Vad tänker du på?

[Esther]

När jag läste redan i mitten av 90 talet - så läste jag marknadsekonomi - det innehöll oändliga uträkningar (för hand) av statistiska uträkningar - och det var likadant - parenteserna har preferens och ska räknas ut först... sedan resten.

Visst, så långt är det enkelt. Men se här 6÷2(1+2) = ? först parentesen, 6/2(3), om jag nu multiplicerar så 6/6 = 1, vilket blir fel. Divisionen går före här (vid lika precedens räkna från vänster till höger), 3(3) = 9

Ja, kort sagt är det så att man räknar ut saker - ett i ett. Det vill säga har du en ekvation av något slag med något slags skiljetecken som anger operationens slag - ska detta räknas ut separat först... sedan ska summornas räknas samman... så har det varit så länge jag minns.

[hakkapeliitta]

Om man ska vara lite petig så bör 6/2(1+2) skrivas korrekt 6/2*(1+2). Men det finns en konvention att inte skriva ut multiplikationstecknet "*" om ett tal skrivs inom parentes eller det är "uppenbart vad som avses". Ganska fånig konvention om ni frågar mej.

Rent matematiskt behöver man inte prioritera någon operation alls typ "parentesen först". Den riktigt petige matematikern tar inga sådana genvägar ut använder matematikens grundlagar, i detta exemplet den distributiva lagen a(b + c) =ab + ac,

(6/2)*(1+2) = 6/2*1 + 6/2*2 = 3 + 3*2 = 3 + 6 = 9

[Anders]

Att jag hade så lätt att klara matteprov hela tiden till gymnasiet och på bökig högskolenivå är verkligen pärlor för svinen. Har alltid tyckt matte är skittråkigt och jag minns inte nåt bökigare än Pythagoras sats, har aldrig haft anledning använda bökigare än ekvationer i en variabel. Hade gärna varit skitkass i matte, då hade man varit tvungen att försöka studera till nåt humanistiskt intressant.

[Pilatus]

Om man ska vara lite petig så bör 6/2(1+2) skrivas korrekt 6/2*(1+2). Men det finns en konvention att inte skriva ut multiplikationstecknet "*" om ett tal skrivs inom parentes eller det är "uppenbart vad som avses". Ganska fånig konvention om ni frågar mej.

Rent matematiskt behöver man inte prioritera någon operation alls typ "parentesen först". Den riktigt petige matematikern tar inga sådana genvägar ut använder matematikens grundlagar, i detta exemplet den distributiva lagen a(b + c) =ab + ac,

(6/2)*(1+2) = 6/2*1 + 6/2*2 = 3 + 3*2 = 3 + 6 = 9

Det var ju en föredömligt pedagogisk uppvisning som entydigt visar rätt lösning.

Tydligen har räkneövningen förbryllat många enligt författaren, då de antog att talet kunde beräknas som 6/(2*3).

[Algotezza]

Folk tar sig själva på så stort allvar. De tror att de är ödmjuka men de är så långt ifrån. De vill bara lägga över skulden. Jag ser fram emot döden.

Förmodligen är vi det redan. Så döda vi kan bli. Vad som väntar efter den s.k. fysiska döden kan vara det verkliga livet.

Eller en


ännu

d
j
u
p
a
r
e
DÖD.

[Esther]

Hehehehe..... hittade detta nu....


kolla här:

[Pilatus]

Hehehehe..... hittade detta nu....
kolla här:

Jo, det är inte särskilt svårt att förstå, men jag gick på det och gjorde fel.
Det berodde på att jag läste från fel håll. Det är först på senare år jag läser en tidning från sidan ett. Det händer även i verkligheten, jag kommer ut ur en fastighet och märker först inte att jag vänt världen 180 grader. Jag måste stanna upp och orientera mig först. Kanske vände de två tampar fel.

[Esther]

Det är först på senare år jag läser en tidning från sidan ett.

Detta är första gången jag någonsin träffat (ja det har vi inte ) men hört en person säga att de också läser tidningen bakifrån --- det har jag gjort alltid - jag liksom börjar där vikingen är ---
de var verkligen kul --- har faktiskt inte hört någon som gör så mer än jag själv ...

[klorofyll]

Det är först på senare år jag läser en tidning från sidan ett.

Själv har jag nyligen börjat läsa texter från slutet, jag läser inte skönlitteratur längre, undra varför?

[klorofyll]

Folk tar sig själva på så stort allvar. De tror att de är ödmjuka men de är så långt ifrån. De vill bara lägga över skulden. Jag ser fram emot döden.

Förmodligen är vi det redan. Så döda vi kan bli. Vad som väntar efter den s.k. fysiska döden kan vara det verkliga livet.

Eller en


ännu

d
j
u
p
a
r
e
DÖD.

Ja det är som filosofiforum fast ett par steg längre... Det är där intelligentian hänger. Riktiga djupingar!

[Algotezza]

Det är först på senare år jag läser en tidning från sidan ett.

Själv har jag nyligen börjat läsa texter från slutet, jag läser inte skönlitteratur längre, undra varför?

Du närmar dig en ny vana. Nir-Vana.

[David H]

Apropå ishockey... och mycket av annan sport för den delen. När någon blir intervjuad brukar de ofta förringa sin egen roll och istället berömma sina lagkamrater. Tänk om det vore på samma sätt på ett forum som detta. Att personer skulle nedtona sin egen förmåga, och istället berömma andra skribenter. Jag menar inte jag skulle föredra detta, men ändå roligt tankeexperiment. Att vara rättvis emot sig själv är verkligen inte enkelt,, Det blir så lätt att bedöma enligt egna ramar då, som örnen som uppmärksammar synen utan att uppmärksamma hörseln, och fladdermusen som uppmärksammar hörseln utan att uppmärksamma synen.

[klorofyll]

Apropå ishockey... och mycket av annan sport för den delen. När någon blir intervjuad brukar de ofta förringa sin egen roll och istället berömma sina lagkamrater.

Jag tål inte sådant, det är ju anledningen till att man är så ointresserad av sport. Man måste ha attityd för att bli verkligt framgångsrik... Men visst finns det undantag, Peter Forsberg är underbar på att vara naturligt ödmjuk!

[Anders]

Apropå ishockey... och mycket av annan sport för den delen. När någon blir intervjuad brukar de ofta förringa sin egen roll och istället berömma sina lagkamrater. Tänk om det vore på samma sätt på ett forum som detta. Att personer skulle nedtona sin egen förmåga, och istället berömma andra skribenter. Jag menar inte jag skulle föredra detta, men ändå roligt tankeexperiment. Att vara rättvis emot sig själv är verkligen inte enkelt,, Det blir så lätt att bedöma enligt egna ramar då, som örnen som uppmärksammar synen utan att uppmärksamma hörseln, och fladdermusen som uppmärksammar hörseln utan att uppmärksamma synen.

Ibland tycker jag allt att det beröms, både här och på andra forum. Men vi svenskar är världsmästare på att inte ge feedback.

[David H]

Apropå ishockey... och mycket av annan sport för den delen. När någon blir intervjuad brukar de ofta förringa sin egen roll och istället berömma sina lagkamrater.

Jag tål inte sådant, det är ju anledningen till att man är så ointresserad av sport. Man måste ha attityd för att bli verkligt framgångsrik... Men visst finns det undantag, Peter Forsberg är underbar på att vara naturligt ödmjuk!

En hel del är nog spel för gallerierna. Men så tror jag också en hel del är genuint. Man att jämföra med attityd på ett filosofiforum är inte riktigt rättvist, i sporten har man som regel ett mer väldefinierat mål att arbeta efter.