Finns Gud?

[Anne]

Vi kan återgå till det. Är du en människa, Esther?

[531bts]

Religioner är färdiga svar på sedan länge glömda frågor. De kan vara underlag för moral o besinning. Goda referenser för samhällsbyggen. De flesta religioner om man väljer att leva efter dom har som följd att häva självcentrering, eliminera egoism. De är som mer eller mindre fungerande bruksanvisningar för livet. Att leva i o med en religiös tillhörighet o övertygelse är ett tveeggat svärd. Det skapar en gemenskap o man behöver inte anstränga sig att filosofiskt komma fram till vad religionsstiftaren förstått (med ett undantag: Buddhism). En programvara som med moral/etik o besinning kan göra dig till en hygglig o älskvärd medmänniska. Religionen kan dock aldrig ersätta erfarenhetsgrundad o verklighetsbaserad filosofisk förståelse av livet. Den kan inspirera dig att ställa de filosofiska frågorna. Men att läsa o tro på någon annans religiösa erfarenhet eller be om svar på grundval av någon annans erfarenhet av filosofiskt förverkligande, är lånad visdom.
Jag har ingen avsikt att misskreditera den förhärskande tidsandan av sk ateism. Jag menar att den har sina självklara följder. Att förhålla sig till en levande o allmängiltig mening med möjlighet till en handlingsberedskap i tanke, tal o gärning med kärlek som grundläggande incitament, är en följd ateismen inte kan göra anspråk på. Snarare blir följden av ateism att "skapa" mening, var o en för sig, där allt är tillåtet inom ramen för juridiken. Att söka njutning materiellt överflöd o då med makt o överlevnad som incitament. Vi har därför det samhällsklimat vi förtjänar. Tro mig jag hyser ingen motvilja till ateism, den måste få finnas som ett "alternativ" o som blåslampa till de som predikar oklara Gudsbegrepp. Det blir inget möte i Gudsmedvetenhet bland dom som inte av hela sitt hjärta, förstånd o kraft, klart o begripligt kan kommunicera det med sina medmänniskor. Den store filosofen Jesus nämnde ngt i stil med att ni älskar Gud genom er nästa.

[Anne]

Din sista mening var väldigt vacker, 531.
Jag fick en vinare häromdagen och kände att det där 99 måste jag kolla upp i symbolism.

[Esther]

Vi kan återgå till det. Är du en människa, Esther?

Ursäkta - fastande med Springsteen och filmen : The ties that bind ... mycket bra.

Jag begriper inte vad det är för en knasig fråga... det är fullständigt märkligt att du ens frågar. Den är så dum - så jag ärligt sagt inte ens har lust att svara på den. Vad tror du att jag tror att jag är?
Något annat än människa?
Du får väl läsa vad jag skrev. Som kristen är jag inte annorlunda förutom att jag anser människor liv är mer än bara en köttklump eller att vi är tänkare djur.

[Anne]

Ditt uttalande om människor.

[xion]

Religioner är färdiga svar på sedan länge glömda frågor. De kan vara underlag för moral o besinning. Goda referenser för samhällsbyggen. De flesta religioner om man väljer att leva efter dom har som följd att häva självcentrering, eliminera egoism. De är som mer eller mindre fungerande bruksanvisningar för livet. Att leva i o med en religiös tillhörighet o övertygelse är ett tveeggat svärd. Det skapar en gemenskap o man behöver inte anstränga sig att filosofiskt komma fram till vad religionsstiftaren förstått. En programvara som med moral/etik o besinning kan göra dig till en hygglig o älskvärd medmänniska. Religionen kan dock aldrig ersätta erfarenhetsgrundad o verklighetsbaserad filosofisk förståelse av livet. Den kan inspirera dig att ställa de filosofiska frågorna. Men att läsa o tro på någon annans religiösa erfarenhet eller be om svar på grundval av någon annans erfarenhet av filosofiskt förverkligande, är lånad visdom.
Jag har ingen avsikt att misskreditera den förhärskande tidsandan av sk ateism. Jag menar att den har sina självklara följder. Att förhålla sig till en levande o allmängiltig mening med möjlighet till en handlingsberedskap i tanke, tal o gärning med kärlek som grundläggande incitament, är en följd ateismen inte kan göra anspråk på. Snarare blir följden av ateism att "skapa" mening, var o en för sig, där allt är tillåtet inom ramen för juridiken. Att söka njutning materiellt överflöd o då med makt o överlevnad som incitament. Vi har därför det samhällsklimat vi förtjänar. Tro mig jag hyser ingen motvilja till ateism, den måste få finnas som ett "alternativ" o som blåslampa till de som predikar oklara Gudsbegrepp. Det blir inget möte i Gudsmedvetenhet bland dom som inte av hela sitt hjärta, förstånd o kraft, klart o begripligt kan kommunicera det med sina medmänniskor. Den store filosofen Jesus nämnde ngt i stil med att ni älskar Gud genom er nästa.

