Några personliga reflektioner av min första trip

[PopJimmy]

Några av de tankar och känslor jag slås av såhär i efter min första trip är människors benägenhet att försöka forma/definiera/begränsa verkligheten i former/definitioner/gränser, att försöka substansiera tillvaron - genom regler, språk, begrepp, tro, identiteter, roller, lägen, förhållningsätt etc. Livet är egentligen en lek av flyktiga former, men människor väljer att förneka detta när de känner ett behov av att solidifiera tillvaron - för att känna sig säkra. Jag skulle säga att alla former är impermanenta och att den överdrivna fixeringen av att försöka solidifiera tillvaron leder till galenskap - vare sig det är fundamentalism eller förvirring - då fundamentalism är kvarhållandet av selekterade solidia former, medans förvirring är uppgivenheten vid försöken att välja ut former framför andra.

Av trippen så kan jag säga att människan är ett socialt djur. Mycket av människans identitet och karaktärsdrag uppstår i sociala sammanhang - det är då du måste ha ett någolunda fast förhållningsätt för att kunna interagera med andra och göra dig begriplig. Om båda parter har undersökt sina egna rädslor/försvarsmekanismer och inte styrs av dem, utan känner sig trygga i situationen - behövs inte längre några definieringar av moral, fasta roller etc. Men i.o.m att större delen av mänskligheten inte tycks vara intresserade av att medvetet undersöka gränserna de har runt dem själva i världen (de tar sig själva för givet), så finns en tendens av att definiera/begränsa roller/förhållningsätt i sociala strukturer för att kunna känna sig trygg.

Till alla som varit skeptiska mot eventuella negativa effekter av att trippa, så kan jag säga att det är precis som hur vi väljer att må annars. jag upplevde alltså att man skapade sin egen resa, även fast mycket beroede på stämningen hos just gruppen. Är det något som upplevs som hemst, så är det bara hur man själv klamrar sig fast i sina egna idéer om hur saker och ting (former) bör vara (solidifieras).

Det handlar alltså om att människan känner ett behov/impuls av att krampaktigt vilja hålla sig fast i identifierade former (tankar och idéer, men inte minst livet i sig). Jag säger bara: let go! Det finns inget sätt saker och ting bör vara på, vila dig bara tillbaka på rymden, öppenheten av upplevelsen. Öppenheten är samma sak som mottagligheten. Livet är ett möte, är du inte öppen, kan du inte ta emot all den kvalité som erbjuds i upplevelsen.

Folk som vill begränsa verkligheten, begränsa kvalitén av mångfald, in i små trånga fack, missar så mycket av kvalitén i mötet.

[Deuce Deceptor]

Jomenvisst... osså sitter vi här på forumet och tror att vi kan tala om verkligheten. Såfort vi skriver ner nått så begränsar vi den... Men din paradox är talande

[Deuce Deceptor]

Föresten...vad orsakade din trip?

[PopJimmy]

Kemiska substanser.

[Fication]

Jimmy, det har möjligtvis inget med Ram Dass att göra, väl?!

Ta det lugnt, du har ingen brådska. Saker och ting behöver ofta tid för att sjunka in - ha tålamod. Du behöver inga sådana här grejer. Var gärna testpilot men skippa kamikaze-störtdykningarna är du snäll.

[Lars]

Jimmy, var befann du dig när du gjorde din trip?

Skönt att Ram Dass banden heter "Experiments on truth" också, btw. Lyssnade på dem förut och gillade dem skarpt. Har snurrat runt på internet väldigt mycket den här vintern och läst liknande "rapporter" från sessioner som varit otroligt underhållande. Verkligen! Har aldrig gjort det själv, men läst väldigt mycket om det. Ett väldigt intressant ämne!

Finns det saker som slagit dig såhär i efterhand? Lärde du dig någonting om dig själv?

Blev det nån ego death?

[hovnarr]

Vad tror ni om trippare som vår nya intellektuella elit? Om man ser till den delen av intelligensen som handlar om verklighetsuppfattning, förståelse för sin situation och levnadskonst alltså (dvs inte den som har att göra med att lösa partiella diffekvationer).

Jag ser en parallell till lidanderomantiken: vad vet den om livet, som aldrig lidit? Som haft idel sötebrödsdagar och inte behövt kämpa för någonting. Vad, analogt, vet då den om medvetandet och verkligheten, som aldrig upplevt sig vara ett staket eller att utomjordingar tuggat på ens armar - och trott att det var lika verkligt som tangentbordet jag sitter vid?

Det ställer också frågan: Är alla upplevelser av goda, ökar de förståelsen för livet? Eller finns det upplevelser som leder fel, som minskar förståelsen? Den som haft idel lidanden är kanske lika fel ute, som den som aldrig mött en motgång?

Lite off topic kanhända, men sådant kan man tillåta sig här under Tankar och känslor.

[Luipa]

Är alla upplevelser av goda, ökar de förståelsen för livet?

En variant är att säga att upplevelsen är neutral men kan hanteras så att den antingen bidrar till en ökad, minskad eller oförändrad förståelse av livet.

[PopJimmy]

Jimmy, det har möjligtvis inget med Ram Dass att göra, väl?!

Ta det lugnt, du har ingen brådska. Saker och ting behöver ofta tid för att sjunka in - ha tålamod. Du behöver inga sådana här grejer. Var gärna testpilot men skippa kamikaze-störtdykningarna är du snäll.

