliga/ballasten - det onda (inåt krökta mot självets ego).
Veritas vos liberabit
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Esther skrev:hakkapeliitta skrev:Det subjektiva blir objektivt om det delas av mer än av den subjektiva betraktaren. (inte helt sant men närapå)
Intersubjektivitet är inte samma sak som objektivitet.
Jag vet inte om Lars Bergström menar att objektivitet är exakt detsamma som intersubjektivitet, men i alla fall är det en användbar definition att det förhåller sig så, med referens till Lars Berströms bok om Objektivitet, Prisma, 1972
Domstolar världen över betraktar vittnesutsagor som grund för fällande domar.
Moderator
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Pilatus skrev:Esther skrev:hakkapeliitta skrev:Det subjektiva blir objektivt om det delas av mer än av den subjektiva betraktaren. (inte helt sant men närapå)
Intersubjektivitet är inte samma sak som objektivitet.
Jag vet inte om Lars Bergström menar att objektivitet är exakt detsamma som intersubjektivitet, men i alla fall är det en användbar definition att det förhåller sig så, med referens till Lars Berströms bok om Objektivitet, Prisma, 1972
Domstolar världen över betraktar vittnesutsagor som grund för fällande domar.
Ingen av dessa domstolar begår den dumheten att tro att vittnen vet exakt att återge händelseförloppet samt intentionerna hos den anklagade exakt såsom de var- dvs objektivt.
Alla vet att ett vittne i en domstol kan också ha egna agendor (som de vill utöva) tex: en vit kan vilja att den färgade anklagade blir fälld. Felaktiga antaganden dras: jag såg honom springa ut ur affären (mördaren sprang ut bakvägen och ingen såg honom) med en pistol i handen (som han ville överlämna till polisen för bevis på det mord han upptäkt)... mm.
Bara den oförnuftige drar slutsatsen att andras utsagor om hur saker förhåller sig - framförallt när det är en majoritet som uttalar sig är sanna. Vi kan ta Tyskland under nazitiden - du hade kunnat fråga vem som helst om det verkligen var så att judarna var landsförrädare - alla hade sagt detta förutom kanske någon självmordsbenägen typ som hade sagt - nej, var finns de verkliga bevisen för detta antagande?
Veritas vos liberabit
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Det grundläggande problemet med den sk intersubjektiviteten är det som Platon pekar på i sin grottberättelse.
De som sitter i mörkret och kedjade ser skuggorna av elden och tror det är verkligheten för de sitter alla på samma ställe och alla ser samma sak och tolkar det på samma sätt eftersom de bara inte känner till något annat.
Den som befriar sig från kedjorna och går ut i ljuset och ser världen utanför grottan - ser något som INGEN där inne kommer att tro är sant. INGEN. Eftersom ingen av dem varken känner till det eller vill ens bejaka det - de sitter ju fast där de sitter och vill inte plågas med att föreställa sig något de inte kan nå.
När tankar blir förhärskande måste man - som alla kommunistländer - låsta in människorna och inte ge dem tanke, åsikts eller samvetsfrihet - det är alltid så. All litteratur och media måste styras så att alla tänker likadant och ingen säger eller tänker något utanför boxen som de skapat. Helst ska ingen resa utanför landet heller - OM DE INTE ÄR TOTALT INDOKTRINERADE och därmed alltid uppfattar allt det utanför som osant och något de ska och måste bekämpa genom att krossa det på ena eller andra sättet.
De som sitter i mörkret och kedjade ser skuggorna av elden och tror det är verkligheten för de sitter alla på samma ställe och alla ser samma sak och tolkar det på samma sätt eftersom de bara inte känner till något annat.
Den som befriar sig från kedjorna och går ut i ljuset och ser världen utanför grottan - ser något som INGEN där inne kommer att tro är sant. INGEN. Eftersom ingen av dem varken känner till det eller vill ens bejaka det - de sitter ju fast där de sitter och vill inte plågas med att föreställa sig något de inte kan nå.
När tankar blir förhärskande måste man - som alla kommunistländer - låsta in människorna och inte ge dem tanke, åsikts eller samvetsfrihet - det är alltid så. All litteratur och media måste styras så att alla tänker likadant och ingen säger eller tänker något utanför boxen som de skapat. Helst ska ingen resa utanför landet heller - OM DE INTE ÄR TOTALT INDOKTRINERADE och därmed alltid uppfattar allt det utanför som osant och något de ska och måste bekämpa genom att krossa det på ena eller andra sättet.
