Existerar slumpen?

[klorofyll]

En tanke... Om det inte finns något som kan kallas slump, kan man då förutsäga framtiden helt fullkompligt? Att förutse framtiden, det är ganska tabu, kan man förutse framtiden till 100 % ? Eller inbegriper det alltid sannolikheter? För om man exakt kan veta hur allt blir, vad är då meningen?

Själv så lutar jag åt att alla varelser med medvetande kan påverka framtiden.. Men det går inte att förstå fri vilja som sådan, eller? Våra tolkningar, bedömningar, upplevelser, är sinnevärlden... Ja, Platons idévärld lockar mig.

[hakkapeliitta]

Jag tycker man ska se slumpen som temporär, högst tillfällig förklaringsmodell.
Slumpen är ingen naturlag utan snarare en pseudolösning i brist på bättre.
Pilatus försöker ge slumpen en status som fullgott alternativ i det vetenskapliga modellbygget, vilket jag tycker är fel.

[klorofyll]

En sak som man måste ta med, är att människan vet inte allt... Om alla hade vetat allt, så tror jag att alla hade enats och att det hade lett till någon slags nirvana/himmelrike.

[klorofyll]

Världen är ju ganska obestämd, dvs det finns en framtid, men jag vill inte kalla det slump..

[Pilatus]

En tanke... Om det inte finns något som kan kallas slump, kan man då förutsäga framtiden helt fullkompligt? Att förutse framtiden, det är ganska tabu, kan man förutse framtiden till 100 % ?

Slumpen är en okänd variabel X, den kan vara inom ett intervall som med tärningen (1-6). Men det finns inget sätt att veta utfallet, bara att det blir ett tal mellan 1-6. Skitenkelt, klorofyll!

[Pilatus]

Jag tycker man ska se slumpen som temporär, högst tillfällig förklaringsmodell.
Slumpen är ingen naturlag utan snarare en pseudolösning i brist på bättre.
Pilatus försöker ge slumpen en status som fullgott alternativ i det vetenskapliga modellbygget, vilket jag tycker är fel.

Jag tror inte du kan finna någon fysiker som påstår att fysikens lagar är fria från slump (stokastiska variabler). Vi vet att radioaktiva isotoper faller sönder efter en tid och vi vet med vilken sannolikhet en enskild isotop faller söner inom en given tid. Men det finns inte någon vetenskapsman som kan säga när en isotop kol-14 faller sönder. Informationen finns inte och det är inte beroende på att vi inte upptäckt mekanismen för dess sönderfall. Sönderfallet sker spontant. Om det är en tentativ modell så vill jag gärna se något namn som argumenterar för det. Vad du bygger på för fakta är ovisst, du har inte presenterat någon utsaga. Jag nämnde Lenins tveksamhet till Niels Bohr och kvantfysiken. Antagligen vidhöll Lenin sin övertygelse, han var förvisso inte ensam om att vara tveksam. Men det har gått mer än hundra år sedan detta tvivel fanns bland filosofer och fysiker. Man har hunnit tänka om och tänka nytt. Se Einstein och EPR-paradoxen.

[Illusionen]

För att bevisa slumpens existens exprimentellt skulle krävas ett expriment där motstridiga utfall inträffar samtidigt.

Det motsägelsefulla i detta kan självklart inte tas som intäckt för motsatsen dvs slumpens ickeexistens, utan endast för att vetenskapen här förlorar sitt avgörande verktyg.

Det lutar åt att jag delar din åsikt.
En avslutande kommentar enligt nedan, ger visst stöd för detta.

Den 23 jul 2020 skrev Goze en intressant kommentar,
”Omöjligt att besvara. Kvantmekaniken tycks demonstrera någon form av äkta slump.
Men man kan inte vara helt säker på att det inte finns något gömt mönster bakom
kvantpartiklarnas beteenden som vi missat, och om vi är simulerade så kan det vara en
pseudo-slumpgenerator som genererar deras beteenden.”

Låt mig först säga att den verklighet vi anser oss förnimma enligt mitt koncept manifesteras
av atomen, genom den sidställning atomen representerar relativt ett universum i balans.
Sidställningen är en funktion av principerna MP och DRP, och återspeglas av Eulers ekv.
När det referensneutrala, DRP, kombineras med det referensberoende, MP, ger det upphov
till imaginära/dolda effekter. Det är även viktigt i analysen av begreppet ”slump” beakta att
matematikens regelverk är utformat för att resultatet skall återspegla verkligheten.
Matematiken har m a o vissa begränsningar som bevis i detta sammanhang.
Med detta i åminnelse, passar det jag försöker beskriva i stort in på det Goze skriver.
Mot bakgrund av detta är det tveksamt om den begränsande faktorn kan definieras som
ofullständig information, via våra atomära begrepp och storheter, eller feltolkar jag dig ?
Observera att utöver detta kvarstår att senare förklara jagets struktur och roll.

