Har vetenskapen förstört tänkandet?

[Algotezza]

Helt rätt. Frågan om Guds existens är och förblir en trosfråga. Därför gäller inte heller utsagan att vetenskapen varken kan bevisa eller motbevisa Guds existens, då den inte ens befattar sig med den frågan. Frågan är vetenskapligt irrelevant och därmed även det tänkta svaret - förutom för den troende.

Fast det är ju kanske just vetenskapens tänkande som har spillt över i att "det som inte går att betrakta finns inte"?

Auguste Comte (1798-1857) var positivist och ansåg att tänkandet har genomgått tre faser:

1.) Det teologiska stadiet, där skeendena i världen ansågs orsakade av Gud. Medeltidens tänkande.

2.) Det metafysiska stadiet, där allt som händer i världen har naturliga orsaker, men inkluderar det osynliga och fiktiva. Enligt Comte har ”vårt släktes flertal inte lämnat detta stadium”. Gäller tidsperiodiskt 1500-1700-talen.

3.) Det positiva stadiet, där en naturvetenskaplig syn på den sociala verkligheten tillämpas. Spekulation ersätts av universella föreställningar som lyfter tänkandet, inte minst ur en logisk aspekt. Från 1800-talet och framåt.

Sedan kom postmodernismen...

[xion]

En gång är ingen gång, två gånger är en vana, brukar man säga.
Ungefär så är det också med vetenskapen.
Undersöker man något vetenskapligt måste försöket kunna upprepas annars gäller det inte.
Vittnesutsagor har ringa värde ifall de inte kan styrkas.
Vetenskapen har inte förstört tänkandet utan istället gett det möjlighet att utvecklas.

[Pilatus]

Auguste Comte (1798-1857) var positivist och ansåg att tänkandet har genomgått tre faser:

1.) Det teologiska stadiet, där skeendena i världen ansågs orsakade av Gud. Medeltidens tänkande.

2.) Det metafysiska stadiet, där allt som händer i världen har naturliga orsaker, men inkluderar det osynliga och fiktiva. Enligt Comte har ”vårt släktes flertal inte lämnat detta stadium”. Gäller tidsperiodiskt 1500-1700-talen.

3.) Det positiva stadiet, där en naturvetenskaplig syn på den sociala verkligheten tillämpas. Spekulation ersätts av universella föreställningar som lyfter tänkandet, inte minst ur en logisk aspekt. Från 1800-talet och framåt.

Sedan kom postmodernismen...

Ja, det blev litet rörigt. Den tidigare ordningen, modernismen och dess vetenskapsideal har likställts med upplysningen där förnuftet hyllades och sådant som experimentell metod, noggranna empiriska studier, strävan till objektivitet och kunskapens tillväxt.

Fysikprofessorn Alan Sokal har visat att publicerbara artiklar inom postmodernism inte går att skilja från parodi och narr av detsamma. En viss vantrivsel kan förnimmas, ideologiskt gnissel och ett evigt gnällande om manscentrerad, etnocentrisk eller heteronormativ snedvridning. Det har på sätt och vis varit nyttigt med dessa debatter, förr eller senare kommer en reaktion mot rådande förhållanden. Om forskningen och tänkandet har vunnit något på den postmoderna omsvängningen får väl tids nog utvärderas.

[Algotezza]

Auguste Comte (1798-1857) var positivist och ansåg att tänkandet har genomgått tre faser:

1.) Det teologiska stadiet, där skeendena i världen ansågs orsakade av Gud. Medeltidens tänkande.

2.) Det metafysiska stadiet, där allt som händer i världen har naturliga orsaker, men inkluderar det osynliga och fiktiva. Enligt Comte har ”vårt släktes flertal inte lämnat detta stadium”. Gäller tidsperiodiskt 1500-1700-talen.

3.) Det positiva stadiet, där en naturvetenskaplig syn på den sociala verkligheten tillämpas. Spekulation ersätts av universella föreställningar som lyfter tänkandet, inte minst ur en logisk aspekt. Från 1800-talet och framåt.

Sedan kom postmodernismen...

Ja, det blev litet rörigt. Den tidigare ordningen, modernismen och dess vetenskapsideal har likställts med upplysningen där förnuftet hyllades och sådant som experimentell metod, noggranna empiriska studier, strävan till objektivitet och kunskapens tillväxt.

