Har människan en uppgift?

[531bts]

Anders: har inte vetenskapen också konstaterat att det finns allmänna riktlinjer för allt levande att förhålla sig till uttryckt som naturlagar?

[hakkapeliitta]

Människan har ingen större "uppgift" utöver vad allt levande har, nämligen att överleva.
Den här basala drivkraften, överlevnadsinstinkten, är faktiskt fascinerande. Varför är detta viktigt?
Det finns en inneboende kraft hos allt levande att överleva och föra sina gener vidare. Eller? Och i så fall varför?
Fortplantningsdriften är knappast att likställa med naturlag. Många idag väljer medvetet att inte skaffa barn. Det tycks som att överlevnad idag inte är förknippad med fortplantning.
I vissa kulturer är socioekonomiska faktorer fortfarande starka. Såg en dokumentär för någon vecka sen om en ung kinesisk tjej vars familj var enkla bönder. Hon flyttade till storstaden och utbildade sej till jurist. Efter några år besökte hon sin familj och istället för att familjen borde vara stolta över henne fick hon utstå massa kritik, hennes syster som levde kvar i byn "vem ska försörja dej när du blir äldre?", hennes far "jag skäms när folk frågar varför min dotter fortfarande är ogift".
Såg senare i eftertexten att hon hade flyttat till Paris.

[klorofyll]

Klorofyll: instämmer till fullo. Idén om rättvisa är ett i högsta grad, dåligt substitut för kärlek.

Jag vet inte om jag säger emot mig själv nu.. Hoppas inte det. Jag tror på rättvisa, jag tror att gud ser till den som liten är. Men själva tanken på just rättvisa är väl att någon inte förtjänar något... Om man får beröm, rättmätigt beröm, så känner man inte "fan vad jag förtjänar detta".

[hakkapeliitta]

Klorofyll: instämmer till fullo. Idén om rättvisa är ett i högsta grad, dåligt substitut för kärlek.

Jag vet inte om jag säger emot mig själv nu.. Hoppas inte det. Jag tror på rättvisa, jag tror att gud ser till den som liten är. Men själva tanken på just rättvisa är väl att någon inte förtjänar något... Om man får beröm, rättmätigt beröm, så känner man inte "fan vad jag förtjänar detta".

Du har verkligen inget att tillföra tråden med ditt svamlande. Har du pubertala problem?
Du är OT.
Trådens ämne är människans uppgift/mål/avsikt/ändamålsenlighet/syfte/mål med livet.

[sinkaduza]

Sinkaduz: nej det är helt med verkligheten överensstämmande: slutar du att ägna dig åt uppgifterna: andning, bibehålla rätt kroppstemperatur, tillföra vatten, fast föda o sömn dör du så småningom. För att kunna utföra några somhelst andra uppgifter är du 100% beroende av den omgivande verkligheten för att utföra de uppgifter som krävs för att tillfredsställa dessa kroppsbevarande behov.
Du kan ju alltid pröva om det jag påstår är felaktigt eller ej, genom att låta bli att andas, behålla kroppstemperatur, avstå sömn, dricka eller inta fast föda så får du se hur länge du kan behålla förståndet eller livet.

ser dina tankar min vän
har avstått
sett att förstånd är en chimär
och sen, min vän, när du har överlevt och lever kvar..

uppgiften är att dö
skilj upp och gift, vart ska du min vän

anders; läs inte så fort min vän, väg varje ord vid dess mening, är inte fader fora

[Pilatus]

Rättvisa är kopplat till människans uppgift så som hon upplever den.

Ett rättvist samhälle har vi talat om som något önskvärt, men är det verkligen en överordnad uppgift? I så fall är den väl parad med den franska revolutionens paroll från 1789: "liberté, égalité, fraternité". Det beror litet på hur vi ser på frågan om människan har en uppgift.

[hakkapeliitta]

Är du rädd för att vara inkorrekt?

Är skiträdd.
Jag vill framstå som bildad.
Men jag har barnasinnet kvar.
Min uppväxt var rätt torftig, invandrad arbetarfamilj. Ingen i släkten hade ens tagit studenten.
Jag och mina två bröder klarade oss delvis med helt sjuk humor delvis med briljant intellekt.
Kommer ihåg för några år sen, vi hade inte träffats sen några år. Under tiden hade en blivit universitetslektor i fysik, en annan var chefsfysiker på ett franskt internationellt vårdföretag (hoppas jag inte outar för mycket).
Vad hände? Efter några groggar när maskerna ramlade av var vi åter tillbaka i våran sjuka humor. Lillsyrran kiknade av skratt och var nära att pissa på sej och sprang till toa flera gånger.
Men allvarligt, känns nu att min hjärna är sprängfylld med kunskap och ingen ny info får plats. I detta läget återstår endast att rensa hjärnan från onödiga filer samt defragmentera resten och på så sätt skapa ett sammanhang och frigöra utrymme.

[klorofyll]

Jag och mina två bröder klarade oss delvis med helt sjuk humor delvis med briljant intellekt.
Kommer ihåg för några år sen, vi hade inte träffats sen några år. Under tiden hade en blivit universitetslektor i fysik, en annan var chefsfysiker på ett franskt internationellt vårdföretag (hoppas jag inte outar för mycket).

