Livets uppkomst

[Pilatus]

Jag kan väl säga att jag lämnar en öppning för att allt inte är origin of species.

Det där framstår som en obegriplighet för mig. Kanske kan du förklara var evolutionen är i behov av en inskjuten hjälphypotes, om det var något sådant du syftade på?

Vetenskapen lämnar inte några alternativa utvecklingsspår för människans evolution.

[Anders]

Jag kan väl säga att jag lämnar en öppning för att allt inte är origin of species.

Det där framstår som en obegriplighet för mig. Kanske kan du förklara var evolutionen är i behov av en inskjuten hjälphypotes, om det var något sådant du syftade på?

Vetenskapen lämnar inte några alternativa utvecklingsspår för människans evolution.

Obegriplighet låter ganska kategoriskt. Origin of species är en teori, en till synes väl fungerande teori, men jag ser den inte som facit på att förklara mina tankar och känslor.

[Vertumnus]

Med en teleologisk utgångspunkt är och förblir utvecklingsläran obegriplig. Ett problem här är att det ligger något i själva namnet utveckling som leder tankarna i teleologisk riktning. Utvecklingsläran eller evolutionsteorin består av i huvudsak två komponenter; för det första är den en historieskrivning gällande förändringar hos biologiska organismer och för det andra en teori om drivkraften bakom förändringarna, men den säger ingenting om riktning eller målsättning. Att människan har kommit längre i "utvecklingen" än ex.vis gorillan är en värdering och måste betraktas som en sådan, något stöd i evolutionsteorin finner den inte.

[Pilatus]

Det där framstår som en obegriplighet för mig. Kanske kan du förklara var evolutionen är i behov av en inskjuten hjälphypotes, om det var något sådant du syftade på?
Vetenskapen lämnar inte några alternativa utvecklingsspår för människans evolution.

Obegriplighet låter ganska kategoriskt. Origin of species är en teori, en till synes väl fungerande teori, men jag ser den inte som facit på att förklara mina tankar och känslor.

Men har teorin visat upp sådana brister att det lämnar öppningar för alternativa förklaringsmodeller?

[Pilatus]

Med en teleologisk utgångspunkt är och förblir utvecklingsläran obegriplig. Ett problem här är att det ligger något i själva namnet utveckling som leder tankarna i teleologisk riktning. Utvecklingsläran eller evolutionsteorin består av i huvudsak två komponenter; för det första är den en historieskrivning gällande förändringar hos biologiska organismer och för det andra en teori om drivkraften bakom förändringarna, men den säger ingenting om riktning eller målsättning. Att människan har kommit längre i "utvecklingen" än ex.vis gorillan är en värdering och måste betraktas som en sådan, något stöd i evolutionsteorin finner den inte.

Jag håller med dig i nästan allt. Utvecklingen har inte något mål, men ser vi det historiskt måste vi ju kunna förklara utvecklingen från självreplikerande jättemolekyler till familjen Hominidae.

Det finns en linje i utvecklingen, en ständig anpassning till omgivningens tryck. Planetens skiftande förutsättningar har drivit utvecklingen. Biologins och genetikens enastående förmåga att möta nya prövningar har medfört att utvecklingen inte stannat av. Jaques Monod skriver i sin bok om Slump och nödvändighet att människan är inte på förhand bestämd att finnas, men vi tillåts att finnas.

[Esther]

Med en teleologisk utgångspunkt är och förblir utvecklingsläran obegriplig. Ett problem här är att det ligger något i själva namnet utveckling som leder tankarna i teleologisk riktning. Utvecklingsläran eller evolutionsteorin består av i huvudsak två komponenter; för det första är den en historieskrivning gällande förändringar hos biologiska organismer och för det andra en teori om drivkraften bakom förändringarna, men den säger ingenting om riktning eller målsättning. Att människan har kommit längre i "utvecklingen" än ex.vis gorillan är en värdering och måste betraktas som en sådan, något stöd i evolutionsteorin finner den inte.

Det är inte en värdering, utan ett faktum som är synligt och närvarande. Våra kognitiva och språkliga förmågor - om de inte fyller en funktion hade varit och är meningslösa.

Min fråga till dig nu är: anser människor att dessa förmågor är meningslösa?

[Anders]

Det där framstår som en obegriplighet för mig. Kanske kan du förklara var evolutionen är i behov av en inskjuten hjälphypotes, om det var något sådant du syftade på?
Vetenskapen lämnar inte några alternativa utvecklingsspår för människans evolution.

Obegriplighet låter ganska kategoriskt. Origin of species är en teori, en till synes väl fungerande teori, men jag ser den inte som facit på att förklara mina tankar och känslor.

Men har teorin visat upp sådana brister att det lämnar öppningar för alternativa förklaringsmodeller?

Skulle snarare säga att den inte förklarat så pass mycket att alternativa förklaringsmodeller kan uteslutas.