Veritas vos liberabit
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Esther skrev:Pilatus skrev:Jag vet inte om Lars Bergström menar att objektivitet är exakt detsamma som intersubjektivitet, men i alla fall är det en användbar definition att det förhåller sig så, med referens till Lars Berströms bok om Objektivitet, Prisma, 1972
Domstolar världen över betraktar vittnesutsagor som grund för fällande domar.
Ingen av dessa domstolar begår den dumheten att tro att vittnen vet exakt att återge händelseförloppet samt intentionerna hos den anklagade exakt såsom de var- dvs objektivt.
Avgörande kan vara att två vittnen sett Nisse skjuta mot polismannen, som avled av skottskadan. Tid, plats, offret, den tilltalade. Samstämmighet kan vara helt avgörande. Det går att exemplifiera på olika sätt.
Mordet på John F Kennedy i Dallas är mer komplext. Stora svårigheter att utreda med säkerhet. Något för GW?
Moderator
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Pilatus skrev:Esther skrev:Pilatus skrev:Jag vet inte om Lars Bergström menar att objektivitet är exakt detsamma som intersubjektivitet, men i alla fall är det en användbar definition att det förhåller sig så, med referens till Lars Berströms bok om Objektivitet, Prisma, 1972
Domstolar världen över betraktar vittnesutsagor som grund för fällande domar.
Ingen av dessa domstolar begår den dumheten att tro att vittnen vet exakt att återge händelseförloppet samt intentionerna hos den anklagade exakt såsom de var- dvs objektivt.
Avgörande kan vara att två vittnen sett Nisse skjuta mot polismannen, som avled av skottskadan. Tid, plats, offret, den tilltalade. Samstämmighet kan vara helt avgörande. Det går att exemplifiera på olika sätt.
Vittnen är inget bevis. Dom kan ljuga bägge två.
Oräkneliga är dom människor som dömts på falska vittnesmål.
Vi kan ju börja med häxprocesserna t.ex.
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Pilatus skrev:Esther skrev:Pilatus skrev:Jag vet inte om Lars Bergström menar att objektivitet är exakt detsamma som intersubjektivitet, men i alla fall är det en användbar definition att det förhåller sig så, med referens till Lars Berströms bok om Objektivitet, Prisma, 1972
Domstolar världen över betraktar vittnesutsagor som grund för fällande domar.
Ingen av dessa domstolar begår den dumheten att tro att vittnen vet exakt att återge händelseförloppet samt intentionerna hos den anklagade exakt såsom de var- dvs objektivt.
Avgörande kan vara att två vittnen sett Nisse skjuta mot polismannen, som avled av skottskadan. Tid, plats, offret, den tilltalade. Samstämmighet kan vara helt avgörande. Det går att exemplifiera på olika sätt.
Mordet på John F Kennedy i Dallas är mer komplext. Stora svårigheter att utreda med säkerhet. Något för GW?
Love it
Veritas vos liberabit
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Pilatus skrev:Esther skrev:Pilatus skrev:Jag vet inte om Lars Bergström menar att objektivitet är exakt detsamma som intersubjektivitet, men i alla fall är det en användbar definition att det förhåller sig så, med referens till Lars Berströms bok om Objektivitet, Prisma, 1972
Domstolar världen över betraktar vittnesutsagor som grund för fällande domar.
Ingen av dessa domstolar begår den dumheten att tro att vittnen vet exakt att återge händelseförloppet samt intentionerna hos den anklagade exakt såsom de var- dvs objektivt.
Avgörande kan vara att två vittnen sett Nisse skjuta mot polismannen, som avled av skottskadan. Tid, plats, offret, den tilltalade. Samstämmighet kan vara helt avgörande. Det går att exemplifiera på olika sätt.
Mordet på John F Kennedy i Dallas är mer komplext. Stora svårigheter att utreda med säkerhet. Något för GW?
För mig handlar allt ytterst om risker. Riskkalkyler avseende en individ som står i proportion till dennes makt och inflytande i kombination med ett volatilt och oberäkneligt beteende och tänkande som kommer ur ett okontrollerat behovsliv som tillfredställt på ett impulsartat sätt kan utgöra enorma säkerhetsrisker som kan äventyra hela länders säkerhet. Beräknar med dessa kan ibland vissa förluster vara nödvändiga.
