Var det inte du Antic som föreslog en slags tabell för hur människor som inte kan eller förstår något eller lider av högmod agerar?
Tycker mig minnas något sådant i denna tråden.
Men jag ska hjälpa dig lite vidare i dina funderingar kring ditt älsklingstema: upplevelser.
Vi fortsätter med psykologiguidens lexikon....
ovanlig upplevelse
anomalous experience, anomalous phenomenon, extraordinary experience, Fortean experience, delta.
1. Extraordinary experience. Term i psykologi, psykoterapi och coaching för speciella upplevelser som antingen kan avvisas som orimliga och inte önskvärda, eller leda till nya insikter (se breakthrough).
2. Anomalous experience. Term i parapsykologin för fenomen av typen förändrat medvetandetillstånd, hypnos, föraningar, nära-dödenupplevelse, ut-ur-kroppenupplevelse. Till denna grupp av fenomen hör även de paranormala fenomenen som är av mer eller mindre "övernaturligt" slag, t.ex. abduktion (4), extrasensorisk perception och styrningsupplevelse.
Delta är en term som används i parapsykologisk forskning när man vill betona att man förhåller sig helt neutral i frågan om de upplevda fenomenen är övernaturliga eller inte.
Afferent delta är en upplevelse av att man tar emot intryck oberoende av de vanliga sinnena, dvs. extrasensorisk perception. Efferent delta är upplevelse av att man påverkar tingen med hjälp av tankarna, t.ex. böjer skedar med ren tankekraft eller får ett bord att vibrera (dansa).
Den engelska termen Fortean experience kommer av namnet på en amerikansk parapsykolog, Charles Fort.
Person som har en ovanlig upplevelse kallas på engelska the experient. (Se under experientiell.)
Vad utgör medvetandets referens?
Moderator: Moderatorgruppen
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Veritas vos liberabit
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Bryter ut den här delen ifall du missar den. Och förstorar upp den. Det blir mer lätt att läsa då.
Delta är en term som används i parapsykologisk forskning när man vill betona att man förhåller sig helt neutral i frågan om de upplevda fenomenen är övernaturliga eller inte.
Afferent delta är en upplevelse av att man tar emot intryck oberoende av de vanliga sinnena, dvs. extrasensorisk perception. Efferent delta är upplevelse av att man påverkar tingen med hjälp av tankarna, t.ex. böjer skedar med ren tankekraft eller får ett bord att vibrera (dansa).
Delta är en term som används i parapsykologisk forskning när man vill betona att man förhåller sig helt neutral i frågan om de upplevda fenomenen är övernaturliga eller inte.
Afferent delta är en upplevelse av att man tar emot intryck oberoende av de vanliga sinnena, dvs. extrasensorisk perception. Efferent delta är upplevelse av att man påverkar tingen med hjälp av tankarna, t.ex. böjer skedar med ren tankekraft eller får ett bord att vibrera (dansa).
Veritas vos liberabit
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Antic skrev:Fast det där Escher var ju inget svar.
Och det är väl så du brukar diskutera? Gå utanför ämnet, komma med helt orelevanta svar, för att sedan ta upp personen istället för ämnet?
Bättre då att lägga fokus på ämnet.
Tills dess får de andra tjata med dig. Jag inväntar ett seriöst svar, då skall jag svara dig.
Känt citat
"Kloka män talar för att de har något att säga; dårar för att de måste säga något."
av Antic » 05 mar 2018 18:36
Illusionen
Det finns en enkel regel.
Kaxig, arrogant = osäker
Ödmjuk = säker
Det märks snabbt när man diskuterar med någon på internet. En osäker person blir snabbt arrogant och kaxig, sista vägen ut är alltid personangrepp när alla argument försvunnit.
Då är det bättre att göra som jag gör, vet jag inte så erkänner jag det på en sekund och lär mig något istället. Jag är inte det minsta rädd för att ha fel. Det är så man lär sig något.
Veritas vos liberabit
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Escher, jag vet redan vem du är och varför du är här också.
Minns du att jag sa? Du får hållas eftersom du skapar aktivitet i forumet.
När det gäller vidare diskussion om det här ämnet, så väntar jag tills du levererar ett ordentligt svar på något istället för att hålla på som du gör nu. Låter rättvist. Det blir liksom lite svårt att diskutera annars.
Och angående ditt svar under, vetenskapen vet ingenting om upplevelsen, bara om "naiv realism" den förespråkar.
Minns du att jag sa? Du får hållas eftersom du skapar aktivitet i forumet.