Jag tror det föreligger ett missförstånd här.
Ateism ÄR ingenting i sig.
Ateism är bara FRÅNVARO av något.
Nämligen frånvaro av religion.

[Esther]

Ditt uttalande om människor.

Vet du, om du vill fråga något - eller säga något --- så behöver du inte vara rädd att göra det. Jag tror inte att filosofiforum tar betalt per bokstav eller ord för dig - så känn dig gärna fri att skriva det du vill fråga om så att man förstår dig och vad du vill. För det du skriver är obegripligt för mig - eftersom jag inte kan läsa dina tankar.
Så skriv på - och uttryck dig med vad du vill säga och varför och vad du vill fråga.

[Esther]

Ditt uttalande om människor.

Eller vi kan säga så här... mellan åren 1914-19 dog mer än 37 miljoner människor sedan kom 1939-45 då dog mer än 85 miljoner människor... det var politiska beslut och politiken i en socialistisk stat i det sista som gjorde susen där... national socialismen --- eller som Nietzsche sa : Gud är död.

Det gör hur många människor döda per dag?

I den sista socialistiska kulten i Tyskland - lastade man folk som boskap i boskapsvagnar och gasade ihjäl dem och sedan så stoppade man dem i ugnar - mycket vetenskapligt och fint --- i Ryssland hade man precis dödat 9 miljoner Ukrainare genom att svälta ihjäl dem - låsa in dem i landet stjäla all mat för dem och sedan vänta tills de dog - det var också socialister som inte heller trodde på Gud.
Jaha... vad ska vi säga nu?

[Anne]

Du är fullkomligt begåvad med läsförståelse och är (så illa kan det väl inte vara?) att du minns vad du skrev för en kort stund sedan?

[Esther]

Du är fullkomligt begåvad med läsförståelse och är (så illa kan det väl inte vara?) att du minns vad du skrev för en kort stund sedan?

Du får leka själv.
Sätter punkt med dig här.

[Anne]

Det är inte svårare än att säga ja eller nej på frågan; om du är en människa. Skicka ut anklagelser om människan går bra, men inte svara på denna enkla fråga.

[531bts]

Religioner är färdiga svar på sedan länge glömda frågor. De kan vara underlag för moral o besinning. Goda referenser för samhällsbyggen. De flesta religioner om man väljer att leva efter dom har som följd att häva självcentrering, eliminera egoism. De är som mer eller mindre fungerande bruksanvisningar för livet. Att leva i o med en religiös tillhörighet o övertygelse är ett tveeggat svärd. Det skapar en gemenskap o man behöver inte anstränga sig att filosofiskt komma fram till vad religionsstiftaren förstått. En programvara som med moral/etik o besinning kan göra dig till en hygglig o älskvärd medmänniska. Religionen kan dock aldrig ersätta erfarenhetsgrundad o verklighetsbaserad filosofisk förståelse av livet. Den kan inspirera dig att ställa de filosofiska frågorna. Men att läsa o tro på någon annans religiösa erfarenhet eller be om svar på grundval av någon annans erfarenhet av filosofiskt förverkligande, är lånad visdom.
Jag har ingen avsikt att misskreditera den förhärskande tidsandan av sk ateism. Jag menar att den har sina självklara följder. Att förhålla sig till en levande o allmängiltig mening med möjlighet till en handlingsberedskap i tanke, tal o gärning med kärlek som grundläggande incitament, är en följd ateismen inte kan göra anspråk på. Snarare blir följden av ateism att "skapa" mening, var o en för sig, där allt är tillåtet inom ramen för juridiken. Att söka njutning materiellt överflöd o då med makt o överlevnad som incitament. Vi har därför det samhällsklimat vi förtjänar. Tro mig jag hyser ingen motvilja till ateism, den måste få finnas som ett "alternativ" o som blåslampa till de som predikar oklara Gudsbegrepp. Det blir inget möte i Gudsmedvetenhet bland dom som inte av hela sitt hjärta, förstånd o kraft, klart o begripligt kan kommunicera det med sina medmänniskor. Den store filosofen Jesus nämnde ngt i stil med att ni älskar Gud genom er nästa.

