Vad tänker du på?

[Anne]

En verkligt menad kram tror jag kan kännas även fast den inte är fysisk.

Jag kan uppleva det iaf, kanske beror på hur sensitiv man är? Bra alternativ i corona-tider. Kanske därför coronan finns till? Förstår du nu varför jag inte ville att moderatorerna skulle lägga sig i? Jag skulle vilja lägga cawis kinder i mina händer och söka hans blick och om han mötte den skulle jag säga "Det du gjorde idag med din skrift var så starkt gjort. Det var ett masterpiece, eller masterpeace om du så vill." Och le.

Nu återstår det väl att se om de som tagit illa vid sig kan godta ursäkten. Det skulle glädja mig enormt, men kan också förstå om det kan ta lite tid. Jag kan inte göra mer just nu.

[David H]

En verkligt menad kram tror jag kan kännas även fast den inte är fysisk.

Jag kan uppleva det iaf, kanske beror på hur sensitiv man är? Bra alternativ i corona-tider. Kanske därför coronan finns till? Förstår du nu varför jag inte ville att moderatorerna skulle lägga sig i? Jag skulle vilja lägga cawis kinder i mina händer och söka hans blick och om han mötte den skulle jag säga "Det du gjorde idag med din skrift var så starkt gjort. Det var ett masterpiece, eller masterpeace om du så vill." Och le.

Nu återstår det väl att se om de som tagit illa vid sig kan godta ursäkten. Det skulle glädja mig enormt, men kan också förstå om det kan ta lite tid. Jag kan inte göra mer just nu.

Jag kan nog förstå tanken med att moderatorerna inte skulle lägga sig i, och jag kan absolut sympatisera med en sådan önskan. Däremot känner jag ändå inte att jag kan bevilja en sådan önskan. Att vara moderator innebär ett visst ansvar, och det går inte bara att släppa på, det vore inkonsekvent. Sen är mitt mål som moderator ändå att hålla en låg profil, och så långt som möjligt undvika att lägga mig i. I den här vevan har jag bara tagit bort ett inlägg, och det gällde inte diskussionen mellan dig och cawi.

[Anne]

Det är klart att jag förstår att ni måste ta er uppgift på allvar, rekoj. Ibland kan det dock krävas en liten dust för att frisk luft ska sväva in. Ni ser ju hur bra det gick?

Cawi har lärt mig ett nytt uttryck också. Han har sagt det till mig flera gånger - klädd i näbben - men jag har aldrig riktigt förstått vad det betyder. Googlade på det och det kom upp att det var Norrköpingsslang för vältalig, uppkäftig. Min pappa jobbade för länge sedan i den staden, i en fabrik som kallades Strykjärnet. Lustigt sammanträffande.

[David H]

Det är klart att jag förstår att ni måste ta er uppgift på allvar, rekoj. Ibland kan det dock krävas en liten dust för att frisk luft ska sväva in. Ni ser ju hur bra det gick?

Jaja, men då gick det väl alltså bra, utan att vi skrev under något avtal om att inte lägga oss i

Cawi har lärt mig ett nytt uttryck också. Han har sagt det till mig flera gånger - klädd i näbben - men jag har aldrig riktigt förstått vad det betyder. Googlade på det och det kom upp att det var Norrköpingsslang för vältalig, uppkäftig. Min pappa jobbade för länge sedan i den staden, i en fabrik som kallades Strykjärnet. Lustigt sammanträffande.

cawi lärde mig ett nytt ord också: "relatumposition". Sen när jag googlade det resulterade det i 0 träffar... men nåväl, att vara nyskapande kan också ha ett värde ("klädd i näbben" hade jag aldrig hört talas om heller.)

[Anne]

De brukar ha fina kaktusplanteringar i Norrköping apropå allt och ingenting. Jag såg några som liten

[Anders]

Om vi då är inne på det spåret... Vad tänker du om Nietzsches användning av begreppet "ressentiment" som en kritik gentemot underklassen (och kanske arbetarklass)?
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ressentiment

Att det är en fin balansgång att gå. Lite som att kalla saker "Jante". Rawls gör, jag tycker han gör det rätterligen, en stor sak av att känslan för rättvisa är grundläggande i oss. Och just det att man tillhör en grupp kan ge en orättvisa fördelar och nackdelar. Raws pratar om "Veil of Ignorance", den kan ju ses som att alla skulle få starta från scratch. Och han talar inte om "åt var och en efter behov" utan om ett "fair race". Det finns trots allt en känsla av att det här med "betyg" och "rättvis lönesättning" och "lika lön för lika arbete" är vettiga värden. Och det här talar för att kön, klass, hudfärg inte skall ge fördelar. Men det bra just du gör skall belönas.

Däremot finns ju också, och rannsakar jag mig i mina klasstirader, en vilja att helt enkelt tillskansa sig saker. I mitt fall den självklarhet att inte jobb måste vara det som upptar den störra delen av din vuxna vakna tid, och att intressant och givande kommer nedåt 4-5 på tioitopplistan över varför man gör det jobb man gör.

