Vad är Kärlek (för dig)?

[531bts]

Självbekräftelse. Där utgångsläget är idén om mitt "jag", personlighet som naturligtvis ingen står ut att ständigt leva med obekräftat. Som naturen genom förälskelsen, den hormoniella kärleken, slår in en kil i. Plötstligt blir en medmänniska på allvar högintressant, dennes väl o ve blir minst lika viktigt om inte viktigare än mitt egna. Men fortfarande är förälskelsen knutet till "jag godkänner", "jag dyrkar" eller "jag är orsak" till motpartens känslor.

[Esther]

Självbekräftelse. Där utgångsläget är idén om mitt "jag", personlighet som naturligtvis ingen står ut att ständigt leva med obekräftat. Som naturen genom förälskelsen, den hormoniella kärleken, slår in en kil i. Plötstligt blir en medmänniska på allvar högintressant, dennes väl o ve blir minst lika viktigt om inte viktigare än mitt egna. Men fortfarande är förälskelsen knutet till "jag godkänner", "jag dyrkar" eller "jag är orsak" till motpartens känslor.

Mina funderingar kring detta du skriver är basen för kärlek och självkänslan i att veta sig vara värd att älskas.
Den grundas normalt inom en bebis som hamnar i en moders varma famn och villkorslösa kärleksfulla ögon /eller faders eller någon annans....
Eller?
Plötsligt är detta lilla väsen centrum av kärlek som strålande sträcker sig över denne.
Så började det väl?

[531bts]

För det första: det finns ingen villkorslös kärlek. Tvärtom, kärlek är villkorat. Moderns/faderns ensidiga omtanke/kärlek kring barnet är knutet till den medfödda inlevelseförmågan i synnerhet moderns. Föräldrarna förstår o förhåller sig omedlbart till barnets sårbarhet o behov. Det är dock inte detsamma som ömsesidig o medveten spegling av minst två medvetna sinnen. Föräldraskapet är dock naturens inbjudan till ansvar o glädje i de naturliga "plikterna" o har stor betydelse hur kärlek kan uttryckas i handlingar.

[Esther]

För det första: det finns ingen villkorslös kärlek. Tvärtom, kärlek är villkorat. Moderns/faderns ensidiga omtanke/kärlek kring barnet är knutet till den medfödda inlevelseförmågan i synnerhet moderns. Föräldrarna förstår o förhåller sig omedlbart till barnets sårbarhet o behov. Det är dock inte detsamma som ömsesidig o medveten spegling av minst två medvetna sinnen. Föräldraskapet är dock naturens inbjudan till ansvar o glädje i de naturliga "plikterna" o har stor betydelse hur kärlek kan uttryckas i handlingar.

Fint att du ser det så. För det jag beskrev är faktiskt instinkt - som alla djur har... till och med en reptil som gamla sköldpaddan Mzee som adopterade flodhästungen Owen när den siste blev föräldralös. Den gamla reptilhannen lärde ungen att äta gräs, bada sig, samt lät ungen krypa upp mot hans skal samt vila nära hans huvud till slut (han försökte fräsa bort ungen först - som dessutom inte ens är en reptil utan ett däggdjur - helt annan art).
Så... kärlek är det inte fråga om här!

Utan instinkt - som många mänskliga honor saknar fullständigt och totalt.

Detta sagt - lämnar det oss med den svåra saken att definiera vad kärlek är - trots att du gett så fina svar redan. För det finns ju något annat här som uppenbarligen inte är instinkten att para sig, inte instinkten att vårda/ta hand om/lära upp, skydda mm.
Det är något annat här som faktiskt är just - något annat....


Lämnar också Mzee och Owen nedan till beskådan.

[Esther]

Förslag till definition av kärlek som det högsta utbytet av det mänskliga livet:
oreserverad spegling mellan minst två likasinnade. Genom medvetet möte, dialog, samförstånd i det självklara, allmängilltiga. Ej att förväxla med förälskelse, passion, erotik.

Upprepar din definition i samband med det sista...

[Esther]

[Algotezza]

Logik i vid bemärkelse. Närvaro. Vara här och nu. Var till för andra. Tjäna andra. Utan självförnekelse. Att se givande som sin egen belöning.

[Esther]

Logik i vid bemärkelse. Närvaro. Vara här och nu. Var till för andra. Tjäna andra. Utan självförnekelse. Att se givande som sin egen belöning.

Håller med dig... underbart beskrivet!

[klorofyll]

Kärlek är i sin bästa form oändlig frihet. För mig. Jag vet inte mycket. Men jag tror att fixering vid en del personer är något som i längden arbetar emot en.

[Esther]

Kärlek är i sin bästa form oändlig frihet. För mig. Jag vet inte mycket. Men jag tror att fixering vid en del personer är något som i längden arbetar emot en.

Berätta lite kring hur kärlek är oändlig frihet!!!

[klorofyll]

Kärlek är i sin bästa form oändlig frihet. För mig. Jag vet inte mycket. Men jag tror att fixering vid en del personer är något som i längden arbetar emot en.

Berätta lite kring hur kärlek är oändlig frihet!!!

Jag tycker att det verkar som att kärlek går igenom olika faser i en eller annan riktning under livets gång. För mig är kärlek idag vänskap. Jag tycker att det är jättebra. Kravlöst!

[Esther]

Kärlek är i sin bästa form oändlig frihet. För mig. Jag vet inte mycket. Men jag tror att fixering vid en del personer är något som i längden arbetar emot en.

Berätta lite kring hur kärlek är oändlig frihet!!!

Jag tycker att det verkar som att kärlek går igenom olika faser i en eller annan riktning under livets gång. För mig är kärlek idag vänskap. Jag tycker att det är jättebra. Kravlöst!

Så --- du har varit gift länge? Är detta vad du försöker kommunicera? Ni har blivit vänner mer än ett kärlekspar?
Vad har det med oändlig frihet att göra?

[hakkapeliitta]

När jag tänker på kärlek så är det helt främmande tanke för mej. Blir så förvånad när andra pratar om kärlek. Förstår inte.
När jag en gång berättade för en tjej att jag aldrig har kramat min mor eller far blev hon chockad.

[Esther]

När jag tänker på kärlek så är det helt främmande tanke för mej. Blir så förvånad när andra pratar om kärlek. Förstår inte.
När jag en gång berättade för en tjej att jag aldrig har kramat min mor eller far blev hon chockad.

Men... att du inte har haft det med föräldrarna --- innebär det att ingen kvinna någonsin gett dig, lärt dig, visat dig kärlek? Så du fått det ändå?

[531bts]

För att oreserverad spegling mellan minst två medvetna sinnen ska äga rum, krävs att individerna, var för sig o i dialog förverkligat filosofin. Dvs kommit till insikt o förståelse av den situation allt levande ingår i samt det allmängiltiga o 100%:iga beroende allt levande delar i skapelsen. För att etablera ett ostört förhållande är människan ställda mot varandra för att ounvikligen avgöra, vem som är underordnad/överordnad. Där fastnar hon så länge människan inte är artbestämnd o avgjort vilken ordning hon är inordnad i o att den ordningen utgår från ett levande väsen, dvs Gud. Så länge det inte är avgjort vem som är initiativtagare o råder över skapelsen, är det fritt fram för vem (vilka) som helst att försöka råda över den, bli gud/gudinna. I samma ögonblick släcker man möjligheten till ostörd, oreserverad spegling i likasinnade. Differentiering o makt blir aktuellt i förhållande till varandra o skapelsen.