Jag tror det föreligger ett missförstånd här.
Ateism ÄR ingenting i sig.
Ateism är bara FRÅNVARO av något.
Nämligen frånvaro av religion.

Ja, för den som lever i Gudsmedvetande har ateism inte mer att erbjuda än krav på sund mental klarhet o att teorier måste verklighetsanknytas dvs stämma med sinneserfarenhet o i sin förlängning med vetenskap. Det finns inget alternativ till Gud som orsak till skapelsen annat än död, medvetslös, mekanisk slumpmässig logistik av partikel/vågrörelse. Allt det vetenskapen lyckats komma fram till.
Men att påstå att ateism inte är ngt eller saknar argument är ett stort misstag för den som lever i Gud. Humanismen är det närmaste ateisten kommer förverkligad filosofi. Jag som lever med Gudsmedvetande betraktar ateistens argument med tacksamhet. De får mig att tänka till o bemöta missförstånd o illusioner, egna såväl som hos ateisten. Att känslomässigt reagera på att ateisten ifrågasätter "min" tro o "min" religion förstärker illusionen om min särställning för att jag har "rätt" tro utan att klargjort varför. Den som har "ingenting" o slump som orsak till universum har inga förpliktelser eller rättare sagt kan inte förtydliga utöver det vetenskapen kan belägga. För ateisten finns inget varför, bara hur. Den som tror på Gud har ett enormt livslångt ansvar att förtydliga varför. Det är därför jag i mitt förra inlägg menar att den som väljer ett liv i Gudsmedvetande har större krav på intelligens, disciplin o mod än ateisten. För 500 år sedan var det tvärtom.
Den store filosofen Jesus sa ngt i stil med att du kan förneka Fadern, Gud, o du kan förneka Människosonen (den som förverkligat filosofin o lever i Gudsmedvetande) men du kan inte förneka Helig Ande dvs skapelsen. Ateisten som hänvisar till vetenskapliga belägg om skapelsen förnekar Gud o möjligheten till förverkligat Gudsmedvetande, men de förnekar inte Helig Ande dvs skapelsen.

[Esther]

Den store filosofen Jesus sa ngt i stil med att du kan förneka Fadern, Gud, o du kan förneka Människosonen (den som förverkligat filosofin o lever i Gudsmedvetande) men du kan inte förneka Helig Ande dvs skapelsen. Ateisten som hänvisar till vetenskapliga belägg om skapelsen förnekar Gud o möjligheten till förverkligat Gudsmedvetande, men de förnekar inte Helig Ande dvs skapelsen.

När var Jesus filosof menar du?
Berätta lite hur du ser det.

[xion]

Ateism ÄR ingenting i sig.
Ateism är bara FRÅNVARO av något.
Nämligen frånvaro av religion.

Ja, för den som lever i Gudsmedvetande har ateism inte mer att erbjuda än krav på sund mental klarhet o att teorier måste verklighetsnknytas dvs stämma med sinneserfarenhet o i sin förlängning med vetenskap. Det finns inget alternativ till Gud som orsak till skapelsen annat än död, medvetslös, mekanisk slumpmässig logistik av partikel/vågrörelse. Allt det vetenskapen lyckats komma fram till.
Men att påstå att ateism inte är ngt eller saknar argument är ett stort misstag för den som lever i Gud. Humanismen är det närmaste ateisten kommer förverkligad filosofi. Jag som lever med Gudsmedvetande betraktar ateistens argument med tacksamhet. De får mig att tänka till o bemöta missförstånd o illusioner, egna såväl som hos ateisten. Att känslomässigt reagera på att ateisten ifrågasätter "min" tro o "min" religion förstärker illusionen om min särställning för att jag har "rätt" tro utan att klargjort varför. Den som har "ingenting" o slump som orsak till universum har inga förpliktelser eller rättare sagt kan inte förtydliga utöver det vetenskapen kan belägga. För ateisten finns inget varför, bara hur. Den som tror på Gud har ett enormt livslångt ansvar att förtydliga varför. Det är därför jag i mitt förra inlägg menar att den som väljer ett liv i Gudsmedvetande har större krav på intelligens, disciplin o mod än ateisten. För 500 år sedan var det tvärtom.
Den store filosofen Jesus sa ngt i stil med att du kan förneka Fadern, Gud, o du kan förneka Människosonen (den som förverkligat filosofin o lever i Gudsmedvetande) men du kan inte förneka Helig Ande dvs skapelsen. Ateisten som hänvisar till vetenskapliga belägg om skapelsen förnekar Gud o möjligheten till förverkligat Gudsmedvetande, men de förnekar inte Helig Ande dvs skapelsen.