Nej, det har inget med Ram Dass att göra. Jag hade funderat på det ett tag, kände mig egentligen lite tveksam i fredags, men mina vänner skulle ta det, och jag blev erbjuden. Jag känner att min ängslan har släppt lite efter trippen. Det finns psykologer som har föreslagit lsd som ett medel mot just ängslighet. Jag tror att jag är förberedd för det mesta som kan hända. Jag håller inte på med droger, eftersom min far är narkoman. Lsd är det enda jag varit sugen på att testa (utöver sporadiskt intag av alkohol). Jag tror att mycket av anti-drog propaganda egentligen grundar sig i statistik. Men tunga droger är inte intresserad av. Bara lsd, för undersökande av medvetandet.

[PopJimmy]

Jimmy, var befann du dig när du gjorde din trip?

Hemma hos mina kompisar i en lugn och avslappnad miljö. En av mina kompisar har hållt på ....ett tag..... har är väldigt erfaren helt enkelt.

Skönt att Ram Dass banden heter "Experiments on truth" också, btw. Lyssnade på dem förut och gillade dem skarpt. Har snurrat runt på internet väldigt mycket den här vintern och läst liknande "rapporter" från sessioner som varit otroligt underhållande. Verkligen! Har aldrig gjort det själv, men läst väldigt mycket om det. Ett väldigt intressant ämne!

Jag har varit tveksam, men nu såhär efteråt tycker jag personligen att det var värt det. Jag tror det är viktigt att man är förberedd och att man verkligen vet vad man håller på med. Jag skulle inte rekommendera det för vänner som inte läst medvetandefilosofi, inte för upplevelsen i sig, utan för att den i vissa fall kan bli väldigt förvirrande för någon som inte förstår att egot är en konstruktion. Det är helt enkelt en upplevelse att dö - och förstår man inte vad det är som dör, så tror jag att man kan få riktig panikångest. Själv ser jag fram emot att ego-dö.

Finns det saker som slagit dig såhär i efterhand? Lärde du dig någonting om dig själv?

Jag kunde undersöka mina identiteter/roller. Jag tyckte att jag lärde mig mer om min identitet och fick ett överlag mer avslappnatt förhållningsätt till livet. Jag känner att alla typer av strukturer inte är lika statiska. Jag känner att mitt tidigare behov av att hitta en identitet och olika förhållningsätt till idéer (som jag kände att jag kunde stå för) förminskades. Jag känner att det ä okej att inte behöva förhålla sig till tankar. Jag behöver inte tro på någon teori mer än någon annan - och därför inte förkasta något som står i konflik med teorin.

Blev det nån ego death?

Nej det blev det inte. Det blev inte så djupt för någon av oss. Jag vill gärna testa igen, starkare dos, för att just uppleva detta. Har inte så bråttom dock.

[PopJimmy]

Vad tror ni om trippare som vår nya intellektuella elit? Om man ser till den delen av intelligensen som handlar om verklighetsuppfattning, förståelse för sin situation och levnadskonst alltså

Aldous Huxley höll ju på och exprimenterade med psykadeliska droger, han ansågs som att tillhöra en intellektuell elit, han ansågsju även vara en av de sista personerna som pratat om sånna här saker och fortfarande ha ett rumsrent och seriöst rykte om sig. (enligt Wilber).

Jag är sugen på att läsa hans "The doors of perception" (som även gav namnet för bandet The Doors. Och även hans perennial philosophy, som är något som Wilber gärna refererar till.

Kul var även att Huxley är med i förordet till Krishnamurtis The first and last freedom, och att Huxley ansåg att träffa Krishnamurti var som att möta buddha, levande.

[Tomas Brolins målgest]

Du är cirka 30-40 år fel ute, men bra försök.

[PopJimmy]

TBM vad snackar du om?

[Lars]

Jimmy, visst är det på nåt sätt slående när alla pusselbitar faller samman. Märkvärt att Huxley, Leary, Thompson, Dass, Hoffman och alla de andra var del av samma kultur och att de hade olika connections med varandra. Precis som hovnarr påpekade om den intellektuella eliten, så var det ju eliten på 60- och 70-talet just dessa människor. LSDn var väl nån sorts gemensam nämnare.

Än idag har vi i västerlandet inte kunnat tillämpa den otroliga kunskap medförd medvetandeförändrade tillstånd och substanser. Mycket tror jag beror på byråkratin och tabuet. Många stänger av sig helt i den riktningen. Det är ju de avståndstagande personerna som skapar polariseringen och muren. Väldigt tråkigt. Grof gjorde ju försök, men jag vet inte hur "vetenskapligt" hans arbete ses som.

Har också varit intresserad av att läsa just Doors of perception och Perennial psilosophy. Smaka bara på namnet; Den oförgängliga filosofin. Har för mig att den handlar om hur religioner uppstår som tolkningar av mystiska upplevelser och transcenderade tillstånd hos människor.

Slutsats: Jesus krubbade svamp!

[Tomas Brolins målgest]

PopJimmy, jag menade att hippievågen redan har varit.
Gillar du Bill Hicks? Om du inte vet vem det var så tror jag nog att du skulle gilla honom.

Lars, the sixth sense är lätt bästa låten från Like water for chocolate, jag gillar slutet i den också. Common är en spännande artist, han har utvecklats bra, jag är nyfiken på att se hur han ska lyckas toppa Be (albumet, inte låten, även om låten är ruskigt bra också).