Vad är Kärlek (för dig)?

[Esther]

Jag tycker att det verkar som att kärlek går igenom olika faser i en eller annan riktning under livets gång. För mig är kärlek idag vänskap. Jag tycker att det är jättebra. Kravlöst!

Så --- du har varit gift länge? Är detta vad du försöker kommunicera? Ni har blivit vänner mer än ett kärlekspar?
Vad har det med oändlig frihet att göra?

Nej det är inte vad jag kommunicerar.

OK - försök att vara lite klarare med vad du försöker säga - så förstår vi säkert bättre.

[klorofyll]

https://www.expressen.se/noje/ankans-he ... med-gosta/

[Esther]

https://www.expressen.se/noje/ankans-hemlighet-om-relationen-med-gosta/

Fattar ännu inte Klorofyll - är din fru död?

[Esther]

Intimitet är inte bara enkelt.

Nej - intimitet är inte enkel - det handlar främst om att önska ge sig till en motpart. För detta krävs ju mod och ett slags oreserverat sätt att vara... det är något som inte bara finns (om man inte är stupfull och alla spärrar är borta och man liksom varken ser eller hör eller något och - tjoff rätt på) -- det är något man skapar med en annan - som vill samma sak.
Det handlar därmed om förtroende och för en kvinna (jag är det) ett oändligt kapital av tillit för motparten. När detta krossas - finns inte mycket kvar. Det är då man knappt vill titta på motparten ens på avstånd.
Tilliten är kittet som gör att man vill öppna sig för att komma nära - vara öppen och våga. Att man blir emottagen med respekt och integritet.

Det är lite som att vårda gamla mycket sjuka människor - detta gjorde jag (och fuskar än med) och då kommer man mycket nära en annan. Man sköter deras intimiteter också... under mindre angenäma former än intimitet. Gamla män är ofta inte blyga när man ska hjälpa dem med intimhygien - men tycker det är allmänt pinsamt för att de är män och vill inte att en kvinna ska se dem "så där" . Men när man blir gammal kan man inte alltid sköta allt själv längre - inte ens toabesök.

Jag har också vårdat yngre män --- även intimhygien --- det är lite speciellt att se människor när de är mest sårbara och samtidigt ge dem en djup känsla av integritet och värdighet. Det är inte något man bär inom sig - om man inte fått detta själv. Det kan man se hos kollegor ibland - fast de flesta har det med sig.
För mig finns ingen skillnad på vanliga förhållanden och förhållanden där det finns en maktförskjutning i att den ene är i nöd eller yngre (som ett barn) eller äldre och inte kan själv --- det är inte saken. Det är mer en av de finaste gåvor man kan få av en annan människa att man får lov att hjälpa dem. Det är vad man kallar för en slags "nåd". En del män som är nästintill jämngamla som jag och skrattar lite generat när man ska hjälpa dem brukar säga "det här kan väl inte vara något för dig att hålla på med?" när jag brukar säga ärligt rakt på sak: jo, det är det. Jag tycker ärligt om mitt arbete även när jag jobbar med vård. Ta emot en annan individ - oavsett vem de är - och ge dem respekt och utrymme och försiktigt vårda deras integritet --- tillhör liksom själva saken i sig. Så tycker jag man ska vara i alla sina förhållanden... detta är kärnan för mig - vad Kärlek är.
(Sedan att jag föredrar utbildning är en helt annan sak --- men det är liknande ändå).

[Esther]

Min kompis E...xx...n - sms:ade just till mig och skrev där: Kärlek uppstår inte i beundran utan i mötet.



...så jag tänkte... det ska jag dela --- för delande är ett givande, och givande är ett sätt att älska sina medmänniskor för att man vill ge dem av det goda man själv fått...

[klorofyll]

https://www.expressen.se/noje/ankans-hemlighet-om-relationen-med-gosta/

Fattar ännu inte Klorofyll - är din fru död?