Du kommer inte ur din föreställning om att ateism ÄR något, märker jag.
Man kan naturligtvis tänka sig ateism som en aggressiv åsikt som är riktad mot religion, men i så fall är den inte förankrad och neutral.
Ateism i ren form är helt neutral. Den bara inte accepterar de fria hypoteser som religioner alltid grundar sig på.
Den nöjer sig inte med påståendet att London finns. Det måste i så fall gå att verifiera.
Du säger att ateisten inte förnekar skapelsen, och detta är sant. Vi ser ju "skapelsen" runt oss varje dag.
Däremot är det fullt möjligt att förneka skaparen. Vi vet inte hu skapelsen kommit till och fyller då ut "kunskapsluckan" med Gud.
Ytligt sett kan Skaparen förefalla att vara en logisk konstruktion. Vi förstår ju alla hur svårt det är att tillverka komplicerade saker.
Denna förståelse överför vi på Skapelsen och ser som ett "bevis" för en skapare.
Vi glömmer då att vi bortser från den mest grundläggande kraften i allt som sker, Orsak och Verkan.
Vi ser denna kraft hela tiden i allt som sker och för det mesta vet vi varför A leder till B. Om vi inte förstår det kallar vi det för slump.
Men slumpen finns över huvud taget inte. Orsak och Verkan är världsalltets grundlag.
Även MED Skaparen så gäller den fortfarande. Vi har bara personifierat den för att den ska bli enklare att begripa.

[Esther]

Du kommer inte ur din föreställning om att ateism ÄR något, märker jag.

Du misstar dig. Jag framställer de fakta som finns avseende de stater där man utövat ren ateism som statsreligion - för ateism är en religon där tillbedjan är den egna kroppen, människans egna kunskap/teknologi/vetenskap (som hos national socialismen) andra människor som är idoler och stjärnor (både inom idrott och annat), och man tillber människans makt och pengar och framgångar.
Så när jag berättar om hur dessa stater med marxistiska/kapitalistiska olika idéer - som också all slags socialism är - som är ateistisk och där Gud inte ska tillbes eller existerar för att det är "omodernt och tramsiga myter" - så berättar jag om HUR DET DE FACT ÄR.
Inte något som är egna föreställningar - utan hur sådana samhällen fungerar och är.
Där Gud är Död.

Det är ingen munter syn. Men det bryr sig inte människor om. De säger eller hittar hellre på något som inte alls stämmer. Den ångest och den existentiella tomhet och meningslöshet och allt som drabbar de enskilda som dövas med liter av vodka och heroin och allt annat knark man kan köpa för pengar, med sex oavbrutet med allt och alla för att ens kunna känna något - är bara att titta på. Vi kan se det - för vår värld i väst är fylld med detta. Att förneka detta tillstånd av tomhet, brist på verkliga relationer, brist på att kunna etablera verkliga relationer och sann kärlek, att kunna bry sig mer om andra än sig själv - där man i sin egen ensamhets elände försöker fly via substanser och annat - till och med musik och genom att försätta sig i olika "tillstånd" som ska ge en någon flykt undan... är dumt.
Det är dumt att förneka verkligheten - för den blir inte annorlunda bara för att man försöker försköna den.
Den är samma skit när man vaknar varje morgon oavsett om det är en svit på Hilton i Dubai eller om det är hemma i rummets ensamhet.

Det är helvetet. Ur vilken man får lite lättnad när man går ut och ser det som Gud gett oss av skönhet som vi inte kan styra och samtidigt även där förnekar Honom. Det är tragik på högsta nivå. Förnekandet till döden. Varför?
Ja oftast beror det på att man inte vill erkänna att man gör och gjort fel.
För detta innebär att man måste göra sig av med sitt eget högmod först och be den osynlige Guden om nåd.