Moderator: Moderatorgruppen
lynx skrev:En sak i taget, Esther! Det var en syrlig kommentar från Pilatus. Tycker du om det? Du får ursäkta mig, men alltså...Mitt huvud!
jaja, jag förstår det kan bli svårt för dig när du precis har anklagat mig för gängvåldtäkt på Pilatus (jag är alltså flera personer samtidigt?) när jag sa att jag tyckte om honom och att vinna våra diskussioner - men när jag ger dig anledningen till den kommentaren du anklagade mig för att våldta Pilatus med (hur man nu gör det) så får du huvudvärk?Esther skrev:Tro baserar sig på det vi godtar som förnuftsmässigt troligt sanna uttalanden både skriftligt och muntligt som vi sedan försöker verifiera genom att finna belägg för dessa genom egen erfarenhet.
All tro - oavsett om den är religiös eller vetenskaplig.
https://plato.stanford.edu/entries/belief/
Contemporary analytic philosophers of mind generally use the term “belief” to refer to the attitude we have, roughly, whenever we take something to be the case or regard it as true. To believe something, in this sense, needn't involve actively reflecting on it: Of the vast number of things ordinary adults believe, only a few can be at the fore of the mind at any single time. Nor does the term “belief”, in standard philosophical usage, imply any uncertainty or any extended reflection about the matter in question (as it sometimes does in ordinary English usage). Many of the things we believe, in the relevant sense, are quite mundane: that we have heads, that it's the 21st century, that a coffee mug is on the desk. Forming beliefs is thus one of the most basic and important features of the mind, and the concept of belief plays a crucial role in both philosophy of mind and epistemology. The “mind-body problem”, for example, so central to philosophy of mind, is in part the question of whether and how a purely physical organism can have beliefs. Much of epistemology revolves around questions about when and how our beliefs are justified or qualify as knowledge.
När det gäller det förstnämnda däremot -- den kristna trons (inte religiös tro i allmänhet) kan man också lägga till följande:
What is faith? This entry focusses on the nature of faith, although issues about the justifiability of faith are also implicated.
‘Faith’is a broad term, appearing in locutions that express a range of different concepts. At its most general ‘faith’ means much the same as ‘trust’. This entry is specifically concerned, however, with the notion of religious faith—or, rather (and this qualification is important), the kind of faith exemplified in religious faith. Philosophical accounts are almost exclusively about theistic religious faith—faith in God—and they generally, though not exclusively, deal with faith as understood within the Christian branch of the Abrahamic traditions. But, although the theistic religious context settles what kind of faith is of interest, the question arises whether faith of that same general kind also belongs to other, non-theistic, religious contexts, or to contexts not usually thought of as religious at all. Arguably, it may be apt to speak of the faith of a humanist, or even an atheist, using the same general sense of ‘faith’ as applies to the theist case.
(från samma källa - Standford)
Esther skrev:För den som vill fördjupa sig i vad tron (sedd som faith - dvs som tillit) innebär när det analyserats filosofiskt (det finns bättre analyser gjorda av T Aquino som man kan tillgå om man är mycket nyfiken) kan man alltid läsa vidare här: https://plato.stanford.edu/entries/faith/#FaiKno
MEN för att här klargöra lite mer vad som är skillnaden mellan tro - belief och faith --- lägger jag ut denna delen (som är längre som alla dessa stycken i sina original):
Faith as belief
If faith is not ‘a firm and certain knowledge’ of theistic truths, then a model of faith as having a propositional object may be retained by identifying faith with a certain kind of belief. The relevant kind will be belief with theological content—that God exists, is benevolent towards us, has a plan of salvation, etc.—where this belief is also held with sufficient firmness and conviction. Richard Swinburne labels this the ‘Thomist view’ of faith, and expresses it thus: ‘The person of religious faith is the person who has the theoretical conviction that there is a God.’ (Swinburne 2005, 138). (Aquinas’s own understanding of faith is more complex than this formulation suggests, however, as will be noted shortly.)
The rationality of faith on this model will rest on the rationality of the firmly held theological beliefs in which it consists. As Swinburne notes, if such beliefs are founded on evidence that renders their truth sufficiently more probable than not, then the beliefs concerned may amount to knowledge on a contemporary ‘justified true belief’ fallibilist epistemology, even though they fall short of knowledge on Aquinas’s own criteria, which require that what is known be ‘seen’ (i.e., fully and directly comprehended) (Summa Theologiae 2a2ae 1, 4 & 5 (O’Brien 1974, 27)). In any case, the reasonableness of faith on this model of faith as belief depends on the beliefs concerned being adequately evidentially justified.
Esther skrev:Så... nu när själva grundfundamenten i en filosofisk förklaring av både skillnaden men även likheten mellan tro på Gud (abrahamisk tro) och tro på vetenskap framlagts som faith och belief - där båda sätt att tro konvergerar i belief --- kan man säga att vad människor brukar framhålla som skillnad mellan tro (tillit) till Gud och tro på vetenskap är att i det sista fallet så KAN ALLA MÄNNISKOR KONSTATERA det sista.