Nej jag har ingen fru. Men jag tycker att det var ett bra exempel - vad det verkar - på en kravlös relation.

Vilka val man gör - bra eller dåliga - påverkar väldigt mycket ens senare liv.

Jag tilltalas av buddhismen och sitt Nirvana. Är det verkligen positivt att uppnå vad man sätter som sina främsta mål??

[Esther]

https://www.expressen.se/noje/ankans-hemlighet-om-relationen-med-gosta/

Fattar ännu inte Klorofyll - är din fru död?

Nej jag har ingen fru. Men jag tycker att det var ett bra exempel - vad det verkar - på en kravlös relation.

Vilka val man gör - bra eller dåliga - påverkar väldigt mycket ens senare liv.

Jag tilltalas av buddhismen och sitt Nirvana. Är det verkligen positivt att uppnå vad man sätter som sina främsta mål??

Det finns inga kravlösa relationer... Detta brukar vara en omskrivning för att alla ligger med alla men bor ihop med någon.
Typ....
Detta brukar betecknas av de som gillar sådant för :kravlöshet.
Jag personligen tycker det är meningslöst.

[hakkapeliitta]

Meningslöst vet jag inte direkt. Gillar själv kravlösa förhållanden. Äger ingen, ingen äger mej. I större kompisgäng leder sånt ofta till spontansex, kravlöst och kul. Efteråt duschar vi, kammar håret och går vidare och är kompisar.

[klorofyll]

Det finns inga kravlösa relationer...

Det tror jag! Jag tror på Nirvana.
Man kan tänka på en person under hela sitt liv, trots att man bara träffat denne någon en gång, för länge sedan. Ju mer man tror, desto fler blir möjligheterna...

Har du en kravlös relation till Gud??

[Draken]

Kärlek i sig är inte något annat än de subjektiva emotionerna riktade på andra varelser eller objekt. Ett ganska meningslöst begrepp som missleder en till ett "något".. ett ting eller andra liknande begrepp som t.ex. gud. Bättre beskrivningar är t.ex. åtrå och omsorg.

[Anders]

Kärlek i sig är inte något annat än de subjektiva emotionerna riktade på andra varelser eller objekt. Ett ganska meningslöst begrepp som missleder en till ett "något".. ett ting eller andra liknande begrepp som t.ex. gud. Bättre beskrivningar är t.ex. åtrå och omsorg.

Var leder kärlek dit inte åtrå leds? Säger inte att du har fel, men det behöver verbaliseras.

[Anders]

Intimitet är inte bara enkelt.

Nej - intimitet är inte enkel - det handlar främst om att önska ge sig till en motpart. För detta krävs ju mod och ett slags oreserverat sätt att vara... det är något som inte bara finns (om man inte är stupfull och alla spärrar är borta och man liksom varken ser eller hör eller något och - tjoff rätt på) -- det är något man skapar med en annan - som vill samma sak.
Det handlar därmed om förtroende och för en kvinna (jag är det) ett oändligt kapital av tillit för motparten. När detta krossas - finns inte mycket kvar. Det är då man knappt vill titta på motparten ens på avstånd.
Tilliten är kittet som gör att man vill öppna sig för att komma nära - vara öppen och våga. Att man blir emottagen med respekt och integritet.

Det är lite som att vårda gamla mycket sjuka människor - detta gjorde jag (och fuskar än med) och då kommer man mycket nära en annan. Man sköter deras intimiteter också... under mindre angenäma former än intimitet. Gamla män är ofta inte blyga när man ska hjälpa dem med intimhygien - men tycker det är allmänt pinsamt för att de är män och vill inte att en kvinna ska se dem "så där" . Men när man blir gammal kan man inte alltid sköta allt själv längre - inte ens toabesök.

