Moderator: Moderatorgruppen
Esther skrev:hakkapeliitta skrev:Jag har svårt att relatera till Kierkegaards existentiella ångest.
Jag ser honom som en räddhågsen nörd som har ångest för sina privilegier och VET om detta men gärna behåller detta men samtidigt förstår att detta är inte OK.
Feg jävel.
Det var väl en ovanligt usel och malplacerad analys av en gigantisk tänkare.
hakkapeliitta skrev:Esther skrev:hakkapeliitta skrev:Jag har svårt att relatera till Kierkegaards existentiella ångest.
Jag ser honom som en räddhågsen nörd som har ångest för sina privilegier och VET om detta men gärna behåller detta men samtidigt förstår att detta är inte OK.
Feg jävel.
Det var väl en ovanligt usel och malplacerad analys av en gigantisk tänkare.
Jag vore tacksam om du redogör för hans "gigantiska tankar".
hakkapeliitta skrev:OK, så du hade inget att komma med annat än det gamla tugget där man utan förbehåll har idoler och sektledare, Kierkegaard, Jordan Peterson, Jimmy Åkesson, alla är sektledare och du accepterar detta utan kritik.
Detta är så typiskt för lågutbildade som saknar förmåga till kritiskt tänkande men som ändå har ett behov att briljera.
Är det inte en konkret person så är det GUD som står ovan våran fattningsförmåga.
Fattar inte grejen. Ingen människa imponerar på mej egentligen. Ju mer jag vet desto mer förstår jag hur den kollektiva kunskapen är det som har lyft upp s k genier. Men du kan fortsätta med din banala idoldyrkan.
hakkapeliitta skrev:Du stavar namnet fel, Kierkegaard, inte Kirkegaard.
I danska språket är det tillåtet rent språkligt att stava dubbelvokaler med t ex "å". Detta enligt Danska Språkinstitutet så Kierkegaard kan heta Kierkegård.
Men dansken är konservativ och jag har aldrig sett en dansk ta till sej denna officiella nymodighet. Tack å lov.
lynx skrev:Jag vet faktiskt inte om man ska berika världen, eller ta avstånd från den. Argument?
Esther skrev:Vad ska man säga till så mycket sanning i ett kort meddelande som detta annat än: ja så är det.
Men inget av detta har skapat sig själv. Vi har alla varit med att skapa detta. Medvetet, omedvetet och genom att aktivt ta del eller bara passivt följa med och göra det alla andra gör. Utan eftertanke och utan att vilja anstränga oss - minsta motståndets lag.
Men jag har också en tanke kring att filosofin har överskuggats av modeller från vetenskapen - som är filosofins lilla syster. Problemet är inte i verktyget som är modellen - utan det faktum att människor som inte ens förstår vad som sägs tror på detta som ultimata sanningar och som vore det något som är ovedersägligt.
Där ser jag det egentliga problemet ---
Eftersom människan är en en meningssökande SANNINGSsökare.
Smisk skrev:Esther skrev:Vad ska man säga till så mycket sanning i ett kort meddelande som detta annat än: ja så är det.
Men inget av detta har skapat sig själv. Vi har alla varit med att skapa detta. Medvetet, omedvetet och genom att aktivt ta del eller bara passivt följa med och göra det alla andra gör. Utan eftertanke och utan att vilja anstränga oss - minsta motståndets lag.
Men jag har också en tanke kring att filosofin har överskuggats av modeller från vetenskapen - som är filosofins lilla syster. Problemet är inte i verktyget som är modellen - utan det faktum att människor som inte ens förstår vad som sägs tror på detta som ultimata sanningar och som vore det något som är ovedersägligt.
Där ser jag det egentliga problemet ---
Eftersom människan är en en meningssökande SANNINGSsökare.
Tror man på ultimata sanningar saknar man en klartänkt perception av sakens natur. Vi verkar vara både som meningsskapande och sanningsskapande instrument. Vi utforskar världens "är" och livets "bör" samtidigt. Vi har ofta mycket svårt att skilja dem åt. Otroligt svårt.
Men precis som en karta är meningslös utan kompass är en kompass meningslös utan karta. "Sanningen" som en enda komplett sammansatt sak vi kan hitta i världen därute är inte så klartänkt. Världen är inte "en sak" den är mer som en scen som både "är och bör" samtidigt. Världens natur är som så att den utvecklar sig självt. Själva världen är i utvecklande och utvecklandet ÄR troligen själva världen.
Världen för en larv innefattar inte samma saker som världen för en fjäril även om bägge finns i samma värld. Deras liv har samband som kopplar ihop dem men metamorfosen har totalt förändrat tillståndet hos dem som om de vore olika livsformer.
Jag menar att världen har teleologiska relationer som en integrerad aspekt av dess natur. Larvens syfte är att bli en fjäril och ingredienserna av atomer inom dem har lite att säga till om saken. Liv har utformat detta, inte slumpmässigt, utan meningsmässigt. Hela naturen har meningsrelationer inom sig. Naturen är helt dränkt i värde och mening av sig självt som jag ser den. Äter jag ett äpple interagerar jag i en värdehandling som tillför handlingen värde genom att äpplets natur är att ätas, min är att äta, trädet att spridas, livet att berikas, naturen att utvecklas etc. Att vi finns är inte en slump, det är helt meningsfullt.
Tänker vi oss att verkligheten är "slumpmässiga legobitar" och allt saknar värde och mening för att legobitarna inte ser ut att "ha något syfte i sig" ser vi inte verkligheten riktigt. Verkligheten är ett otroligt rikt och komplext spektrum av relationer och meningssamband och hela dess scen är värdefull in i minsta atom. Att existera är att vara värdefull.
Även om man tänker sig att "saker utan mening" leder till "saker med mening" ärver inte de saker med mening sitt tillstånd från de utan mening. Atomer och molekyler är kanvasen livet utvecklar sig självt genom utan att någonsin sakna mening. Aldrig
Den tillsynes officiella världsbilden man sprider med vetenskapens hjälp är inte till hjälp utan ett problem. Den kommer inte från vetenskapen utan från ofullständiga snäva tolkningar av världen, livet och universum.
"Bigotry tries to keep truth safe in its hand with a grip that kills it. -Rabindranath Tagore"
--- jaja, men vet du... för mig är Sanningen (den ultimata i Absoluta termer) en MAN, EN Människa - som genom detta Han var skapat mijoner fler av samma sort. Till och med utan att ha sex.Algotezza skrev: Angående syftet med hela kosmos/världen/rubbet finns väll inget annat övergripande syfte än att existera?
Smisk skrev:Algotezza skrev: Angående syftet med hela kosmos/världen/rubbet finns väll inget annat övergripande syfte än att existera?
hakkapeliitta skrev:Tror inte det finns mening/syfte med livet. Vi bara existerar och finns till.
Låter väldigt tråkigt men jag inbillar mej att existens är en spontanrörelse där livet anpassar sej och ständigt söker en anpassningsbar tillvaro.
Livet är på så sätt ett sökande efter anpassning.
Användare som besöker denna kategori: 25 och 0 gäster
