Vad representerar och förutsätter de elektromagnetiska fälten ?

[Illusionen]

.
Är atomen en TID-RESERVOAR ?

Responsen på mitt inlägg ang KRAFT den 04 mar 2020 22:14 blev inte den jag hoppades på, så testar
med följande där vi låter fältkoncentrationen, ƩΔØ, i föregående inlägg vara det som benämns ATOM.
Om ni begrundar vad LINJÄR och CIRKULÄR form/struktur representerar anar ni säkert sambandet mellan
TID och KRAFT. I atomkärnan är det huvudsakligen två krafter som är av intresse - den elektromagnetiska
kraften och den starka kärnkraften. Innan jag utvecklar detta närmare önskar jag ställa frågan,

Är atomen en atomär abstraktion, att betrakta som en TID-RESERVOAR ?

/ Illusionen

Pax vobiscum.

https://www.youtube.com/watch?v=W3ILbnHhAzk

[Pilatus]

Är atomen ... en TID-RESERVOAR ?

Det finns inte något som tyder på en sådan egenskap. Sett i det stora perspektivet handlar det mera om termodynamikens andra huvudsats. (Den ökande entropin) Tiden är ju inte omvändbar (reversibel), en händelse kan inte göras ogjord, men ibland kan den upprepas. Den totala energin i ett slutet kan överföras från en energiform till en annan. Endast tidens taktpinne finns i materiens egenfrekvenser. Tid är som bekant avståndet ... som vi diskuterat.

[Illusionen]

Är atomen ... en TID-RESERVOAR ?

Det finns inte något som tyder på en sådan egenskap.
Sett i det stora perspektivet handlar det mera om termodynamikens andra huvudsats. (Den ökande entropin)
Tiden är ju inte omvändbar (reversibel), en händelse kan inte göras ogjord, men ibland kan den upprepas. Den totala energin i ett slutet kan överföras från en energiform till en annan. Endast tidens taktpinne finns i materiens egenfrekvenser. Tid är som bekant avståndet ... som vi diskuterat.

Termodynamikens andra huvudsats.

Du återkommer här till termodynamikens andra huvudsats, så låt oss först beskriva vad andra huvudsatsen hävdar,
så ev läsare har förutsättningarna klara för sig.
Termodynamikens andra huvudsats innebär enligt litteraturen kortfattat att naturliga processer ökar den totala
entropin i universum, vilket kan ses som att alla naturliga processer eftersträvar att öka den totala oordningen i universum. Konsekvensen av detta blir att avgränsade system utvecklas mot termodynamisk jämvikt, ett tillstånd av maximal entropi,
vilket medför att naturliga processer enbart kan ske spontant i en riktning.

Detta har sannolikt sin grund i hur vi via våra sinnen förnimmer vår reella verklighet.
Som du vid det här laget känner till, är detta enligt min uppfattning bara halva sanningen. Vi har även att ta hänsyn till
den ”sidställning” som begreppet ”EXISTENS” i kombination med MaskeringsPrincipen, MP, förorsakar.
För att kunna bemöta det du skriver behöver jag därför svar på några inledande frågor,

• Är termodynamikens andra huvudsats att betrakta som ett postulat, eller bevis ?
• Vad är det mer exakt som befinner sig i jämvikt/balans ?
• Vad refererar här begreppet jämvikt till ?
• Avses med jämvikt något reellt och/eller imaginärt ?
• Är jämvikten till sin natur absolut, eller fördelad i rummet ?
• Var och hur kommer RUM och TID in i bilden ?

/ Illusionen

Pax vobiscum.

[Pilatus]

Är termodynamikens andra huvudsats att betrakta som ett postulat, eller bevis ?

Det tror jag vi experimenterade med i skolan på mellanstadiet. Ett slutet system strävar efter termisk jämvikt — samma temperatur överallt. Alltså, aldrig åt andra hållet (i statistisk mening).

Vad är det mer exakt som befinner sig i jämvikt/balans ?

1. termisk jämvikt — samma temperatur överallt
2. mekanisk jämvikt — samma tryck överallt
3. fasjämvikt — massan för varje komponent konstant
4. kemisk jämvikt — konstant kemisk sammansättning

Vad refererar här begreppet jämvikt till ?

jämvikt; två system sägs ha samma temperatur om de är i termisk jämvikt med varandra, dvs om ingen förändring sker om de får kommunicera

Avses med jämvikt något reellt och/eller imaginärt ?