[Vertumnus]

Med en teleologisk utgångspunkt är och förblir utvecklingsläran obegriplig. Ett problem här är att det ligger något i själva namnet utveckling som leder tankarna i teleologisk riktning. Utvecklingsläran eller evolutionsteorin består av i huvudsak två komponenter; för det första är den en historieskrivning gällande förändringar hos biologiska organismer och för det andra en teori om drivkraften bakom förändringarna, men den säger ingenting om riktning eller målsättning. Att människan har kommit längre i "utvecklingen" än ex.vis gorillan är en värdering och måste betraktas som en sådan, något stöd i evolutionsteorin finner den inte.

Det är inte en värdering, utan ett faktum som är synligt och närvarande. Våra kognitiva och språkliga förmågor - om de inte fyller en funktion hade var it och är meningslösa.

Min fråga till dig nu är: anser människor att dessa förmågor är meningslösa?

Du säger det själv: "Våra kognitiva och språkliga förmågor - om de inte fyller en funktion hade varit och är meningslösa." Att något har en funktion i förhållande till något annat innebär en värdering. Våra kognitiva och språkliga förmågor får sitt värde som medel för ett mål. För mäniskan framstår alla sådana egenskaper som gör det möjligt att göra precis sådant som människor gör eller vill göra som åtråvärda och därmed meningsskapande. Vi får nog utgå från att våra medpassagerare på planeten av olika arter alla har sin egen måttstock och uppfattning om vilken egenskap som skall anses vara den högsta. Kanske prisar gorillan sin förmåga att finna sin favoritföda samtidigt som han med avsky betraktar människans barbariska kosthållning.

[Esther]

Med en teleologisk utgångspunkt är och förblir utvecklingsläran obegriplig. Ett problem här är att det ligger något i själva namnet utveckling som leder tankarna i teleologisk riktning. Utvecklingsläran eller evolutionsteorin består av i huvudsak två komponenter; för det första är den en historieskrivning gällande förändringar hos biologiska organismer och för det andra en teori om drivkraften bakom förändringarna, men den säger ingenting om riktning eller målsättning. Att människan har kommit längre i "utvecklingen" än ex.vis gorillan är en värdering och måste betraktas som en sådan, något stöd i evolutionsteorin finner den inte.

Det är inte en värdering, utan ett faktum som är synligt och närvarande. Våra kognitiva och språkliga förmågor - om de inte fyller en funktion hade var it och är meningslösa.

Min fråga till dig nu är: anser människor att dessa förmågor är meningslösa?

Du säger det själv: "Våra kognitiva och språkliga förmågor - om de inte fyller en funktion hade varit och är meningslösa." Att något har en funktion i förhållande till något annat innebär en värdering. Våra kognitiva och språkliga förmågor får sitt värde som medel för ett mål. För mäniskan framstår alla sådana egenskaper som gör det möjligt att göra precis sådant som människor gör eller vill göra som åtråvärda och därmed meningsskapande. Vi får nog utgå från att våra medpassagerare på planeten av olika arter alla har sin egen måttstock och uppfattning om vilken egenskap som skall anses vara den högsta. Kanske prisar gorillan sin förmåga att finna sin favoritföda samtidigt som han med avsky betraktar människans barbariska kosthållning.

Så... ändamålsenlighet?

Var inte detta uteslutet ur evolutionsteorin? Sedan att apor betraktar oss - fungerar inte - eftersom de bara inte är människor - inte ens nästan.

[Pilatus]

Vad man kan säga är att människan har mycket stor flexibilitet och anpassningsförmåga, nästan alla slags förekommande miljöer på jorden, från rena ökenstäder, Petra, Jordanien till det isiga Isortoq på Grönland. Eller högt belägna städer som El Alto, Bolivia, ca 4000 m.

[Vertumnus]

Det är inte en värdering, utan ett faktum som är synligt och närvarande. Våra kognitiva och språkliga förmågor - om de inte fyller en funktion hade var it och är meningslösa.

Min fråga till dig nu är: anser människor att dessa förmågor är meningslösa?

Du säger det själv: "Våra kognitiva och språkliga förmågor - om de inte fyller en funktion hade varit och är meningslösa." Att något har en funktion i förhållande till något annat innebär en värdering. Våra kognitiva och språkliga förmågor får sitt värde som medel för ett mål. För mäniskan framstår alla sådana egenskaper som gör det möjligt att göra precis sådant som människor gör eller vill göra som åtråvärda och därmed meningsskapande. Vi får nog utgå från att våra medpassagerare på planeten av olika arter alla har sin egen måttstock och uppfattning om vilken egenskap som skall anses vara den högsta. Kanske prisar gorillan sin förmåga att finna sin favoritföda samtidigt som han med avsky betraktar människans barbariska kosthållning.

Så... ändamålsenlighet?

Var inte detta uteslutet ur evolutionsteorin? Sedan att apor betraktar oss - fungerar inte - eftersom de bara inte är människor - inte ens nästan.