När det gäller vidare diskussion om det här ämnet, så väntar jag tills du levererar ett ordentligt svar på något istället för att hålla på som du gör nu. Låter rättvist. Det blir liksom lite svårt att diskutera annars.
Och angående ditt svar under, vetenskapen vet ingenting om upplevelsen, bara om "naiv realism" den förespråkar.
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Förhoppningsvis har du hunnit smälta den information du nu fått och kanske även - eventuellt - kunnat ta ställning till ditt eget privata synsätt när det ställs mot vad vetenskapen FAKTISKT vet om detta som du kallar för upplevelse.
Sedan... tar vi nästa steg.
Lämnar detta bidrag som du kan fundera på.
extrasensorisk perception
extrasensory perception [ˌekstrəˌsensəri pəˈsepʃn], anomalous cognition [əˈnɒmələs kɒɡˈnɪʃn], AC.
ESP.
Latin: extra 'utanför' och sensus 'förnimmelse', 'sinne' + perceptio {uttal: perkep´tiå} 'uppfattande', 'begripande'; av förstavelsen per- + verbet capere {uttal: kapp´ere} 'fånga', 'inta'.
Varseblivning utan hjälp av sinnena, utomsinnlig varseblivning. Motsats till 'sensorisk perception' (eng: sensory perception).
I och med att termen kognition blivit vanlig från slutet av 1900-talet används numera hellre beteckningen "anomal kognition" för extrasensorisk perception, telepati och klärvoajans (inklusive prekognition och retrokognition).
Begreppet "utomsinnlig varseblivning" introducerades 1924 av den tyske läkaren Gustav Pagenstecher (1855-1942). Termen ESP fick spridning genom den amerikanske psykologen Joseph B. Rhine (1895-1980) som år 1934 använde den för såväl telepati (tankeläsning) som för klärvoajans (att för den inre synen uppfatta händelser, saker och personer som är på avstånd i tid och rum).
Experimentellt har man hittills inte kunnat definitivt belägga att extrasensorisk perception förekommer men det finns ett fåtal studier som brukar anges som bevis på att åtminonstone enstaka människor har en extrasensorisk förmåga (eng: ESP ability).
De fenomen som uppfattas som exempel på ESP har enligt kritikerna en annan förklaring som bättre stämmer med den i psykologin dominerande naturvetenskapliga världsbilden.
Relaterade sökord: monad, ovanlig upplevelse, parapsykologi, perception.
Sedan... tar vi nästa steg.
Lämnar detta bidrag som du kan fundera på.
extrasensorisk perception
extrasensory perception [ˌekstrəˌsensəri pəˈsepʃn], anomalous cognition [əˈnɒmələs kɒɡˈnɪʃn], AC.
ESP.
Latin: extra 'utanför' och sensus 'förnimmelse', 'sinne' + perceptio {uttal: perkep´tiå} 'uppfattande', 'begripande'; av förstavelsen per- + verbet capere {uttal: kapp´ere} 'fånga', 'inta'.
Varseblivning utan hjälp av sinnena, utomsinnlig varseblivning. Motsats till 'sensorisk perception' (eng: sensory perception).
I och med att termen kognition blivit vanlig från slutet av 1900-talet används numera hellre beteckningen "anomal kognition" för extrasensorisk perception, telepati och klärvoajans (inklusive prekognition och retrokognition).
Begreppet "utomsinnlig varseblivning" introducerades 1924 av den tyske läkaren Gustav Pagenstecher (1855-1942). Termen ESP fick spridning genom den amerikanske psykologen Joseph B. Rhine (1895-1980) som år 1934 använde den för såväl telepati (tankeläsning) som för klärvoajans (att för den inre synen uppfatta händelser, saker och personer som är på avstånd i tid och rum).
Experimentellt har man hittills inte kunnat definitivt belägga att extrasensorisk perception förekommer men det finns ett fåtal studier som brukar anges som bevis på att åtminonstone enstaka människor har en extrasensorisk förmåga (eng: ESP ability).
De fenomen som uppfattas som exempel på ESP har enligt kritikerna en annan förklaring som bättre stämmer med den i psykologin dominerande naturvetenskapliga världsbilden.
Relaterade sökord: monad, ovanlig upplevelse, parapsykologi, perception.
Veritas vos liberabit
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Antic skrev:Escher,
Tack för detta vackra namn. Känner mig mycket ärad att du tillskriver mig det.