Fysikprofessorn Alan Sokal har visat att publicerbara artiklar inom postmodernism inte går att skilja från parodi och narr av detsamma. En viss vantrivsel kan förnimmas, ideologiskt gnissel och ett evigt gnällande om manscentrerad, etnocentrisk eller heteronormativ snedvridning. Det har på sätt och vis varit nyttigt med dessa debatter, förr eller senare kommer en reaktion mot rådande förhållanden. Om forskningen och tänkandet har vunnit något på den postmoderna omsvängningen får väl tids nog utvärderas.

Post-postmodernismen kanske är på g. Vi får väl hoppas det.

[Pilatus]

Ja, det blev litet rörigt. Den tidigare ordningen, modernismen och dess vetenskapsideal har likställts med upplysningen där förnuftet hyllades och sådant som experimentell metod, noggranna empiriska studier, strävan till objektivitet och kunskapens tillväxt.

Fysikprofessorn Alan Sokal har visat att publicerbara artiklar inom postmodernism inte går att skilja från parodi och narr av detsamma. En viss vantrivsel kan förnimmas, ideologiskt gnissel och ett evigt gnällande om manscentrerad, etnocentrisk eller heteronormativ snedvridning. Det har på sätt och vis varit nyttigt med dessa debatter, förr eller senare kommer en reaktion mot rådande förhållanden. Om forskningen och tänkandet har vunnit något på den postmoderna omsvängningen får väl tids nog utvärderas.

Post-postmodernismen kanske är på g. Vi får väl hoppas det.

Drastiskt uttryckt spelar det i de flesta frågor ingen praktisk roll för samhället om de humanistiska vetenskaperna producerar korrekt kunskap eller ej. Det närmaste man kommer en angelägenhetsnivå på liv och död är i frågor om politiskt motiverad historierevisionism.
Vetenskap och Folkbildning

[Algotezza]

Ja, det blev litet rörigt. Den tidigare ordningen, modernismen och dess vetenskapsideal har likställts med upplysningen där förnuftet hyllades och sådant som experimentell metod, noggranna empiriska studier, strävan till objektivitet och kunskapens tillväxt.

Fysikprofessorn Alan Sokal har visat att publicerbara artiklar inom postmodernism inte går att skilja från parodi och narr av detsamma. En viss vantrivsel kan förnimmas, ideologiskt gnissel och ett evigt gnällande om manscentrerad, etnocentrisk eller heteronormativ snedvridning. Det har på sätt och vis varit nyttigt med dessa debatter, förr eller senare kommer en reaktion mot rådande förhållanden. Om forskningen och tänkandet har vunnit något på den postmoderna omsvängningen får väl tids nog utvärderas.

Post-postmodernismen kanske är på g. Vi får väl hoppas det.

Drastiskt uttryckt spelar det i de flesta frågor ingen praktisk roll för samhället om de humanistiska vetenskaperna producerar korrekt kunskap eller ej. Det närmaste man kommer en angelägenhetsnivå på liv och död är i frågor om politiskt motiverad historierevisionism.
Vetenskap och Folkbildning

Värderingar, tyckanden och åsikter, och känslor spelar kanske för stor roll i humaniora... Definitivt för stor roll i media och samhället i stort idag...

[Pilatus]

Värderingar, tyckanden och åsikter, och känslor spelar kanske för stor roll i humaniora... Definitivt för stor roll i media och samhället i stort idag...

Alan D. Sokals uppsats* i Social Texts (spring/summer 1996) är något för den som intresserar sig för postmodernistiskt nys. Samma dag som den publicerades beskrev Sokal i en annan tidskrift, Lingua Franca, att hela artikeln var en bluff, och kallade den för "en pastisch av vänsterns hyckleri, dyrkandes referenser, grandiosa uttalanden, och rent nonsens", och att den var "byggd kring de löjligaste citat kring ämnena fysik och matematik jag kunde finna" av akademiker inom humaniora.

https://physics.nyu.edu/sokal/transgress_v2/transgress_v2_singlefile.html

* Transgressing the Boundaries: Towards a Transformative Hermeneutics of Quantum Gravity

[Anders]

Till Anders


Nej - så säger ju bara människor som inte vet vad de talar om!!!
Anders - skärpning!!!
De flesta enheter som fysiken hanterar är inte synliga för ögat och går inte att betrakta - inte heller går tankar att betrakta inte uttalade ord heller - inte luften - --- så skärpning.
Det du talar om är just den dumhetsparadoxen som bara "den obildade allmänheten" upprepar utan att greppa den --- (i meningen av att de inte egentligen vet varken vad vetenskap ÄR för något samt vad den sysslar med eller vad Gud är eller metafysiska entiteter) - det jag säger är inte kränkande eller tänkt som nedsättande utan mer ett citat av bla Kant.

