Vad tänker du på?

[Algotezza]

Paradoxalt uttryck kanske: "Jag identifierar mig met mitt medvetande..." Är det "jag" som "har medvetandet" skilt från medvetandet och kan ha det eller inte ha det - eller "är jag = medvetandet"?

Jag är nog inne på att medvetandet som sådant är jag. Vad skulle jag annars vara?

Jag har alltid föreställt mig att jag är min kropp. Mitt medvetande inkluderar hela nervsystemet. Om du tänker dig en reducerande process där du tänker bort ett finger, några tår, en fot, osv var slutar du? Om hjärnan låg i en syresatt näringslösning och fick allt den behövde, skulle den vara medveten då? Svaret är nej, experiment visar att vi är beroende av sinnesintryck för att kunna tala om ett medvetande. Utan sinnesintryck har hjärnan ingen uppgift!

Ja, utan stimulans utifrån via våra sinnen och från vår sinnliga kroppslighet förtvinar medvetandet. Kan det finnas ett medvetande utan en fysisk kropp? Det är ju det som är frågan. Emanerar medvetandet ur kroppens fysiologiska processer eller är kroppen mer medvetandets verktyg för att kunna uppleva och handla i vår värld?

[Anders]

Jag är nog inne på att medvetandet som sådant är jag. Vad skulle jag annars vara?

Jag har alltid föreställt mig att jag är min kropp. Mitt medvetande inkluderar hela nervsystemet. Om du tänker dig en reducerande process där du tänker bort ett finger, några tår, en fot, osv var slutar du? Om hjärnan låg i en syresatt näringslösning och fick allt den behövde, skulle den vara medveten då? Svaret är nej, experiment visar att vi är beroende av sinnesintryck för att kunna tala om ett medvetande. Utan sinnesintryck har hjärnan ingen uppgift!

Ja, utan stimulans utifrån via våra sinnen och från vår sinnliga kroppslighet förtvinar medvetandet. Kan det finnas ett medvetande utan en fysisk kropp? Det är ju det som är frågan. Emanerar medvetandet ur kroppens fysiologiska processer eller är kroppen mer medvetandets verktyg för att kunna uppleva och handla i vår värld?

Jag se mest kroppen som ett skal, en värd för jaget. Jag kan inte se mina kroppsdelar som annat än, i och för sig oundgängliga, tools som jaget använder. Inte ens synintrycken eller de andra sinnesintrycken är en del av mitt jag. Utan bara processningen.

Det som däremot är lite lurigt, är mitt undermedvetna. Inspirationen. Daimonen. Det är väldigt svårt att förhålla sig till om det är en del av mitt jag.

Dasein.

Men visst, dricker jag sprit blir jag plötslig glad. Det är ju en kemisk process. Och hjärnans arbete börjar ju kunna analyseras av MRT, något vi bara ser början på. Men likväl, för mig är medvetandet jaget.

[Anders]

Och litet är det så, jag gillarjag tanken på sånt som genmanipulation, plastikkirurgi och liknande. Man borde kunna uttrycka sin själ med sin kropp. Och det skulle hylla kroppsdelen hjärnan, den enda kroppsdel vi borde mätas på. Vår konkurrensfördel. Men igen, hjärnan är en kroppsdel, men den kroppsdel som antagligen är närmast mitt jag.

De riktigt stora sakerna i mitt liv är mina insikter, mina reaktioner på viktiga händelser. Och min förmåga att utföra saker. Och andra Dasein. Och det är inte deras näsor som ger mig kärlek och sällskap. Inte ens deras stora bröst.

[klorofyll]

Och det skulle hylla kroppsdelen hjärnan, den enda kroppsdel vi borde mätas på. Vår konkurrensfördel.

Alla människor är lika smarta. Vi har bara lite olika personlighet. Alla människor har en seriös sida. Jag prata med en kille som verkar ha väldigt låg IQ. Inte självmeveten. Men han hade ett intresse för gamla filmer, filmstjärnor från förr. Då fattade jag att jag bara hade fördommar om honom...

Jag menar, typ om vi har olika åsikter om en film... Ingen har mer rätt än den andre..

[Anders]

Och det skulle hylla kroppsdelen hjärnan, den enda kroppsdel vi borde mätas på. Vår konkurrensfördel.

Alla människor är lika smarta. Vi har bara lite olika personlighet. Alla människor har en seriös sida. Jag prata med en kille som verkar ha väldigt låg IQ. Inte självmeveten. Men han hade ett intresse för gamla filmer, filmstjärnor från förr. Då fattade jag att jag bara hade fördommar om honom...

Jag menar, typ om vi har olika åsikter om en film... Ingen har mer rätt än den andre..

Sorry, no. Du har helt enkelt fel.

[klorofyll]

Man borde kunna uttrycka sin själ med sin kropp.

Men det är väldigt subjektivt vad man tycker om utseende.

Människor vill bli älskade...

När en annan person lär känna mig så spelar utseendet ingen roll. Man kan operera sig (inget fel i det) och klä sig udda (inget fel i det) men efter x antal timma/dagar/veckor så spelar det ingen roll.

[Anders]

Och det skulle hylla kroppsdelen hjärnan, den enda kroppsdel vi borde mätas på. Vår konkurrensfördel.

Alla människor är lika smarta. Vi har bara lite olika personlighet. Alla människor har en seriös sida. Jag prata med en kille som verkar ha väldigt låg IQ. Inte självmeveten. Men han hade ett intresse för gamla filmer, filmstjärnor från förr. Då fattade jag att jag bara hade fördommar om honom...