M.C. Escher
Konstnär
Maurits Cornelis Escher, född 17 juni 1898 i Leeuwarden, död 27 mars 1972 i Hilversum, var en holländsk konstnär och grafiker, som ägnade sig åt att utforska matematikens och filosofins mysterier med hjälp av konst.
Veritas vos liberabit
- Illusionen
- Inlägg: 1649
- Blev medlem: 20 jan 2018 17:41
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Esther skrev:Illusionen skrev:
Esther och jag är inte intresserade av varandras åsikter.
Bra karl reder sig själv vet du väl ?
Jag ser inga skäl till överdrifter.
413
Ett vänligt ord kan göra under, Det läker hjärtats djupa sår,
Det är ett ljus i mörka stunder, En hand, som torkar ögats tår.
Ett vänligt ord är änglabud, En hälsning ifrån Herren Gud.
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Illusionen
Nu skriver jag ned en komplett teori. Skall försöka göra den så lättfattlig som möjligt och tänka vidare lite till innan den är helt klar.
Kommer se ut så här....
Ehuru dikotomiska metafysiska figurationer transcenderas, sublimeras eller ingår i en mångafacetterad psuedomedvetenhet KAN diskuteras, eventuellt läggas på IS (transcendal arabisk) som sedan definieras i delar...ingenting.
(skojar bara)
Allvarligt. Jo, jag har börjat att skriva på min teori, du får läsa den när den är klar sen.
Nu skriver jag ned en komplett teori. Skall försöka göra den så lättfattlig som möjligt och tänka vidare lite till innan den är helt klar.
Kommer se ut så här....
Ehuru dikotomiska metafysiska figurationer transcenderas, sublimeras eller ingår i en mångafacetterad psuedomedvetenhet KAN diskuteras, eventuellt läggas på IS (transcendal arabisk) som sedan definieras i delar...ingenting.
(skojar bara)
Allvarligt. Jo, jag har börjat att skriva på min teori, du får läsa den när den är klar sen.
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Antic skrev:Illusionen
Nu skriver jag ned en komplett teori. Skall försöka göra den så lättfattlig som möjligt och tänka vidare lite till innan den är helt klar.
Kommer se ut så här....
Ehuru dikotomiska metafysiska figurationer transcenderas, sublimeras eller ingår i en mångafacetterad psuedomedvetenhet KAN diskuteras, eventuellt läggas på IS (transcendal arabisk) som sedan definieras i delar...ingenting.
(skojar bara)
Allvarligt. Jo, jag har börjat att skriva på min teori, du får läsa den när den är klar sen.
Låter spännande.
Hoppas att jag förstår den.
Gärna någon mer också. Algot är ganska nära nu men det är också den enda.
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Skriver på den lite då och då. skall inte ta så länge innan den är klar.
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Illusionen skrev:Esther skrev:Illusionen skrev:
Esther och jag är inte intresserade av varandras åsikter.
Bra karl reder sig själv vet du väl ?
Jag ser inga skäl till överdrifter.
413
Ett vänligt ord kan göra under, Det läker hjärtats djupa sår,
Det är ett ljus i mörka stunder, En hand, som torkar ögats tår.
Ett vänligt ord är änglabud, En hälsning ifrån Herren Gud.
Tack
Veritas vos liberabit
- Illusionen
- Inlägg: 1649
- Blev medlem: 20 jan 2018 17:41
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Pilatus!
Kanske den här kommentaren, hämtad från tråden RUM/TID, är lättare att förstå ?
Betrakta materia som en typ av OBALANS, till vilken fenomenet TID hör samman.
En punkt inom rumtiden är definitionsmässigt kopplad till de REFERENSER som kännetecknar
verkligheten (= rum-tid), utifrån av ”medvetandet” beroende/stipulerade referenser (MR, MP).
Tillämpas andra (DRP) referenser (utifrån ett överordnat BALANSERAT universellt perspektiv)
transformeras punkten till annan, från punkten avvikande form.
Balanskriteriet, ∆Ø, kan förenklat ses som ett exempel på detta.
Fenomenet TID har sin grund i ∆Ø (≈ ingår i ∆Ø).
/ Illusionen
Kanske den här kommentaren, hämtad från tråden RUM/TID, är lättare att förstå ?
Betrakta materia som en typ av OBALANS, till vilken fenomenet TID hör samman.
En punkt inom rumtiden är definitionsmässigt kopplad till de REFERENSER som kännetecknar
verkligheten (= rum-tid), utifrån av ”medvetandet” beroende/stipulerade referenser (MR, MP).
Tillämpas andra (DRP) referenser (utifrån ett överordnat BALANSERAT universellt perspektiv)
transformeras punkten till annan, från punkten avvikande form.