Jag har också vårdat yngre män --- även intimhygien --- det är lite speciellt att se människor när de är mest sårbara och samtidigt ge dem en djup känsla av integritet och värdighet. Det är inte något man bär inom sig - om man inte fått detta själv. Det kan man se hos kollegor ibland - fast de flesta har det med sig.
För mig finns ingen skillnad på vanliga förhållanden och förhållanden där det finns en maktförskjutning i att den ene är i nöd eller yngre (som ett barn) eller äldre och inte kan själv --- det är inte saken. Det är mer en av de finaste gåvor man kan få av en annan människa att man får lov att hjälpa dem. Det är vad man kallar för en slags "nåd". En del män som är nästintill jämngamla som jag och skrattar lite generat när man ska hjälpa dem brukar säga "det här kan väl inte vara något för dig att hålla på med?" när jag brukar säga ärligt rakt på sak: jo, det är det. Jag tycker ärligt om mitt arbete även när jag jobbar med vård. Ta emot en annan individ - oavsett vem de är - och ge dem respekt och utrymme och försiktigt vårda deras integritet --- tillhör liksom själva saken i sig. Så tycker jag man ska vara i alla sina förhållanden... detta är kärnan för mig - vad Kärlek är.
(Sedan att jag föredrar utbildning är en helt annan sak --- men det är liknande ändå).

Fint skrivet där!
(Vad är det du föredrar utbildning framför? Ser en intressant tråd där om jag har rätt)

[Esther]

Det finns inga kravlösa relationer...

Det tror jag! Jag tror på Nirvana.
Man kan tänka på en person under hela sitt liv, trots att man bara träffat denne någon en gång, för länge sedan. Ju mer man tror, desto fler blir möjligheterna...

Har du en kravlös relation till Gud??

Nej, som jag sa... det finns inga kravlösa relationer.
Det Hacka beskriver är ingen relation - det är tömochglöm --- vilket inte betecknar en relation.
Att man har sex med kompisar innebär att man inte söker eller vill ha eller önskar - kärlek.

Man vill ha sex som man äter mat eller går på toan - och som djuren. Det betyder inget. Man kopulerar.

Min relation till Gud är baserad på den tillit jag har fått känna och den närhet jag fått känna i förhållande till Honom - den är inte kravlös från min sida. Jag ber om saker för andra och mig... stöd, hjälp eller att få utveckla just Kärleken till mig och andra.
Man kan inte älska andra när man inte ens älskar sig själv - eller om man har en missriktad egenkärlek där man bara vill ha utan att ge.

Katoliker tror på Gud som är överflödande kärlek. Kärlek innebär frihet att svara med kärlek, men också att säga nej. Vi är skapade med fri vilja, för att fritt kunna säga ja till kärleken. Det är en gåva som kan tas emot eller avvisas

- katolska kyrkan.

[Esther]

Intimitet är inte bara enkelt.

Nej - intimitet är inte enkel - det handlar främst om att önska ge sig till en motpart. För detta krävs ju mod och ett slags oreserverat sätt att vara... det är något som inte bara finns (om man inte är stupfull och alla spärrar är borta och man liksom varken ser eller hör eller något och - tjoff rätt på) -- det är något man skapar med en annan - som vill samma sak.
Det handlar därmed om förtroende och för en kvinna (jag är det) ett oändligt kapital av tillit för motparten. När detta krossas - finns inte mycket kvar. Det är då man knappt vill titta på motparten ens på avstånd.
Tilliten är kittet som gör att man vill öppna sig för att komma nära - vara öppen och våga. Att man blir emottagen med respekt och integritet.

Det är lite som att vårda gamla mycket sjuka människor - detta gjorde jag (och fuskar än med) och då kommer man mycket nära en annan. Man sköter deras intimiteter också... under mindre angenäma former än intimitet. Gamla män är ofta inte blyga när man ska hjälpa dem med intimhygien - men tycker det är allmänt pinsamt för att de är män och vill inte att en kvinna ska se dem "så där" . Men när man blir gammal kan man inte alltid sköta allt själv längre - inte ens toabesök.