Jag menar, typ om vi har olika åsikter om en film... Ingen har mer rätt än den andre..

Sorry, no. Du har helt enkelt fel.

Eller det var väl lite att ta i av mig. Det finns definitivt en subjektiv sfär. Att man har högt IQ kan inte göra att man vet att en film är bättre eller sämre.
Men för det som verkligen spelar roll, att vår medellivslängd är så pass lång, att våra liv är så pass långa, att barnadödligheten är låg, att fattigdomen försvinner i världen. Rätt lösning för CO2. Som invandring och integration borde behandlats. Covid. Det är IQ. Även om alfahannar och alfahonor försöker snuva åt sig äran för det, och ibland ställer till havoc genom att själva styra och ställa.

[Anders]

Man borde kunna uttrycka sin själ med sin kropp.

Men det är väldigt subjektivt vad man tycker om utseende.

Människor vill bli älskade...

När en annan person lär känna mig så spelar utseendet ingen roll. Man kan operera sig (inget fel i det) och klä sig udda (inget fel i det) men efter x antal timma/dagar/veckor så spelar det ingen roll.

Varför "Men"? Det är just det man skulle kunna åstadkomma, att man verkligen älskas för den man är, eller vill vara

[klorofyll]

Det är IQ.

Alla människor har brister. Och man kan liksom inte trolla bort det, sopa det under mattan. Det finns folk till allt. (Och alla behövs.) En ensam person kan inte åstadkomma mycket. En person som har hög IQ litar också på någon, famlar i mörkret. Om vi säger att vi har en smart person.. Sedan får vi höra att denne ringer till sin morsa för att hen behöver hjälp med vissa (massa) saker... Ser du det som en styrka eller en svaghet?

[klorofyll]

Varför "Men"? Det är just det man skulle kunna åstadkomma, att man verkligen älskas för den man är, eller vill vara

Människan är ganska dubbel, vi visar något utåt och behåller annat för oss själva. Om man blir älskad för den man är, varför ska man då operera sig?

[klorofyll]

Det är just det man skulle kunna åstadkomma,

Själv så skulle jag gärna ändra lite av min personlighet...

Jag skulle behöva bli mer självsäker... Men jag tänker att jag löser det, med tiden.

[klorofyll]

En person som studerat psykologi, kriminalitet, osv, berättade för mig att de som är med i kriminella gäng, de är nästan aldrig ensamma, de hänger tillsammans konstant, de sover, äter, färdas, festar, arbetar, inpå varandra... Eller så pratar de i telefon med varandra. Det är ganska intressant, och man kan fråga sig varför?

[Anders]

En person som studerat psykologi, kriminalitet, osv, berättade för mig att de som är med i kriminella gäng, de är nästan aldrig ensamma, de hänger tillsammans konstant, de sover, äter, färdas, festar, arbetar, inpå varandra... Eller så pratar de i telefon med varandra. Det är ganska intressant, och man kan fråga sig varför?

De som har en jävel bakom örat och är lone wolfs och bor i utanförskapsområden med strul hemma kanske inte blir med i gäng? Kör egen butik. Skulle kunna ha varit jag. Hade nog slagit mig på inbrott. Kartlagt folk och snott från rika odrägliga jävlar. Hade inte passat i gäng tror jag. Gillar att skratta då jag själv tycker något är roligt.

[Anders]

Det är IQ.

Alla människor har brister. Och man kan liksom inte trolla bort det, sopa det under mattan. Det finns folk till allt. (Och alla behövs.) En ensam person kan inte åstadkomma mycket. En person som har hög IQ litar också på någon, famlar i mörkret. Om vi säger att vi har en smart person.. Sedan får vi höra att denne ringer till sin morsa för att hen behöver hjälp med vissa (massa) saker... Ser du det som en styrka eller en svaghet?

Självklart är de som vanligt folk . En mycket god vän till mig är sveriges bästa programmerare. Var kodknäckare i militären. Hans papers har refererats 1000-tals gånger. Har sannolikt ett av sveriges högsta IQ. Och han är full av en massa klanteri, har mängder av fel. Ingen svaghet de är som folk. Men det han kan åstadkomma kan ha sån fantastiskt mycket större impact än det 100 såna som mej eller 100 hybrisungar från Djursholm som tycker de är Einstein för att de klarar Handels eller lyckas bli advokater. Hans skruvmejsel är helt enkelt bättre än din och min och unge herr Von Sydows.

[Anders]

Varför "Men"? Det är just det man skulle kunna åstadkomma, att man verkligen älskas för den man är, eller vill vara

Människan är ganska dubbel, vi visar något utåt och behåller annat för oss själva. Om man blir älskad för den man är, varför ska man då operera sig?

Alltså det är en tankemodell. Som livet nu ser ut blir antagligen bara de som har en uppenbar defekt gladare av att lägga sig under kniven.
Men tänk om man var som henne i Harry Potter som kunde ändra sitt utseende med sin vilja(vad hette hon?), det skulle göra att man verkligen kunde skapa en bild av sig som stämde med det yttre. Det är ju redan så till en viss del. Man kan klä sig och framför allt klippa sig för att visa en bild av sitt inre för omvärlden. Det är lite synd att vår kultur inte låter heterokillar sminka sig. Jag älskade att göra det inför fester förr. Inte för att jag ville se kvinnlig ut, jag är ytters okvinnlig, men för att forma mitt ansikte efter mitt inre. Skulle vilja ha en mycket kraftigare haka egentligen.