Vad tänker du på?

[Anders]

Nu inatt drar jag mig till minnes 70 och 80-talens framtidsvisioner, som jag minns dem. 1984, 2001, back to the future fast in i framtiden, olika dramatiseringar på TV om hur år 2000 skulle gestalta sig. Nu finns inga sådana dramatiseringar. Bara, som det känns en stor osäkerhet inför framtiden. Det var inte ”bättre” då, på det sätt att man då var mer övertygad om jordens undergång, i atomkrig, än nutidens misstanke om klimatets förändring, något som i och för sig fanns i medvetandet redan då. Men det var länge sen jag hörde eller såg något som såg in i framtiden med någon slags romantisering. Mer än möjligen den för något år sen avlidne Hans Rosling, och det var inget romantiskt egentligen. Men ändå svagt optimistiskt. Har antahligen missat filmen 2066.

[Anders]

En annan historisk parallell, nu då vi äntligen står inför ett decennieskifte, det första värda namnet sen 1990. Det måste varit samma 1920. 10-talen drunknar i det omtumlande sekelskiftena(folk tog livet av sig eftersom 1900 kändes dramatiskt). Sedan kommer man in i lunken med de lagom långa decennierna. Finns många paralleller mellan åren runt 1900 och åren runt 2000. Båda 90-talen bra, båda 10-talen dåliga jämfört med decennierna runtomkring. Hoppas på ett nytt glatt 20-tal.

[klorofyll]

En annan historisk parallell, nu då vi äntligen står inför ett decennieskifte, det första värda namnet sen 1990. Det måste varit samma 1920. 10-talen drunknar i det omtumlande sekelskiftena(folk tog livet av sig eftersom 1900 kändes dramatiskt). Sedan kommer man in i lunken med de lagom långa decennierna. Finns många paralleller mellan åren runt 1900 och åren runt 2000. Båda 90-talen bra, båda 10-talen dåliga jämfört med decennierna runtomkring. Hoppas på ett nytt glatt 20-tal.

Jag tror att bra år slutar på 4.

[Anne]

Jag tror att bra år slutar på 4.

Varför då?

[klorofyll]

Jag tror att bra år slutar på 4.

Varför då?

Därför att jag tror att siffran 4 är en kraftfull siffra... Ungefär som vissa är morgonmänniskor och andra kvällsmänniskor, så gillar jag kraften.

[Anne]

I Asien är det en otursnummer, men de räknar ju ihop och så där. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Numerologi

[klorofyll]

Gillar du någon siffra mer än andra?

[Anne]

Tja, det beror lite på sammanhanget. Jag gillar 1-8/8-1 i dagens dubbel eftersom 1 är den lättaste banan och 8 den knepigaste. Roligast är förstås om det blir 8-8 Åtta är en evighetssymbol i liggande form. Gillar noll och fascineras av pi. Indoktrinerad (?) att känna lite speciellt för tre och sju också. T ex.

[Anne]

Nu är min kvälls uppgift att klura ut hur den här tången funkar för tryckknappar och öljetter. Helt obegripligt. Ingen instruktion. https://www.stoffochstil.se/sybehoer/ve ... tryckknapp

[David H]

Några lediga dagar framför mig, då det inte är mer än enstaka saker jag har inplanerat och måste göra. Jag undrar hur det ska gå och vad jag ska hitta på.

[Anders]

En annan historisk parallell, nu då vi äntligen står inför ett decennieskifte, det första värda namnet sen 1990. Det måste varit samma 1920. 10-talen drunknar i det omtumlande sekelskiftena(folk tog livet av sig eftersom 1900 kändes dramatiskt). Sedan kommer man in i lunken med de lagom långa decennierna. Finns många paralleller mellan åren runt 1900 och åren runt 2000. Båda 90-talen bra, båda 10-talen dåliga jämfört med decennierna runtomkring. Hoppas på ett nytt glatt 20-tal.

Jag tror att bra år slutar på 4.

Var det där ärligt eller ironi?
Om ironi, är det för att du bara ser åren som en siffra? Skulle i ditt fall inte tippa på ironi men kan tänka mig många som skulle kunna skrivit detta ironiskt.
I så fall, antagligen eftersom jag lägger så pass stor vikt vid jämna årtal. Och det kan finnas både vänster och högerskäl till att göra det. Lite grann för att jag gör anspråk för att framhålla det jag skriver som en upptäckt med viss relevans. Och det står jag för att jag tycker mig ha gjort. Jag har antagligen levt bra mycket mer än halva mitt liv, så jag har en minnesbank som sträcker sig rätt långt bak. Och jag reagerar väldigt kraftigt då jag får en händelse rekapitulerad och skall försöka placera den i tiden. Dessutom ger gamla milleniets årtionden ända tillbaka till 1890 talet väldigt definitiva känslor i mig då årtionden nämns. Och jag är definitivt inte ensam. Nostalgi från förra århundradet baserar sig nästan helt på begreppet decennium.

Och kan någon påstå att 2010 var det särklassigt minst känslosamma decennieskifte som denne upplevt? Jag stör mig ganska mycket på det här. Det decennium som inleddes år 2000 har blivit alldeles för långt.