Det är fullt mätbart, experimentet upprepas ständigt i skolan

Är jämvikten till sin natur absolut, eller fördelad i rummet ?

den är statistiskt jämnt fördelad

Var och hur kommer RUM och TID in i bilden ?

alla händelser sker i tid och rum

[Illusionen]

Är termodynamikens andra huvudsats att betrakta som ett postulat, eller bevis ?

Det tror jag vi experimenterade med i skolan på mellanstadiet. Ett slutet system strävar efter termisk jämvikt — samma temperatur överallt. Alltså, aldrig åt andra hållet (i statistisk mening).

Så vitt jag förstår baseras termodynamikens andra huvudsats på POSTULAT, och då saknas
grund för att utifrån dessa satser härleda och hävda samband på fältnivå rörande TID.

Citerar,
"Inom vetenskapsfilosofin skulle man säga att huvudsatserna är postulat.
De har inte härletts eller bevisats, men de överensstämmer med vår erfarenhet och
med alla möjliga experiment. De verkar helt enkelt alltid vara uppfyllda."

/ Illusionen

Pax vobiscum.

[Pilatus]

"Inom vetenskapsfilosofin skulle man säga att huvudsatserna är postulat.
De har inte härletts eller bevisats, men de överensstämmer med vår erfarenhet och
med alla möjliga experiment. De verkar helt enkelt alltid vara uppfyllda."

En mycket lurig formulering, varifrån har du hämtat detta citat?

Termodynamikens satser är härledda ur hypotetisk-deduktiv metod och empiriska experiment, varur dess huvudsatser formulerats. Satserna är så bevisade som några empiriska satser kan bli.

Här kan jag ange en källa: Samtliga härledningar och bevis inom termodynamik för T2, Tony Burden, KTH Stockholm (2003)

https://www.mech.kth.se/courses/5C1201/termolitt/termoteori.pdf

[Illusionen]

"Inom vetenskapsfilosofin skulle man säga att huvudsatserna är postulat.
De har inte härletts eller bevisats, men de överensstämmer med vår erfarenhet och
med alla möjliga experiment. De verkar helt enkelt alltid vara uppfyllda."

En mycket lurig formulering, varifrån har du hämtat detta citat?

Termodynamikens satser är härledda ur hypotetisk-deduktiv metod och empiriska experiment, varur dess huvudsatser formulerats. Satserna är så bevisade som några empiriska satser kan bli.

Här kan jag ange en källa: Samtliga härledningar och bevis inom termodynamik för T2, Tony Burden, KTH Stockholm (2003)

https://www.mech.kth.se/courses/5C1201/termolitt/termoteori.pdf

Sveriges Universitets Matematikportal
FÖRFATTARE: Tony Burden & Jan-Erik Nowacki, KTH Mekanik
1.3 Termodynamikens huvudsatser

[Pilatus]

Huvudsatserna utgör grundstenar och teorin byggs sedan upp fullkomligt logiskt och stringent. Alla härledningar och bevis utförs lika noga som inom matematiken.
Ref. http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php/1.3_Termodynamikens_huvudsatser

Rättelse: bevis för termodynamikens andra huvudsats kan härledas genom en induktiv - deduktiv metod. (Även logiskt då satsens omvända förhållandet är omöjligt.)
a.) Första steget innebär att observationer generaliseras till principer
b.) Andra steget innebär att dessa principer används vid ytterligare observationer.
Ref. Losee (2001) - A Historical Introduction to the Philosophy of Science 4Ed

Deduktiv härledning (bevisandets väg)
Man kan härleda all kunskap från grundsatser (axiom, postulat osv.) med hjälp av
logiska resonemang.