Och visst konstruerar man sin världsbild så att man själv inte förfördelas.

Vad jag känner är, har sagt det förut, säger det igen : Något sätt att få folk att säga sanningen, kanske med CT eller MRT kunna komma så långt att man kan identifiera en lögn, tvångsintervjua ett tillräckligt statistiskt material för att bestämma vilka kvaliteter som verkligen är viktigast i en människa. Låt det vara racet. Bring it on. Och låt ingen ge någon annan fördelar eller nackdelar. Alla människor, värdet som människor i grunden detsamma. Och låt oss säga rätten till ett hyfsat drägligt liv. Men grädden på moset åstadkommer du själv med det din hjärna, det som skiljer dig från djuren, åstadkommer. Och som sagt efter ett race som verkligen är fair.

"hur skall man åstadkomma det" osv. Men kan någon se något fel i moralen? En hård, rak humanism.

[David H]

Om vi då är inne på det spåret... Vad tänker du om Nietzsches användning av begreppet "ressentiment" som en kritik gentemot underklassen (och kanske arbetarklass)?
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ressentiment

Att det är en fin balansgång att gå. Lite som att kalla saker "Jante". Rawls gör, jag tycker han gör det rätterligen, en stor sak av att känslan för rättvisa är grundläggande i oss. Och just det att man tillhör en grupp kan ge en orättvisa fördelar och nackdelar. Raws pratar om "Veil of Ignorance", den kan ju ses som att alla skulle få starta från scratch. Och han talar inte om "åt var och en efter behov" utan om ett "fair race". Det finns trots allt en känsla av att det här med "betyg" och "rättvis lönesättning" och "lika lön för lika arbete" är vettiga värden. Och det här talar för att kön, klass, hudfärg inte skall ge fördelar. Men det bra just du gör skall belönas.

Däremot finns ju också, och rannsakar jag mig i mina klasstirader, en vilja att helt enkelt tillskansa sig saker. I mitt fall den självklarhet att inte jobb måste vara det som upptar den störra delen av din vuxna vakna tid, och att intressant och givande kommer nedåt 4-5 på tioitopplistan över varför man gör det jobb man gör.

Och visst konstruerar man sin världsbild så att man själv inte förfördelas.

Vad jag känner är, har sagt det förut, säger det igen : Något sätt att få folk att säga sanningen, kanske med CT eller MRT kunna komma så långt att man kan identifiera en lögn, tvångsintervjua ett tillräckligt statistiskt material för att bestämma vilka kvaliteter som verkligen är viktigast i en människa. Låt det vara racet. Bring it on. Och låt ingen ge någon annan fördelar eller nackdelar. Alla människor, värdet som människor i grunden detsamma. Och låt oss säga rätten till ett hyfsat drägligt liv. Men grädden på moset åstadkommer du själv med det din hjärna, det som skiljer dig från djuren, åstadkommer. Och som sagt efter ett race som verkligen är fair.

"hur skall man åstadkomma det" osv. Men kan någon se något fel i moralen? En hård, rak humanism.

Hmm.. det var längesen sen jag läste om begreppet ressentiment, men min känsla är att det är något i det du skriver som saknas. Något som du missat att få med här.

I första stycket skriver du om rättvisa, kalla det rättviso-begär
I andra stycke skriver du om att tillskansa sig, ett ha-begär
Tredje stycket skriver du om sanning, lögn och åter till fråga om rättvisa

Inget av detta tänker jag har och göra med ressentiment i någon direkt bemärkelse. Närmaste synonymer, är enligt synonymlexikonet

bitterhet, ovilja, agg, groll, förtrytelse, hatreaktion

När Nietzsche använder begreppet ressentiment sätter han det i ett specifikt sammanhang. Det är inte helt utbytbart med något av de citerade begreppen ovan (Nietzsche använde sig antagligen av det franska begreppet ressentiment, just för att han inte ansåg att det fanns någon lämplig översättning till annat språk), men helt klart finns en koppling. Den där förnimmelsen av Nietzsches egna användning av begreppet tycker jag inte riktigt du fångar in här.

[Anders]

Inget av detta tänker jag har och göra med ressentiment i någon direkt bemärkelse. Närmaste synonymer, är enligt synonymlexikonet

bitterhet, ovilja, agg, groll, förtrytelse, hatreaktion

När Nietzsche använder begreppet ressentiment sätter han det i ett specifikt sammanhang. Det är inte helt utbytbart med något av de citerade begreppen ovan (Nietzsche använde sig antagligen av det franska begreppet ressentiment, just för att han inte ansåg att det fanns någon lämplig översättning till annat språk), men helt klart finns en koppling. Den där förnimmelsen av Nietzsches egna användning av begreppet tycker jag inte riktigt du fångar in här.