Det jag säger om gorillan måste naturligtvis förstås som en allegori. Ändamålsenlighet är evolutionens drivkraft, målet är överlevnad. Och ser vI oss omkring I den övriga djurvärlden är det strax uppenbarat att strategierna är legio. Evolutionsteorin förnekar inte ändamålsenlighet tvärtom, däremot förnekar den att våra egenskaper skulle vara självändamål.

[Pilatus]

Men har teorin visat upp sådana brister att det lämnar öppningar för alternativa förklaringsmodeller?

Skulle snarare säga att den inte förklarat så pass mycket att alternativa förklaringsmodeller kan uteslutas.

Jag sökte på alternativ till evolutionsläran och hittade endast en artikel i Dagen. Man konstaterar att universum är gammalt. Sedan över till biologen Michael Denton Evolution: A Theory in Crisis som anser att evolutionsteorin är ett misslyckat vetenskapligt paradigm. Han argumenterar mot evolutionsteorin att den inte bara är vetenskapligt tvivelaktig utan dessutom oförenlig med Bibeln. Denton var verksam inom Discovery Institute som främst är känd som den tyngsta förespråkaren av intelligent design.

Denton kan säkert ha funnit ofullkomligheter i teoribildningen i evolutionsteorin. Men innebär det att vi är berättigade att ta klivet över till intelligent design, eller någon annan idé om hur liv uppstod och utvecklades? Bedrivs det något arbete (med vetenskapliga metoder) som kan ge belägg för alternativen?

[Anders]

Men har teorin visat upp sådana brister att det lämnar öppningar för alternativa förklaringsmodeller?

Skulle snarare säga att den inte förklarat så pass mycket att alternativa förklaringsmodeller kan uteslutas.

Jag sökte på alternativ till evolutionsläran och hittade endast en artikel i Dagen. Man konstaterar att universum är gammalt. Sedan över till biologen Michael Denton Evolution: A Theory in Crisis som anser att evolutionsteorin är ett misslyckat vetenskapligt paradigm. Han argumenterar mot evolutionsteorin att den inte bara är vetenskapligt tvivelaktig utan dessutom oförenlig med Bibeln. Denton var verksam inom Discovery Institute som främst är känd som den tyngsta förespråkaren av intelligent design.

Denton kan säkert ha funnit ofullkomligheter i teoribildningen i evolutionsteorin. Men innebär det att vi är berättigade att ta klivet över till intelligent design, eller någon annan idé om hur liv uppstod och utvecklades? Bedrivs det något arbete (med vetenskapliga metoder) som kan ge belägg för alternativen?

Har själv ingen alternativ förklaringsmodell, konstaterar kallt att här är jag.

[Esther]

Du säger det själv: "Våra kognitiva och språkliga förmågor - om de inte fyller en funktion hade varit och är meningslösa." Att något har en funktion i förhållande till något annat innebär en värdering. Våra kognitiva och språkliga förmågor får sitt värde som medel för ett mål. För mäniskan framstår alla sådana egenskaper som gör det möjligt att göra precis sådant som människor gör eller vill göra som åtråvärda och därmed meningsskapande. Vi får nog utgå från att våra medpassagerare på planeten av olika arter alla har sin egen måttstock och uppfattning om vilken egenskap som skall anses vara den högsta. Kanske prisar gorillan sin förmåga att finna sin favoritföda samtidigt som han med avsky betraktar människans barbariska kosthållning.

Så... ändamålsenlighet?

Var inte detta uteslutet ur evolutionsteorin? Sedan att apor betraktar oss - fungerar inte - eftersom de bara inte är människor - inte ens nästan.

Det jag säger om gorillan måste naturligtvis förstås som en allegori. Ändamålsenlighet är evolutionens drivkraft, målet är överlevnad. Och ser vI oss omkring I den övriga djurvärlden är det strax uppenbarat att strategierna är legio. Evolutionsteorin förnekar inte ändamålsenlighet tvärtom, däremot förnekar den att våra egenskaper skulle vara självändamål.

Nu menar du individens överlevnad - inte artens? Eftersom det sista inte stämmer på människan - som är det enda djur som dödar sina avkommor i livmodern. Så överlevnad av arten är det i alla fall inte fråga om i fråga om människan. Kanske djuren...
Men vi konstaterade ju nyss att just egenskaperna - de kognitiva förmågorna och språket - var just ändamålsenliga och därmed måste dessa egenskaper också vara ett självändamål för de syftar inte till mycket mer än just självändamål - eftersom dessa egenskaper inte finns hos något annat djur kan de inte vara ändamålsenliga för alla levande varelser.

[Pilatus]

Men vi konstaterade ju nyss att just egenskaperna - de kognitiva förmågorna och språket - var just ändamålsenliga och därmed måste dessa egenskaper också vara ett självändamål för de syftar inte till mycket mer än just självändamål - eftersom dessa egenskaper inte finns hos något annat djur kan de inte vara ändamålsenliga för alla levande varelser.

Det sociala tjattret finns även hos andra arter och det har väl om något bidragit till människans utbredning, det är både ett intrinsikalt värde och värdefullt för artens överlevnad.