Balanskriteriet, ∆Ø, kan förenklat ses som ett exempel på detta.
Fenomenet TID har sin grund i ∆Ø (≈ ingår i ∆Ø).
/ Illusionen
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Illusionen skrev:Pilatus!
Kanske den här kommentaren, hämtad från tråden RUM/TID, är lättare att förstå ?
Betrakta materia som en typ av OBALANS, till vilken fenomenet TID hör samman.
En punkt inom rumtiden är definitionsmässigt kopplad till de REFERENSER som kännetecknar
verkligheten (= rum-tid), utifrån av ”medvetandet” beroende/stipulerade referenser (MR, MP).
Tillämpas andra (DRP) referenser (utifrån ett överordnat BALANSERAT universellt perspektiv)
transformeras punkten till annan, från punkten avvikande form.
Balanskriteriet, ∆Ø, kan förenklat ses som ett exempel på detta.
Fenomenet TID har sin grund i ∆Ø (≈ ingår i ∆Ø).
/ Illusionen
Som jag redan skrev i den andra tråden om rumtid där du lagt in samma kommentar. Ge exempel på relationer när materia är obalans och i förhållande till vad. Det borde ju vara lätt för dig eftersom du definierar detta ovan.
Veritas vos liberabit
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Illusionen skrev:Kanske den här kommentaren, hämtad från tråden RUM/TID, är lättare att förstå ?
Betrakta materia som en typ av OBALANS, till vilken fenomenet TID hör samman.
En punkt inom rumtiden är definitionsmässigt kopplad till de REFERENSER som kännetecknar
verkligheten (= rum-tid), utifrån av ”medvetandet” beroende/stipulerade referenser (MR, MP).
Tillämpas andra (DRP) referenser (utifrån ett överordnat BALANSERAT universellt perspektiv)
transformeras punkten till annan, från punkten avvikande form.
Balanskriteriet, ∆Ø, kan förenklat ses som ett exempel på detta.
Fenomenet TID har sin grund i ∆Ø (≈ ingår i ∆Ø).
En tanke, tänk om problemen du försöker lösa är på väg att lösas? Kaluza–Klein-teorin (Theodor Kaluza och Oskar Klein) till exempel som ger just elektromagnetiska fält en förklaring genom en ytterligare dimension. Idén är från omkring 1920 och ett steg närmre de moderna superteorierna (som säkert kräver år av studier för att förstå på ett riktigt sätt).
It is possible that we live in a world that has more than the usual 1 time + 3 space dimensions of everyday experience. Indeed, one way to explain the peculiar properties of gravity is that the universe extends in 4+n dimensional space (the bulk) while we are trapped in the familiar 4 dimensional world (the brane).
Moderator
Re: Vad utgör medvetandets referens?
Pilatus skrev:Illusionen skrev:Kanske den här kommentaren, hämtad från tråden RUM/TID, är lättare att förstå ?
Betrakta materia som en typ av OBALANS, till vilken fenomenet TID hör samman.
En punkt inom rumtiden är definitionsmässigt kopplad till de REFERENSER som kännetecknar
verkligheten (= rum-tid), utifrån av ”medvetandet” beroende/stipulerade referenser (MR, MP).
Tillämpas andra (DRP) referenser (utifrån ett överordnat BALANSERAT universellt perspektiv)
transformeras punkten till annan, från punkten avvikande form.
Balanskriteriet, ∆Ø, kan förenklat ses som ett exempel på detta.
Fenomenet TID har sin grund i ∆Ø (≈ ingår i ∆Ø).
En tanke, tänk om problemen du försöker lösa är på väg att lösas? Kaluza–Klein-teorin (Theodor Kaluza och Oskar Klein) till exempel som ger just elektromagnetiska fält en förklaring genom en ytterligare dimension. Idén är från omkring 1920 och ett steg närmre de moderna superteorierna (som säkert kräver år av studier för att förstå på ett riktigt sätt).
It is possible that we live in a world that has more than the usual 1 time + 3 space dimensions of everyday experience. Indeed, one way to explain the peculiar properties of gravity is that the universe extends in 4+n dimensional space (the bulk) while we are trapped in the familiar 4 dimensional world (the brane).
Det skulle jag inte påstå att det kan göra.
Det som Illusionen söker är (i en analogi sett) "grunden för" beviset""... Och vad herrar Kaluza-Klein vill visa är" beviset mål".
Om du förstår...
Veritas vos liberabit
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 24 och 0 gäster