Några förtydliganden.

I mitt föregående inlägg skriver jag, ”Huruvida slumpen skall anses existera kräver att begrepp
som jaget inkl förnimmelsen förklaras.” Förnimmelsen baseras på kommunikation.
För att förstå vad ”slump” representerar ur vårt atomära sidställda perspektiv behöver vi bl a
förstå den modell som ligger till grund för beskrivning av kommunikationen.

En asymptot är (inom matematiken) en rät linje som en funktion närmar sig allt mer när man
närmar sig definitionsmängdens gränser. I det nu aktuella fallet ges definitionsmängden av
principen för ΔØ-reproduktionen. Mängden är m a o enorm, vilket framgår av följande, som
i huvudsak är hämtat från ett tidigare inlägg.

Kommunikation mellan atomer, sker (enligt konceptet) via balanskriteriet, ΔØ.
Atomen, i konceptets tappning, är en funktion av koncentrerade/sammanlagrade ΔØ,
vilket symboliskt här skrivs, ƩΔØ, och bl a inrymmer ett kantringskriterie, som är styrande för
sammanlagringen av ΔØ.
Detta illustreras av en till sin natur komplex ΔØ-reproduktionsmodell, som är reversibel och
ömsesidig till sin natur. Modellen förklarar bl a varför de elektromagnetiska fälten, p g a de
individuella MP-förankringarna, är fasförskjutna 90 grader relativt varandra i rummet.
I denna modell (som jag beskrivit/förklarat tidigare) uppnås det mot balans eftersträvade
tillståndet som en konsekvens (inom ramen för växelverkan) av mötande ”kolliderande” ΔØ.
Resp kollisionstillfälle kan m a o liknas vid en begränsad momentan obalans-neutralisation.
Den cirkulära strukturformen hos ΔØ ger aktuella kollisioner de komplexa transmissionsegenskaper
som krävs. Att atomen ”ser” och ”uppfattar/känner” är m a o en effekt av den utjämning/balansering
av över- och under-skott, som universum alltid eftersträvar. Noterbart är att vid relativrörelse, v,
mellan kommunicerande atomer blir den reella effekten enligt modellen det ESR förutsäger.
Konceptet tillför därutöver bl a den imaginära effekten, varigenom paradoxer elimineras.

Rimligen innebär redan detta att svaret på frågan, Existerar slumpen ?, sannolikt ligger utom
räckhåll för medvetandet, dolt bortom den av atomen manifesterade verkligheten.

/ Illusionen

Pax vobiscum.

https://www.youtube.com/watch?v=GBaHPND2QJg

[hakkapeliitta]

Jag tror inte du kan finna någon fysiker som påstår att fysikens lagar är fria från slump (stokastiska variabler). Vi vet att radioaktiva isotoper faller sönder efter en tid och vi vet med vilken sannolikhet en enskild isotop faller söner inom en given tid. Men det finns inte någon vetenskapsman som kan säga när en isotop kol-14 faller sönder.

Att vi inte känner till alla mekanismer bakom kol-14 sönderfall är inget bevis för slumpens existens.
Historiskt har vetenskapen gått från okunskap, ofta har olyckliga naturfenomen setts som slumpmässiga, till kunskap där slumpen elimineras med bättre förståelse om naturprocesser.

[klorofyll]

En tanke... Om det inte finns något som kan kallas slump, kan man då förutsäga framtiden helt fullkompligt? Att förutse framtiden, det är ganska tabu, kan man förutse framtiden till 100 % ?

Slumpen är en okänd variabel X, den kan vara inom ett intervall som med tärningen (1-6). Men det finns inget sätt att veta utfallet, bara att det blir ett tal mellan 1-6. Skitenkelt, klorofyll!

Om det inte finns slump, så borde väl världen vara mer rättvis, bör man förbjuda betting?

[Pilatus]

Rimligen innebär redan detta att svaret på frågan, Existerar slumpen ?, sannolikt ligger utom
räckhåll för medvetandet, dolt bortom den av atomen manifesterade verkligheten.

Vilka vetenskapsmän räknar med att slumpen inte finns inom fysikens värld? Jag tänker då inte på vad som yttrades för hundra år sedan, utan något litet färskare. Till exempel Roger Penrose, Brian Greene eller någon annan fysiker.

[Pilatus]

Jag tror inte du kan finna någon fysiker som påstår att fysikens lagar är fria från slump (stokastiska variabler). Vi vet att radioaktiva isotoper faller sönder efter en tid och vi vet med vilken sannolikhet en enskild isotop faller söner inom en given tid. Men det finns inte någon vetenskapsman som kan säga när en isotop kol-14 faller sönder.