Skärp dej, Esther och läs vad jag skrev. Du beskriver ju just det jag sa. Hur vetenskapen förstör tänkandet.

[axioms]

Eller har den förbättrat det - hos människor vare sig de är inom vetenskapen eller inte?

Platons dialoger innehåller rått tänkande. Man kan faktiskt känna i maggropen hur sokrates anstränger de små grå då man läser dem. För att förstå värld. Sen kom empirikerna, sen såg man i mikroskop att vad sjukdomar var. Allt grubbel om det innan visade sig vara onödigt. Så nu står det ”att tänka fritt är stort, att tänka rätt är större” ovanför ingången till universitetsaulan.

Börjar där. Spontana tankar?

Philosophy (from Greek φιλοσοφία, philosophia, literally "love of wisdom"

Jag älskade när jag hörde detta första gången. The love of wisdom. Kärleken till kunskap. Jag som aldrig ens tänkt på någon tatuering i hela mitt liv ville bara ha ordet filosofi in tatuerat på mig. (nej jag har inte gjort det så klart.....än. hahaha)

Jag har börjat läsa filosofi och lyssnar på en podd om hela filosofins historia och jag älskar det !! Hur människan upptäckte kunskap och älskade att klura kring och om kunskap. Hur man kan nå kunskap och vilken kunskap som är viktig och varför inom massa områden.

Jag bara älskar att lära mig saker själv och sedan lära sig om människor som ägnar hela sina liv åt just kunskap är magiskt. Hur mänskligheten gått framåt i utvecklingen tack vara filosofin och dess kunskaper. Hur allt ställs på sin spets om och om igen när nya kunskaper upptäcks och prövas. Jag ryser i själen av sådant.

Välkommen i klubben...
Skulle påstå att alla här delar den lust du ger uttryck för, men på lite olika sätt. Eller väldigt olika sätt.

För mej finns det ett väldigt intressant spänningsfält mellan "kunskap" och "sanning". Lite i det att vi har rätt skapliga "sanningar" om hur den fysikaliska världen fungerar, lägg märke till fnuttarna. Men däremot vet väldigt lite om mer komplexa system, Människokroppen, Miljön, hur korrekt hantera flyktingsituationer. Och min fråga i länkstarten rör väl kanske mest huruvida vetenskapliga tänket för mycket påverkat saker som ligger utanför vetenskapens härad. Lite som då man drog en massa långtgående slutsatser om "survival of the fittest" efter Darwins Origin of species...

Det går ju så långt att professorer både på höger och vänsterkanten (Jordan Peterson, Åsa Wikforss) uttalar sig väldigt bestämt om politiska spörsmål som ligger långt utan för deras fakulteter, mer eller mindre med stöd av att de rent allmänt är "professorer". Jag respekterar båda väldigt mycket, men gillar inte riktigt den pondus som forskarämbetet de har ger dem mer allmänt.

Skulle i så fall föredra om universitetens fakulteter hade så pass stake att de vågade ge mer officiella rekommendationer i stora, icke forskningsresultatsstyrda frågor. Som flyktingmottagning, integration och miljö.

Kunskap och sanning.

Vi har nått såpass långt vi gjort för att massa personer innan oss sökt efter sanningen inom sitt specifika ämnesområde genom att samla kunskap. Vi har ett flertal olika ämnes områden och mänskligheten har samlat in kunskap i under lång tid för att nå en sanning eller en bild av hur långt man kommit i kunskapssamlandet just här och nu. Vissa sanningar har varit banbrytande och hjälpt mänskligheten genom medicinska framgångar som vaccin, genom industrialismen och motorer etc. Jag vet inte vilken sanning du söker efter....en sanning i framtiden eller en sanning om hur långt vi kommit just här och nu?