Så kan också ske i andra förbindelser som gäller mindre natur avseende makt - men likväl inflytande - som L Di tex. Det ligger liksom i sakernas natur. Det är min ytterst pragmatiska syn på livet. Tragiskt men sant - det som bottnar i detta har med två tragiska saker att göra: de som befinner sig i makt eller söker den har ofta inte alls varken lagt ner tid eller möda på att tvinga sin natur så att deras böjelser inte blir belastande för alla andra - utan ser det snarare som ett mandat av sin egen maktställning att de då kan få fritt utlopp för sina böjelser.
Kort och koncist - som man säger.
Veritas vos liberabit
- Illusionen
- Inlägg: 1649
- Blev medlem: 20 jan 2018 17:41
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Personligen är jag obenägen att recensera vad andra hävdar, så länge jag ej är övertygad om att jag har
förstått frågeställningen i sin helhet.
Vad gäller Antic, vars inlägg jag brukar läsa, har jag haft svårt att förstå det han skriver, trots de ihärdiga
upprepningarna, vilket jag även påpekat för Antic. Med detta inlägg vill jag dock uppmärksamma er på
att för att rakt av avfärda det Antic, tycker sig se, och antyda att han bör söka vård, krävs det att man
förstår vad ”jaget” och ”förnimmelsen” representerar.
Min personliga åsikt är att ingen av er har redovisat för Antic vad ”jaget” och ”förnimmelsen” representerar.
Jag säger inte att Antic har rätt, men det ligger då nära till hands att misstänka att ni saknar trovärdig
grund för era slutsatser.
De bakomliggande skälen till detta har jag tidigare motiverat/förklarat med citat,
Ett grundläggande problem vi inledningsvis står inför, när frågor om universums natur skall utforskas och besvaras,
är att förklara begreppet ”jaget” och dess subjektiva och komplexa relation till vår verklighets
s k rum-tid, alltså hur jaget, den subjektiva upplevelsen/förnimmelsen, kan uppstå ur, och/eller kopplas via
samband till, något materiellt. Principen som efterfrågas är här den atomära modell, som beskriver relationen
och sambanden mellan hjärnan som materia och jaget. Någon sådan förklaring har, såvitt jag känner till,
ej redovisats. Personligen tolkar jag detta som att ingen egentligen vet och förstår.
Den verklighet, som kännetecknar livet, ur jagets perspektiv, är vi vana att beskriva som funktion av TID,
inom ramen för det vi benämner RUM-TID. Frågan, Vad är TID?, motiveras av att begreppet TID innehar en
central och närmast dominerande roll, vid beskrivandet av den verklighet livet ger uttryck för, inkl vårt
medvetande med dess tankeförmåga. Konceptet ger förslag till svar på frågan vad TID representerar,
baserat på REFERENS beroende och STRUKTUR beroende differens. Utan tillgång till svar
på aktuella frågor, blir resonemang rörande universums basala natur och egenskaper ej trovärdiga.
Frågeställningen om "jaget" är att betrakta som en illusion (fri från våra atomära begrepp =
”perspektivgränsöverskridande”), alternativt verkligt (beskrivbart inom ramen för det förnimbara),
är därför fascinerande.
Frågan bör då rimligen ha den dignitet som krävs för att kunna göra anspråk på att vara en av de mer
fundamentala och obesvarade frågorna inom filosofin.
/ Illusionen
https://www.youtube.com/watch?v=W1EG_4IBzbA
förstått frågeställningen i sin helhet.
Vad gäller Antic, vars inlägg jag brukar läsa, har jag haft svårt att förstå det han skriver, trots de ihärdiga
upprepningarna, vilket jag även påpekat för Antic. Med detta inlägg vill jag dock uppmärksamma er på
att för att rakt av avfärda det Antic, tycker sig se, och antyda att han bör söka vård, krävs det att man
förstår vad ”jaget” och ”förnimmelsen” representerar.
Min personliga åsikt är att ingen av er har redovisat för Antic vad ”jaget” och ”förnimmelsen” representerar.
Jag säger inte att Antic har rätt, men det ligger då nära till hands att misstänka att ni saknar trovärdig
grund för era slutsatser.
De bakomliggande skälen till detta har jag tidigare motiverat/förklarat med citat,
Ett grundläggande problem vi inledningsvis står inför, när frågor om universums natur skall utforskas och besvaras,
är att förklara begreppet ”jaget” och dess subjektiva och komplexa relation till vår verklighets
s k rum-tid, alltså hur jaget, den subjektiva upplevelsen/förnimmelsen, kan uppstå ur, och/eller kopplas via
samband till, något materiellt. Principen som efterfrågas är här den atomära modell, som beskriver relationen
och sambanden mellan hjärnan som materia och jaget. Någon sådan förklaring har, såvitt jag känner till,
ej redovisats. Personligen tolkar jag detta som att ingen egentligen vet och förstår.