[Illusionen]

Huvudsatserna utgör grundstenar och teorin byggs sedan upp fullkomligt logiskt och stringent. Alla härledningar och bevis utförs lika noga som inom matematiken.
Ref. http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php/1.3_Termodynamikens_huvudsatser

Rättelse: bevis för termodynamikens andra huvudsats kan härledas genom en induktiv - deduktiv metod. (Även logiskt då satsens omvända förhållandet är omöjligt.)
a.) Första steget innebär att observationer generaliseras till principer
b.) Andra steget innebär att dessa principer används vid ytterligare observationer.
Ref. Losee (2001) - A Historical Introduction to the Philosophy of Science 4Ed

Deduktiv härledning (bevisandets väg)
Man kan härleda all kunskap från grundsatser (axiom, postulat osv.) med hjälp av
logiska resonemang.

Illusionen: Är atomen en atomär abstraktion, att betrakta som en TID-RESERVOAR ?

Pilatus: Det finns inte något som tyder på en sådan egenskap.
Sett i det stora perspektivet handlar det mera om termodynamikens andra huvudsats.

Om, som du skriver, ”Första steget innebär att observationer generaliseras till principer”,
skall detta då tolkas som att enbart det förnimbara är det som ligger till grund för principerna ifråga ?
Om så är fallet kullkastar inte termodynamikens andra huvudsats möjligheten av att atomen är
en atomär abstraktion, att betrakta som en TID-RESERVOAR, enligt min uppfattning.

/ Illusionen

Pax vobiscum.

https://www.youtube.com/watch?v=1lzAGY8ds68

[Pilatus]

Om, som du skriver, ”Första steget innebär att observationer generaliseras till principer”, skall detta då tolkas som att enbart det förnimbara är det som ligger till grund för principerna ifråga ?

Observationer görs på många sätt, alla är inte i någon direkt mening förnimbara, men väl bevisbara genom experiment i laboratorier. Till exempel inom CERN https://home.cern/

Om så är fallet kullkastar inte termodynamikens andra huvudsats möjligheten av att atomen är en atomär abstraktion, att betrakta som en TID-RESERVOAR, enligt min uppfattning.

Materien har inte någon egenskap som motsvarar din fråga om tidsreservoar, om man inte med tidsreservoar menar ett slags minne, ett historiskt fönster. Men det tror jag inte du avser. Tid förbrukas alltid med användningen, från mänskligt perspektiv sett. Naturen däremot genomgår en stor energiomvandling, alla nivåer, från ytterst het plasma, till en stillsam rörelse. Varje naturlig process som förbrukar energi lämnar en icke reversibel residual av värme, en förlust. Entropiökningen. Sedan skrev jag om att materiens inre resonanser svarar för taktpinnen, atomernas svängningstal. Det ger oss en mycket exakt referens för tidmätning. Skall vi mäta mycket stora tidsavstånd är det isotopers halveringstider som mäts.

[Illusionen]

Om, som du skriver, ”Första steget innebär att observationer generaliseras till principer”, skall detta då tolkas som att enbart det förnimbara är det som ligger till grund för principerna ifråga ?

Observationer görs på många sätt, alla är inte i någon direkt mening förnimbara, men väl bevisbara genom experiment i laboratorier. Till exempel inom CERN https://home.cern/

Om så är fallet kullkastar inte termodynamikens andra huvudsats möjligheten av att atomen är en atomär abstraktion, att betrakta som en TID-RESERVOAR, enligt min uppfattning.

Materien har inte någon egenskap som motsvarar din fråga om tidsreservoar, om man inte med tidsreservoar menar ett slags minne, ett historiskt fönster. Men det tror jag inte du avser. Tid förbrukas alltid med användningen, från mänskligt perspektiv sett. Naturen däremot genomgår en stor energiomvandling, alla nivåer, från ytterst het plasma, till en stillsam rörelse. Varje naturlig process som förbrukar energi lämnar en icke reversibel residual av värme, en förlust. Entropiökningen. Sedan skrev jag om att materiens inre resonanser svarar för taktpinnen, atomernas svängningstal. Det ger oss en mycket exakt referens för tidmätning. Skall vi mäta mycket stora tidsavstånd är det isotopers halveringstider som mäts.