Skulle vara om någon av er faktiskt är gamla nog att ha upplevt år 2000 som femitplussare. Och ha känt att år 1990 hade lika irriterande liten avslutande funktion som jag känner att år 2010 hade. Eller om någon av er i fyrtioårsådern, gamla nog för att faktiskt upplevt åttio och nittital inte alls känner något problem med att relatera till saker 2003 som gammalt eller nytt.

[xion]

---

[klorofyll]

En annan historisk parallell, nu då vi äntligen står inför ett decennieskifte, det första värda namnet sen 1990. Det måste varit samma 1920. 10-talen drunknar i det omtumlande sekelskiftena(folk tog livet av sig eftersom 1900 kändes dramatiskt). Sedan kommer man in i lunken med de lagom långa decennierna. Finns många paralleller mellan åren runt 1900 och åren runt 2000. Båda 90-talen bra, båda 10-talen dåliga jämfört med decennierna runtomkring. Hoppas på ett nytt glatt 20-tal.

Jag tror att bra år slutar på 4.

Var det där ärligt eller ironi?
Om ironi, är det för att du bara ser åren som en siffra? Skulle i ditt fall inte tippa på ironi men kan tänka mig många som skulle kunna skrivit detta ironiskt.
I så fall, antagligen eftersom jag lägger så pass stor vikt vid jämna årtal. Och det kan finnas både vänster och högerskäl till att göra det. Lite grann för att jag gör anspråk för att framhålla det jag skriver som en upptäckt med viss relevans. Och det står jag för att jag tycker mig ha gjort. Jag har antagligen levt bra mycket mer än halva mitt liv, så jag har en minnesbank som sträcker sig rätt långt bak. Och jag reagerar väldigt kraftigt då jag får en händelse rekapitulerad och skall försöka placera den i tiden. Dessutom ger gamla milleniets årtionden ända tillbaka till 1890 talet väldigt definitiva känslor i mig då årtionden nämns. Och jag är definitivt inte ensam. Nostalgi från förra århundradet baserar sig nästan helt på begreppet decennium.

Och kan någon påstå att 2010 var det särklassigt minst känslosamma decennieskifte som denne upplevt? Jag stör mig ganska mycket på det här. Det decennium som inleddes år 2000 har blivit alldeles för långt.

Skulle vara om någon av er faktiskt är gamla nog att ha upplevt år 2000 som femitplussare. Och ha känt att år 1990 hade lika irriterande liten avslutande funktion som jag känner att år 2010 hade. Eller om någon av er i fyrtioårsådern, gamla nog för att faktiskt upplevt åttio och nittital inte alls känner något problem med att relatera till saker 2003 som gammalt eller nytt.

Ärligt. Jag tror även starkt på att sätta upp mål!

[Anders]

Jag tror att bra år slutar på 4.

Var det där ärligt eller ironi?
Om ironi, är det för att du bara ser åren som en siffra? Skulle i ditt fall inte tippa på ironi men kan tänka mig många som skulle kunna skrivit detta ironiskt.
I så fall, antagligen eftersom jag lägger så pass stor vikt vid jämna årtal. Och det kan finnas både vänster och högerskäl till att göra det. Lite grann för att jag gör anspråk för att framhålla det jag skriver som en upptäckt med viss relevans. Och det står jag för att jag tycker mig ha gjort. Jag har antagligen levt bra mycket mer än halva mitt liv, så jag har en minnesbank som sträcker sig rätt långt bak. Och jag reagerar väldigt kraftigt då jag får en händelse rekapitulerad och skall försöka placera den i tiden. Dessutom ger gamla milleniets årtionden ända tillbaka till 1890 talet väldigt definitiva känslor i mig då årtionden nämns. Och jag är definitivt inte ensam. Nostalgi från förra århundradet baserar sig nästan helt på begreppet decennium.

Och kan någon påstå att 2010 var det särklassigt minst känslosamma decennieskifte som denne upplevt? Jag stör mig ganska mycket på det här. Det decennium som inleddes år 2000 har blivit alldeles för långt.

Skulle vara om någon av er faktiskt är gamla nog att ha upplevt år 2000 som femitplussare. Och ha känt att år 1990 hade lika irriterande liten avslutande funktion som jag känner att år 2010 hade. Eller om någon av er i fyrtioårsådern, gamla nog för att faktiskt upplevt åttio och nittital inte alls känner något problem med att relatera till saker 2003 som gammalt eller nytt.

Låter som en yrkesskada att relatera så mycket till siffror.
Det finns inga årtal eller decennier annat än i vår föreställningsvärld.
Tiden bara flyter på (en tid som egentligen inte finns )
Fixering vid siffror kan ses som ett utslag av vår vidskepelse.

Men det är i vår föreställningsvärld vi lever.

[Anne]

Ungen och scoutkamraten ska iväg och campa. Galningar, men pacifistisk härdning förvisso. Pratade med brorsan om det, och att jag sa att jag hade ju väntat någon månad. Då lärde han mig skonsamt ett nytt ord; att jag var ju något av en glampcamper Så illa är det förstås inte, men lite sanning ligger det allt i det.