Den verklighet, som kännetecknar livet, ur jagets perspektiv, är vi vana att beskriva som funktion av TID,
inom ramen för det vi benämner RUM-TID. Frågan, Vad är TID?, motiveras av att begreppet TID innehar en
central och närmast dominerande roll, vid beskrivandet av den verklighet livet ger uttryck för, inkl vårt
medvetande med dess tankeförmåga. Konceptet ger förslag till svar på frågan vad TID representerar,
baserat på REFERENS beroende och STRUKTUR beroende differens. Utan tillgång till svar
på aktuella frågor, blir resonemang rörande universums basala natur och egenskaper ej trovärdiga.
Frågeställningen om "jaget" är att betrakta som en illusion (fri från våra atomära begrepp =
”perspektivgränsöverskridande”), alternativt verkligt (beskrivbart inom ramen för det förnimbara),
är därför fascinerande.
Frågan bör då rimligen ha den dignitet som krävs för att kunna göra anspråk på att vara en av de mer
fundamentala och obesvarade frågorna inom filosofin.
/ Illusionen
https://www.youtube.com/watch?v=W1EG_4IBzbA
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Illusionen skrev:Personligen är jag obenägen att recensera vad andra hävdar, så länge jag ej är övertygad om att jag har
förstått frågeställningen i sin helhet.
Vad gäller Antic, vars inlägg jag brukar läsa, har jag haft svårt att förstå det han skriver, trots de ihärdiga
upprepningarna, vilket jag även påpekat för Antic. Med detta inlägg vill jag dock uppmärksamma er på
att för att rakt av avfärda det Antic, tycker sig se, och antyda att han bör söka vård, krävs det att man
förstår vad ”jaget” och ”förnimmelsen” representerar.
Min personliga åsikt är att ingen av er har redovisat för Antic vad ”jaget” och ”förnimmelsen” representerar.
Det ligger då nära till hands att misstänka att ni saknar trovärdig grund för era slutsatser.
De bakomliggande skälen till detta har jag tidigare motiverat/förklarat med citat,
Ett grundläggande problem vi inledningsvis står inför, när frågor om universums natur skall utforskas och besvaras,
är att förklara begreppet ”jaget” och dess subjektiva och komplexa relation till vår verklighets
s k rum-tid, alltså hur jaget, den subjektiva upplevelsen/förnimmelsen, kan uppstå ur, och/eller kopplas via
samband till, något materiellt. Principen som efterfrågas är här den atomära modell, som beskriver relationen
och sambanden mellan hjärnan som materia och jaget. Någon sådan förklaring har, såvitt jag känner till,
ej redovisats. Personligen tolkar jag detta som att ingen egentligen vet och förstår.
Den verklighet, som kännetecknar livet, ur jagets perspektiv, är vi vana att beskriva som funktion av TID,
inom ramen för det vi benämner RUM-TID. Frågan, Vad är TID?, motiveras av att begreppet TID innehar en
central och närmast dominerande roll, vid beskrivandet av den verklighet livet ger uttryck för, inkl vårt
medvetande med dess tankeförmåga. Konceptet ger förslag till svar på frågan vad TID representerar,
baserat på REFERENS beroende och STRUKTUR beroende differens. Utan tillgång till svar
på aktuella frågor, blir resonemang rörande universums basala natur och egenskaper ej trovärdiga.
Frågeställningen om "jaget" är att betrakta som en illusion (fri från våra atomära begrepp =
”perspektivgränsöverskridande”), alternativt verkligt (beskrivbart inom ramen för det förnimbara),
är därför fascinerande.
Frågan bör då rimligen ha den dignitet som krävs för att kunna göra anspråk på att vara en av de mer
fundamentala och obesvarade frågorna inom filosofin.
/ Illusionen
Som jag sa: lycka till. Du har ju redan utvecklat en modell och en förklaringsteori. OM den nu är grundad på oredovisade och ofullkomliga begreppsförståelser och därtill kommande storheter - är det ett sandslott.
Veritas vos liberabit
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Illusionen skrev:atomära begrepp
Atomära begrepp leder tanken till grundämnen och kemiska föreningar. Om du menar sinnevärlden, som betecknar den värld som vi lever i och som består av förgängliga ting, varför skriver du inte det. Alternativt kunde det vara din tur att på ett enkelt och redigt sätt förklara varför du väljer att beskriva världen, som vi ser den, som atomär. Det är en falsk beskrivning. Vi ser inte atomer.