Jag har också vårdat yngre män --- även intimhygien --- det är lite speciellt att se människor när de är mest sårbara och samtidigt ge dem en djup känsla av integritet och värdighet. Det är inte något man bär inom sig - om man inte fått detta själv. Det kan man se hos kollegor ibland - fast de flesta har det med sig.
För mig finns ingen skillnad på vanliga förhållanden och förhållanden där det finns en maktförskjutning i att den ene är i nöd eller yngre (som ett barn) eller äldre och inte kan själv --- det är inte saken. Det är mer en av de finaste gåvor man kan få av en annan människa att man får lov att hjälpa dem. Det är vad man kallar för en slags "nåd". En del män som är nästintill jämngamla som jag och skrattar lite generat när man ska hjälpa dem brukar säga "det här kan väl inte vara något för dig att hålla på med?" när jag brukar säga ärligt rakt på sak: jo, det är det. Jag tycker ärligt om mitt arbete även när jag jobbar med vård. Ta emot en annan individ - oavsett vem de är - och ge dem respekt och utrymme och försiktigt vårda deras integritet --- tillhör liksom själva saken i sig. Så tycker jag man ska vara i alla sina förhållanden... detta är kärnan för mig - vad Kärlek är.
(Sedan att jag föredrar utbildning är en helt annan sak --- men det är liknande ändå).

Fint skrivet där!
(Vad är det du föredrar utbildning framför? Ser en intressant tråd där om jag har rätt)

Fint? Det var bara en beskrivning av den verklighet jag lever i. Det som är. Det är som att beskriva en plats eller något som hänt. Detta har hänt.
Och på det sättet jag beskriver har det avspelat sig - både inom mig och vad andra uttryckt eller jag kunnat läsa av.

Utbildning är vad jag gjort under allt annat jag gjort. Ibland explicit ibland implicit.

[Esther]

Kärlek i sig är inte något annat än de subjektiva emotionerna riktade på andra varelser eller objekt. Ett ganska meningslöst begrepp som missleder en till ett "något".. ett ting eller andra liknande begrepp som t.ex. gud. Bättre beskrivningar är t.ex. åtrå och omsorg.

Kärlek är annat än emotioner.
Åtrå är inte kärlek - det är ett kroppsligt behov som kanaliseras ut i begär efter en annan individ. Det går över. Åtrå är fysiskt begär efter en annan persons kropp - inte dess väsen. Man är blind när man känner detta.
Kärlek går inte över. OM man besitter förmågan till kärlek (alla människor gör inte det)

Att det sista är rätt vet alla som har barn - man slutar inte älska sina barn bara. Oavsett vad de gör eller hur de är - älskar man dem. När och om man har den förmågan i sig.
Alla människor har inte den förmågan. Men alla kan få den.

För att beskriva hur Kärlek är i förhållande till åtrå kan man ta A Lindgren tex. Hennes föräldrar Samuel August och Hanna hade kärlek. Han såg henne redan i skolan när hon var 9 och han 11 och sedan delade livet dem - han glömde inte. Han väntade och längtade - tills han fick chansen att börja bjuda ut henne (de var troende) och sedan fria till henne. Det blev de.
Dottern - som blev berömd författarinna - jobbade när hon var 16 hos en man (redaktör och femtio och gift med barn) som hade sex med henne - hon blev med barn och lämnade bort den lille efter födseln men hade då redan träffat en direktör som hon jobbade åt som sekreterare - också han gift - som hon hade ett förhållande med. Han lämnade sin fru och gifte sig med henne - Direktör Lindgren.
Hur blev det med passionen i det sista fallet? Säkerligen gick den över lika fort som den kom.
Var det kärlek?
Kan jag inte fullt ut tänka mig - för man bygger inget hållbart på svek och lögner och otrohet.
Hur var det med hennes föräldrar som inte hade byggt sitt på detta?
Ja --- tydligen älskade Samuel sin Hanna tills han dog - och omvänt. Finns sådant?
Ja - för de som har har det.

För alla andra finns det sex lies and videotapes ...