Det finns kunskaper och samlade kunskaper i hur långt vi kommit med vårt sannings skapande inom komplexa områden. Det utvecklas hela tiden men längs vägen lär vi oss massor. Idag har vi inte motorer som drivs av kolförbränning...vi har inte fabriker som drivs av kolförbränning i städerna idag som det var förr.

Vetenskap brottades mot religion/kyrkan i åratal innan den blev fri. Idag har vi mest statliga universitet i Sverige där staten bestämmer antal utbildningsplatser och innehåll. Så då blir det naturligt att universitet vill kunna vara fria från statlig påverkan eller tycker/tänker om staten. I andra länder där universitet är fristående från kyrka och stat kan de och bör de reflektera över makter som vill styra dem.


universiteten har tre huvuduppgifter: utbildning och forskning och sedan 2009 den så kallade tredje uppgiften: Samverkansuppgiften. Denna består av: public outreach eller science outreach och omfattar olika slags utåtriktade och uppsökande verksamheter.

[Vertumnus]

Kanske inte förstört, men väl detroniserat. Tänkandet är innom vetenskapen mästrat av experimentet eller handhavandet.

[Pilatus]

Kanske inte förstört, men väl detroniserat. Tänkandet är innom vetenskapen mästrat av experimentet eller handhavandet.

Hur menar du? Skulle inte experiment vara det som ger en teori åskådlighet, en bekräftelse på att tankearbetet motsvarar verkliga förhållanden?

[Vertumnus]

Hur menar du? Skulle inte experiment vara det som ger en teori åskådlighet, en bekräftelse på att tankearbetet motsvarar verkliga förhållanden?

Exprimentet utförs i god vetenskap inte främst för att bekräfta utan för att sätta saker på spel. Tänkandet som handlar om att harmonisera, att gör saker begripliga, hamnar därvid i andra hand; innom den moderna vetenskapen är experimentet och dess resultat primat även då det för oss bortom det begripliga.

[Pilatus]

Hur menar du? Skulle inte experiment vara det som ger en teori åskådlighet, en bekräftelse på att tankearbetet motsvarar verkliga förhållanden?

Exprimentet utförs i god vetenskap inte främst för att bekräfta utan för att sätta saker på spel. Tänkandet som handlar om att harmonisera, att gör saker begripliga, hamnar därvid i andra hand; innom den moderna vetenskapen är experimentet och dess resultat primat även då det för oss bortom det begripliga.

Antagligen ägnar vi tid och kraft för att öka vår kunskap, vi vill ha svar på frågor om hur naturen fungerar, hur vi skall beskriva verkligheten. Experiment är en metod i detta arbete.

[Vertumnus]

Hur menar du? Skulle inte experiment vara det som ger en teori åskådlighet, en bekräftelse på att tankearbetet motsvarar verkliga förhållanden?

Exprimentet utförs i god vetenskap inte främst för att bekräfta utan för att sätta saker på spel. Tänkandet som handlar om att harmonisera, att gör saker begripliga, hamnar därvid i andra hand; innom den moderna vetenskapen är experimentet och dess resultat primat även då det för oss bortom det begripliga.

Antagligen ägnar vi tid och kraft för att öka vår kunskap, vi vill ha svar på frågor om hur naturen fungerar, hur vi skall beskriva verkligheten. Experiment är en metod i detta arbete.

Och speciellt hur vi kan hantera verkligheten. Kunskap kommer genom experiment och observationer, begriplighet genom tankearbete. Men för att återknyta till ämnet: i den moderna världen hålls kunskap högre än begriplighet.

[Anders]

För att anknyta till det ni varit inne på - Inom vetenskapen kan det vara på lite olika sätt med hur man går till väga, för att förstå främst naturvetenskapliga fenomen.

Men hur blir det då människor i allmänhet, utanför vetenskapen, t.ex. politiker och bloggare funderar på saker och ting. Försöker de använda vetenskapliga metoder på saker där naturvetenskapliga metoder kanske inte passar?

Två aktuella frågor(där alla tycks ha samma åsikt i de två frågorna, fatta rätt här) är global uppvärmning och flyktingmottagning. Vetenskapligt tänkande, är det rätt här?