Det är fel. Ingen kan sitta hemma och konstatera några av de teorier som finns inom atomfysiken eller neurobiologin. Det är bara en fet lögn. Vad människor gör är att de tror på det experterna säger i frågorna - och väljer bort att tro på experterna inom teologin.
DETTA är vad som är skillnaden.
Denna skillnad kan vi här i vårt lilla forum i denna lilla microvärld själva till och med konstatera - när vi ser Antic och Xion orda och försvara med näbbar och klor sin egen teori om att det är upplevelsen i medvetandet som skapar allt - även världen - mot oss som menar att vi är en del i världen och att vi uppfattar den. De första vägrar att se saken som vi gör - såsom ateister själva vägrar se saken som gudstroende gör.
Det är en inre disposition som gör att människor vägrar tro på Gud.
Det spelar ingen roll vilka skäl man anger - de vägrar. Det har de all rätt till.
Men en troende på Gud - har tillit till Honom. Det visar sig att denna tillit är vida större än en vetenskapsmans tillit till sina egna rön. Eftersom om jag tar en Nobelpristagare i fysik och ställer honom inför rätta som man gjort med Asia Bibi (tex - hon är bara en i raden av alla) för sina rön och säger att vi kommer att slänga dig i fängelse för tid och evighet om du inte avsvär dig din tro - Som med Asia Bibi ... ta ifrån dig allt - även din familj och säger att det du kom fram till är fel --- så gör han det. Men inte de som tror på Gud.
De sitter där i sina fängelse eller får sina halsar avskurna av ISIS - men de vägrar att förneka det som de VET inom sig är helt sant. I avseende med Gud.
Så man kan säga att bevisligen är Gudstron - tilliten till Gud - mycket starkare i en individ då vi är villiga att lida all helvetes kval för den och inte ge upp den. Det är inte envishet - det är det faktum att vi vet att det vi upplever och är med om -- är själva grunden för Sanningen och Livet.
Utan den sista har vi inget... så därför kan vi inte förneka det utan att då ställa oss som lögnare och dö inom oss långsamt.
Det gör vi inte.
531bts skrev:För att tro på Gud behövs inga experter. Att tro på Gud är barnsligt enkelt. Att däremot bortförklara Gud är oerhört komplicerat, o för det krävs experter.
Algotezza skrev:531bts skrev:För att tro på Gud behövs inga experter. Att tro på Gud är barnsligt enkelt. Att däremot bortförklara Gud är oerhört komplicerat, o för det krävs experter.
Krävs det inte bara en materialistisk syn på världen?
Pilatus skrev:Algotezza skrev:531bts skrev:För att tro på Gud behövs inga experter. Att tro på Gud är barnsligt enkelt. Att däremot bortförklara Gud är oerhört komplicerat, o för det krävs experter.
Krävs det inte bara en materialistisk syn på världen?
Eller en insikt om att Jesus inte var den Messias som det judiska folket väntade på.
Esther skrev:Pilatus skrev:Eller en insikt om att Jesus inte var den Messias som det judiska folket väntade på.
Eller att Jesus just var den Messias det judiska folket väntade på men just då inte förstod att de väntade på - utan de var tvungna att mogna lite till.
531bts skrev:Emedan ateisten får klia sig i huvudet o ständigt fråga sig hur i h-e Big bang så ...
531bts skrev:Algotezza: både för den som tror på Gud o ateisten är materia ofrånkomligt. Så båda står inför materian med skillnad att för den som tror på Gud har den en levande orsak. Emedan ateisten får klia sig i huvudet o ständigt fråga sig hur i h-e Big bang så småningom kunde resultera i hans egna existens o den vackra o välordnade natur han lever av o i förhållande till. Ständigt upptagen med frågan hur o förtränga varför o i ständig kamp med att försvara en dödförklaring av universum mot Gudsbegreppet. Med slump o tid som tröst, snart kommer vetenskapsmännen med det ultimata svaret på hur. Dream on, säger jag.
Pilatus skrev:Algotezza skrev:531bts skrev:För att tro på Gud behövs inga experter. Att tro på Gud är barnsligt enkelt. Att däremot bortförklara Gud är oerhört komplicerat, o för det krävs experter.
Krävs det inte bara en materialistisk syn på världen?
Eller en insikt om att Jesus inte var den Messias som det judiska folket väntade på.
Algotezza skrev:Pilatus skrev:Eller en insikt om att Jesus inte var den Messias som det judiska folket väntade på.
De väntar fortfarande.
Pilatus skrev:Den som verkligen tror att universum skapats av någon demiurg har verkligen en tung bevisbörda framför sig.
Återgå till "Religion och andlighet"
Användare som besöker denna kategori: 12 och 0 gäster