Mitt intryck är att samtliga dina argument är kopplade, i en eller annan form/grad, till våra atomära och
förnimbara begrepp, vilket enligt min uppfattning är otillräckligt. Det krävs att även det imaginära inkluderas.
Maxwell använde matematikens förutseende egenskaper när han utvecklade sina fält-ekvationer.
Det är av samma orsak befogat att ställa sig frågan vad det är för förutseende Eulers ekv antyder.
I tråden, Vad utgör medvetandets referens ?, förklarar jag detta via bl a Euler-tabellen.
Atomen är då, med mitt synsätt komplex och ”bottenlös” (p g a MP och DRP, vilket jag tidigare beskrivit).
Mot den bakgrunden är du för tidigt ute när du skriver citat ”…ett slags minne, ett historiskt fönster.
Men det tror jag inte du avser.”. Vi ser nog även denna gång alltför olika på detta för att det skall resultera
i någon form av samsyn, så låt oss nöja med detta, såvida du inte är av annan åsikt.

/ Illusionen

Pax vobiscum.

https://www.youtube.com/watch?v=yTSAZAHiOa8

PS
Ser att tråden, Vad utgör medvetandets referens ?, nu har passerat 200.000 visningar.
Det får jag vara nöjd med, särskilt med tanke på att tråden låstes i maj 2019 och att man
"inte orkar läsa mina svamliga redogörelser" samt att ”Illusionen inte vet vad han talar om”.

[hakkapeliitta]

Maxwell använde matematikens förutseende egenskaper när han utvecklade sina fält-ekvationer.
.

Är väl inget förutseende med matematik.
Maxwell (otroligt imponerande när han endast hade 1800-talsmatematiken i ryggen men kunde prestera dessa avancerade ekvation)
Jag är imponerad, trots fick han ingen större plats inom vetenskapen, sorgligt nog. Maxwell anammade fullständigt integralkalkylen såsom den var presenterad av Newton/Leipniz.

Alla hyllar Maxwell, jag är lite paff, men jag tro Maxwell nådde en symbios av dåtidens fysikaliska vetande.

[Illusionen]

Maxwell använde matematikens förutseende egenskaper när han utvecklade sina fält-ekvationer.
.

Är väl inget förutseende med matematik.

Om du begrundar följande (baseras på mina tidigare inlägg) tror jag du bättre förstår vad jag avser.
Försök därefter förklara om fälten skall anses existera eller ej, inkl hur och varför.

Påståendet att det inte anses existera något fysiskt fält eller eter, samtidigt som Maxwells ekvationer
beskriver olika elektriska samband/egenskaper ur atomärt perspektiv, är i sammanhanget intressant,
då det vittnar om att vårt atomära perspektiv, rumtiden, är en typ av ”tolkning” av något abstrakt.

I ett av mina inledande inlägg i tråden nämner jag att Maxwell med sina ekvationer visade att elektriska
och magnetiska fält utgör teoretiska konstruktioner, baserade på det vi direkt eller indirekt förnimmer.
Matematiken är här förutseende och möjliggör för oss att bilda en uppfattning om egenskaper hos något
vi ej kan förnimma direkt. Resonemanget förefaller alltså nu befinna sig ”bortom” vår verklighet !

Det jag försökt visa är att det därigenom bör ”existera” något abstrakt utanför/bortom vårt medvetande,
av icke atomär natur, men som likväl berör det atomära perspektivet. Det ligger utom räckhåll för oss,
då våra atomära egenskaper och storheter förenklat är ”formade” (jmf Kant) av vår egenreferens/egenstruktur.
För att om möjligt förstå vad fälten teoretiskt representerar bortom vår verklighet enligt Maxwells ekvationer
använder jag mig av en ömsesidig växelverkan-modell inkluderande förankringsprincipen, MP, och den
referensneutrala principen, DRP.

Som stöd för växelverkan-modellen använder jag mig bl a av Eulers identitet och fenomenet/begreppet kraft.
Kraft är att betrakta som en fysikalisk storhet, som kännetecknas av storlek och riktning.
Inom fysiken utgör begreppet kraft en atomär abstraktion som används för att förklara och beskriva
orsaken till förändringar i ett ”mekaniskt” systems rörelser. Inom den klassiska fysiken förklarar/beskriver
Newtons tre rörelselagar kroppars rörelse, under inverkan/påverkan av krafter.
Som introduktion till en beskrivning av begreppet kraft, på fältnivå, skriver jag i ett tidigare inlägg,
När involverade ”atomer” utsätts för påverkan/förändring, t ex inbördes relativrörelse, medför det störd
växelverkan-balans, varvid balanskriteriet eftersträvar att motverka förändringen/störningen ifråga.
De atomära motverkande egenskaperna härrör från den störda växelverkan-balansen.
Ett exempel på detta är, Newtons andra lag som säger att den resulterande kraften är detsamma som
massan multiplicerad med accelerationen, vilket i sin enkla form kan skrivas som, F = m a där F är kraften,
m är massan och a är acceleration. Newtons andra lag kan alltså anses verifiera konceptets vxv.