En släkting, min farfars bror, var chefsingenjör på ASEA. Fattig bakgrund.

Vad hände? Efter några groggar när maskerna ramlade av var vi åter tillbaka i våran sjuka humor. Lillsyrran kiknade av skratt och var nära att pissa på sej och sprang till toa flera gånger.

Låter underbart!

Men allvarligt, känns nu att min hjärna är sprängfylld med kunskap och ingen ny info får plats. I detta läget återstår endast att rensa hjärnan från onödiga filer samt defragmentera resten och på så sätt skapa ett sammanhang och frigöra utrymme.

Jag känner igen mig i det där. Det känns som att ingen lyssnar. Att man inget gemensamt har.

Tror att lösningen är arbete. Det är mitt nya stora intresse. Man kan inte hålla på å lägga till mer och mer av olika mediciner som jag har gjort...

[klorofyll]

Rättvisa är kopplat till människans uppgift så som hon upplever den.

Ett rättvist samhälle har vi talat om som något önskvärt, men är det verkligen en överordnad uppgift? I så fall är den väl parad med den franska revolutionens paroll från 1789: "liberté, égalité, fraternité". Det beror litet på hur vi ser på frågan om människan har en uppgift.

Vad vore moral utan problem? Vad är kunskap och visdom om ingen tar del av den?

[Pilatus]

Rättvisa är kopplat till människans uppgift så som hon upplever den.

Ett rättvist samhälle har vi talat om som något önskvärt, men är det verkligen en överordnad uppgift? I så fall är den väl parad med den franska revolutionens paroll från 1789: "liberté, égalité, fraternité". Det beror litet på hur vi ser på frågan om människan har en uppgift.

Vad vore moral utan problem? Vad är kunskap och visdom om ingen tar del av den?

Kanske förstod du inte? Talar du om människans uppgift, eller har du lämnat ämnet helt?

[klorofyll]

Ett rättvist samhälle har vi talat om som något önskvärt, men är det verkligen en överordnad uppgift? I så fall är den väl parad med den franska revolutionens paroll från 1789: "liberté, égalité, fraternité". Det beror litet på hur vi ser på frågan om människan har en uppgift.

Vad vore moral utan problem? Vad är kunskap och visdom om ingen tar del av den?

Kanske förstod du inte? Talar du om människans uppgift, eller har du lämnat ämnet helt?

Enligt mig och mitt synsätt så finns ingen moral utan problem, det är problemen som avgör vad som är rätt och riktigt...

[Pilatus]

Kanske förstod du inte? Talar du om människans uppgift, eller har du lämnat ämnet helt?

Enligt mig och mitt synsätt så finns ingen moral utan problem, det är problemen som avgör vad som är rätt och riktigt...

Du borde öppna en ny tråd med moral-ämnet och dess problem. Jag ser inte att det hör hemma här där samtalet borde handla om människans uppgift, om en sådan finns.

[Anne]

Öppnar man sinnet lite mer inser man snart att det vimlar av sköna människor, även de som kan te sig lite taggiga vid första ögonkast.
Jag upprepar - samarbete tror jag är människans uppgift och det blir betydligt enklare när man bortser från varandras brister. Jag har dessvärre fallerat i det själv flera gånger om, men nu ska jag axla mitt ansvar. Bilden klarnar för mig genom detta. Så tack alla involverade.

[Pilatus]

Kom av någon anledning att tänka på uttrycket,
"Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen ..."

Det är tänkvärda ord. Jag hoppas det blir slut på dessa dumheterna; stenkastningen. Jag ska skärpa mig och ta mitt ansvar med mitt livsmål. Jag vill ju bara att vi ska älska varann; förstå och acceptera varann. Och jag hade väl något högre förväntningar på 531 som har pratat så mycket om kärlek och blev därmed något besviken. Förlåt 531. Nej, en kopp kaffe nu.

Tråden verkar ha spårat ur, jag ser inte att någon längre är intresserad av att diskutera människans uppgift. Jag avser därför att radera ett antal postningar som handlar om andra forumdeltagares personliga egenskaper och postningar som inte alls handlar om trådens ämne. Ni får gärna yttra er mot detta beslut. Betänk dock att trådstartaren valt att skriva under Religion och andlighet.

[hakkapeliitta]

De flesta människor har ingen högre uppgift alls förutom att agerar nyttig idiot.
Hela den s k demokratin bygger på valboskap utan hjärna. Alla välmående samhällen bygger på några få som är innovativa och bygger samhället, alltid ett fåtal som går i spetsen.
Demokratin är ett spel för galleriet. Demokratins enda uppgift är att göra folk medskyldiga, detta är endast manipulation av svagbegåvade. Samhället styrs av andra mekanismer och inte av vad nötter röstar på var fjärde år.
Demokrati är den svagaste styrelseformen, en rejäl diktatur med en schysst diktator är att föredra. Kolla på Vitryssland, knappt någon brottslighet, välstädat offentlig miljö, endast vita glada människor. Spenderade en vecka i Kiev och trivdes väldigt bra. Politik är dock ett ämne de inte gärna pratar om, tror faktisk de struntade i sådant; fick intrycket en jävla västerlänning med sin bullshitdemokrati.
Vitryssland har en spännande historia där vikingar har gjort avtryck.