Att vi inte känner till alla mekanismer bakom kol-14 sönderfall är inget bevis för slumpens existens.
Historiskt har vetenskapen gått från okunskap, ofta har olyckliga naturfenomen setts som slumpmässiga, till kunskap där slumpen elimineras med bättre förståelse om naturprocesser.

Jodå, det kanske finns en hel del som vi inte känner till. Men det förefaller inte som du eller någon annan har undersökt om det existerar något bevis för eller emot slumpartade processer i naturen. Inte heller en enda referens, vilket jag finner förvånande. Här ytterligare en referens. The Wiener process is widely considered the most studied and central stochastic process in probability theory Joseph L. Doob (1990). Stochastic processes

[Pilatus]

Slumpen är en okänd variabel X, den kan vara inom ett intervall som med tärningen (1-6). Men det finns inget sätt att veta utfallet, bara att det blir ett tal mellan 1-6. Skitenkelt, klorofyll!

Om det inte finns slump, så borde väl världen vara mer rättvis, bör man förbjuda betting?

Du hoppar till ett nytt område ser jag. Jag tror inte förekomsten av eventuell rättvisa i naturen kan säga så mycket om slump.

[hakkapeliitta]

Jag tror inte du kan finna någon fysiker som påstår att fysikens lagar är fria från slump (stokastiska variabler). Vi vet att radioaktiva isotoper faller sönder efter en tid och vi vet med vilken sannolikhet en enskild isotop faller söner inom en given tid. Men det finns inte någon vetenskapsman som kan säga när en isotop kol-14 faller sönder.

Att vi inte känner till alla mekanismer bakom kol-14 sönderfall är inget bevis för slumpens existens.
Historiskt har vetenskapen gått från okunskap, ofta har olyckliga naturfenomen setts som slumpmässiga, till kunskap där slumpen elimineras med bättre förståelse om naturprocesser.

Jodå, det kanske finns en hel del som vi inte känner till. Men det förefaller inte som du eller någon annan har undersökt om det existerar något bevis för eller emot slumpartade processer i naturen. Inte heller en enda referens, vilket jag finner förvånande. Här ytterligare en referens. The Wiener process is widely considered the most studied and central stochastic process in probability theory Joseph L. Doob (1990). Stochastic processes

Problemet är att det finns händelser som vi inte kan systematisera med våran nuvarande kunskap, dessa beskrivs som slumpmässiga.
Sådana processer försöker vi greppa med sannolikhetsteorier. Dina länkar är just sådan försök att trots våran okunskap om bakomliggande kausalitet i händelser så försöker vi ändå inordna och systematisera och göra händelsekedjor begripbara och kontrollbara.
Att sannolikhetsteorier använder slumpfaktorn säger egentligen inget om slumpen.

[klorofyll]

Slumpen är en okänd variabel X, den kan vara inom ett intervall som med tärningen (1-6). Men det finns inget sätt att veta utfallet, bara att det blir ett tal mellan 1-6. Skitenkelt, klorofyll!

Om det inte finns slump, så borde väl världen vara mer rättvis, bör man förbjuda betting?

Du hoppar till ett nytt område ser jag. Jag tror inte förekomsten av eventuell rättvisa i naturen kan säga så mycket om slump.

Men om jag säger så här då, vilken är den lyckligaste slumpen du råkat ut för personligen? Alltså, om man svarar typ: Ja, det måste vara att jag träffade min fru... Ok, men känns det bra? Är det inte trevligare att säga att "man träffades pga av att man hade exakt likadan humor.. Vi bara drogs till varandra."??

[Pilatus]

Jodå, det kanske finns en hel del som vi inte känner till. Men det förefaller inte som du eller någon annan har undersökt om det existerar något bevis för eller emot slumpartade processer i naturen. Inte heller en enda referens, vilket jag finner förvånande. Här ytterligare en referens. The Wiener process is widely considered the most studied and central stochastic process in probability theory Joseph L. Doob (1990). Stochastic processes

Problemet är att det finns händelser som vi inte kan systematisera med våran nuvarande kunskap, dessa beskrivs som slumpmässiga.
Sådana processer försöker vi greppa med sannolikhetsteorier. Dina länkar är just sådan försök att trots våran okunskap om bakomliggande kausalitet i händelser så försöker vi ändå inordna och systematisera och göra händelsekedjor begripbara och kontrollbara.
Att sannolikhetsteorier använder slumpfaktorn säger egentligen inget om slumpen.

Så du har studerat Norbert Wiener och Brownsk rörelse? Den kan appliceras på flera händelser i naturen (och t o m på börskursers rörelser). Det är en enkel process som är enkel att göra en matematisk modell av, men det kräver just en stokastisk variabel. Det finns inga intellektuella svårigheter att förstå hur en sådan rörelse fungerar. En programmerare kan säkert göra ett program som visar hur det fungerar på en kort stund. Verkligheten är inte alltid ett mysterium, om man verkligen vill förstå.