När jag för fram hypotesen att jaget är ”perspektivgränsöverskridande” är det m a o av skälet att
medvetandets referens, MR, inte enbart refererar till vår, av vxv genererade verklighets struktur
(det atomära perspektivet), utan till annan, av vxv oavhängig/oberoende struktur, därav begreppet
”perspektivgränsöverskridande”. De elektromagnetiska fälten blir med ett resonemang som detta
teoretiska beskrivningar av något abstrakt som är separerat från vår verklighet via, MP, DRP och VXV.
Verkligheten, så som vi förnimmer den, är således ej absolut till sin natur, utan resultat av en växelverkan.

Detta kan tolkas som att Maxwells ekvationer beskriver atomära ”egenskaper” som ej nödvändigtvis
behöver återspegla helheten i vad fälten egentligen representerar. Som exempel, svaret på min fråga,
Vad "består" magnetiska respektive elektriska fältet av ?,
ges ej av ekvationerna, liksom på frågan,
Varför ”uppträder” magnetiska och elektriska fält vinkelräta mot/relativt varandra ?

Betraktar vi medvetandets referens, MR, som ett fiktivt/abstrakt begrepp ”genererat” inom ramen för
ömsesidig växelverkan, så befinner vi oss i en ”hönan och ägget situation”, som i någon bemärkelse
påminner om ”ett slags rundgång”. Orsaken till detta är att MR är ett substitut för det som ej direkt kan
härledas till det atomära perspektivet.

Mot denna bakgrund kan det ifrågasättas om vår materiella yttervärld, skulle existera utanför och oberoende
av vårt medvetande, men det är egentligen en tveksam fråga, då det rör sig om ur vilket perspektiv
vi ”existerar”. Hur sambanden ser ut som är bestämmande för medvetandets referens (= perspektivförankring)
blir därigenom i grunden en filosofiskt mycket intressant fråga, som ännu saknar bra svar.

Om du är med på det här tåget, förstår du förhoppningsvis varför jag tidigare ställde frågan,

VAD ÄR DET SOM SÄGER ATT VÅRT MEDVETANDE INKL JAGET STRUKTURELLT
BASERAS PÅ EN NIVÅ SOM ÄR DEN ENDA FÖREKOMMANDE I UNIVERSUM ?

/ Illusionen

Pax vobiscum.

https://www.youtube.com/watch?v=1hPHYB-_9oQ

[hakkapeliitta]

Du kan ha rätt. Jag har alltid uppfattat matematiken som "här och nu" modellering av verkligheten. Beskriver egentligen inte framtiden, förutsägandet, utan mer som så som vi uppfattar verkligen just nu.
Maxwell med sina ekvationer beskrev ett tillstånd där ekvationer berättade mer än vad man först trodde.
Jag är kluven. Kanske måste jag ompröva mina tankar.

[Pilatus]

VAD ÄR DET SOM SÄGER ATT VÅRT MEDVETANDE INKL JAGET STRUKTURELLT
BASERAS PÅ EN NIVÅ SOM ÄR DEN ENDA FÖREKOMMANDE I UNIVERSUM ?

Det man kan svara på den här typen av metafysiska frågor är, vad är det som säger att vårt medvetande inte baseras på en ontologi som i huvudsak motsvarar standardmodellen? Alltså den modell som beskriver de minsta partiklarna och deras interaktioner genom elektromagnetisk, stark och svag växelverkan med hjälp av kvantfältteori.

Kanske leder sådana frågor inte till några bra svar, eftersom vi saknar en metod att avgöra våra hypoteser. Alternativt får vi presentera våra premisser och formulera en hypotes som går att pröva (i alla fall i teorin).