Moderator
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Pilatus skrev:Illusionen skrev:atomära begrepp
Atomära begrepp leder tanken till grundämnen och kemiska föreningar. Om du menar sinnevärlden, som betecknar den värld som vi lever i och som består av förgängliga ting, varför skriver du inte det. Alternativt kunde det vara din tur att på ett enkelt och redigt sätt förklara varför du väljer att beskriva världen, som vi ser den, som atomär. Det är en falsk beskrivning. Vi ser inte atomer.
OH - detta kändes som en enda lång utandning... - äntligen.
Veritas vos liberabit
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Illusionen skrev:Personligen är jag obenägen att recensera vad andra hävdar, så länge jag ej är övertygad om att jag har
förstått frågeställningen i sin helhet.
Vad gäller Antic, vars inlägg jag brukar läsa, har jag haft svårt att förstå det han skriver, trots de ihärdiga
upprepningarna, vilket jag även påpekat för Antic. Med detta inlägg vill jag dock uppmärksamma er på
att för att rakt av avfärda det Antic, tycker sig se, och antyda att han bör söka vård, krävs det att man
förstår vad ”jaget” och ”förnimmelsen” representerar.
Min personliga åsikt är att ingen av er har redovisat för Antic vad ”jaget” och ”förnimmelsen” representerar.
Jag säger inte att Antic har rätt, men det ligger då nära till hands att misstänka att ni saknar trovärdig
grund för era slutsatser.
Ingen på forumet har lärt mig så mycket som Antic. Hans lite "yviga" stil förlåter jag gärna. Han är ju religiös och detta uppfattar jag som en förmildrande omständighet.
Illusionen skrev:Frågeställningen om "jaget" är att betrakta som en illusion (fri från våra atomära begrepp =
”perspektivgränsöverskridande”), alternativt verkligt (beskrivbart inom ramen för det förnimbara),
är därför fascinerande.
Frågan bör då rimligen ha den dignitet som krävs för att kunna göra anspråk på att vara en av de mer
fundamentala och obesvarade frågorna inom filosofin.
Kanske är det här Gud kommer in i bilden.
Jag är ju som sagt ateist så för mig är det lätt att se allt krasst och funktionellt (eller tvådimensionellt som Esther säger)
Re: Vad utgör medvetandets referens?
xion skrev:Illusionen skrev:Personligen är jag obenägen att recensera vad andra hävdar, så länge jag ej är övertygad om att jag har
förstått frågeställningen i sin helhet.
Vad gäller Antic, vars inlägg jag brukar läsa, har jag haft svårt att förstå det han skriver, trots de ihärdiga
upprepningarna, vilket jag även påpekat för Antic. Med detta inlägg vill jag dock uppmärksamma er på
att för att rakt av avfärda det Antic, tycker sig se, och antyda att han bör söka vård, krävs det att man
förstår vad ”jaget” och ”förnimmelsen” representerar.
Min personliga åsikt är att ingen av er har redovisat för Antic vad ”jaget” och ”förnimmelsen” representerar.
Jag säger inte att Antic har rätt, men det ligger då nära till hands att misstänka att ni saknar trovärdig
grund för era slutsatser.
Ingen på forumet har lärt mig så mycket som Antic. Hans lite "yviga" stil förlåter jag gärna. Han är ju religiös och detta uppfattar jag som en förmildrande omständighet.
Illusionen skrev:Frågeställningen om "jaget" är att betrakta som en illusion (fri från våra atomära begrepp =
”perspektivgränsöverskridande”), alternativt verkligt (beskrivbart inom ramen för det förnimbara),
är därför fascinerande.
Frågan bör då rimligen ha den dignitet som krävs för att kunna göra anspråk på att vara en av de mer
fundamentala och obesvarade frågorna inom filosofin.
Kanske är det här Gud kommer in i bilden.
Jag är ju som sagt ateist så för mig är det lätt att se allt krasst och funktionellt (eller tvådimensionellt som Esther säger)
Tyvärr bekänner jag mig lika - så djupt troende och vetande om Guds existens samt agerande i vår verklighet - tvådimensionell som du i fallet av de inte förklarade storheterna samt begreppen. Det är så sakens natur är. Kunskap är begränsad till det vi kan veta och förstå.
Veritas vos liberabit
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 26 och 0 gäster