Skulle påstå att det definitivt har att göra med det. Men ok, en människa i vanmakt, eller med ett sisyfosprojekt, kommer att reagera. Läget är ju inte ett fair race, även om racet är fairare än 1920. Problemet nu, är att jag och många andra upplever att det går åt fel håll. Det blir mindre och mindre ett fair race. Och då ökar de negativa, giftiga känslorna.

[David H]

Inget av detta tänker jag har och göra med ressentiment i någon direkt bemärkelse. Närmaste synonymer, är enligt synonymlexikonet

bitterhet, ovilja, agg, groll, förtrytelse, hatreaktion

När Nietzsche använder begreppet ressentiment sätter han det i ett specifikt sammanhang. Det är inte helt utbytbart med något av de citerade begreppen ovan (Nietzsche använde sig antagligen av det franska begreppet ressentiment, just för att han inte ansåg att det fanns någon lämplig översättning till annat språk), men helt klart finns en koppling. Den där förnimmelsen av Nietzsches egna användning av begreppet tycker jag inte riktigt du fångar in här.

Skulle påstå att det definitivt har att göra med det. Men ok, en människa i vanmakt, eller med ett sisyfosprojekt, kommer att reagera. Läget är ju inte ett fair race, även om racet är fairare än 1920. Problemet nu, är att jag och många andra upplever att det går åt fel håll. Det blir mindre och mindre ett fair race. Och då ökar de negativa, giftiga känslorna.

Du skulle ju kunna testa att maila till synonymlexikonet och föreslå att "rättvisobegär" och "habegär" borde stå som synonymer till ressentiment då, men jag är tveksam till att du skulle få gehör för det.
Som jag skrev innan var det längesen jag läste om ressentiment-begreppet, och jag har det inte färskt i minnet nu. Hoppades på att det här skulle vara en chans att få återfräscha det, men det känns fortfarande som något saknas.

[klorofyll]

Läget är ju inte ett fair race, även om racet är fairare än 1920. Problemet nu, är att jag och många andra upplever att det går åt fel håll. Det blir mindre och mindre ett fair race. Och då ökar de negativa, giftiga känslorna.

Det är här som religionen kommer in i bilden. Tänker själv: "Jag är en vinnare, jag kan resa mina armar även när jag själv inte vunnit, jag kan skratta när jag är ensam och jag förväntar mig att alla mina drömmar blir uppfyllda..."

[David H]

Ibland är nog det värsta man kan göra för att få en person att ge upp visst typ av tänkande att resonera med personen om det. På jobbet händer det till exempel ibland att jag träffar personer som har hallucinationer. Och att prata med dessa personer om dessa hallucinationer leder sällan någon vart.

Minns en gång jag gjorde något dumt som jag fick ångra efteråt. Det var en person som hallucinerade om stora svarta larver som vandrade runt på hennes sängbord och i hennes säng. Jag försökte orientera henne till situationen, att hon var på sjukhuset, att vi har strikta hygienrutiner, och att det aldrig hänt förut att larver hamnat på avdelningen. Allt detta fann hon fullt begripligt, men likväl stod hon fast vid att hon verkligen hade larver i sin säng. Jag pratade vidare om att det inte är ovanligt att personer som är inlagda på sjukhuset får hallucinationer, till exempel till följd av vissa nya mediciner. Jag nämnde ett annat fall om en annan kvinna som varit inlagd på sjukhuset som var helt klar i huvudet, men ändå fick den helt orimliga föreställningen om att det var en levande hund som lindats in i hennes örngott. Den här kvinnan sa då nåt om att hon kunde inte veta om nån annan hade en hund i sin säng, men däremot var hon helt säker på att hon själv hade stora larver i sin säng.

Sen när jag kom till jobbet dagen efter fick jag rapport om att det här kvinnan nu inte bara hallucinerade om larver, utan hon hade också fått för sig att hon hade en levande hund i sin säng...

(Största misstaget jag gjorde i denna situation som jag var nog däremot att jag kom till patienten och var dåligt påläst, och antog saker som inte stämde. Jag antog att patienten i övrigt var väsentligen klar i huvudet, men efteråt fick jag veta att det var en patient som redan innan hade en kognitiv svikt, och begynnande eller bekräftad demens. Om jag vetat det på förhand, hade jag kunnat förstå att det var en person som jag inte kunnat föra så avancerade resonemang med. Annars kan också friska personer utan betydande kognitiv svikt få hallucinationer, och de kan ibland gå att resonera med, även om det inte heller alltid är helt lätt).

[Anders]

Då gäller det att skilja på vad som är verklig galenskap, vad som är något man uppfattar som tossigt eftersom det i en egens ögon framstår som tokigt. Fast det kanske egentligen inte är det. Tror att en kvinna som växt upp i ett patriarkat, en kvinna som av traditioner tvingats att ikläda sig en hemmafrus roll aldrig kommer att tappa sitt ressentiment mot patriarkatet, som hållit henne nere.

[Illusionen]

Titta vad ni håller på och Titta hur jag har rört om i grytan som nu står proppfull med tänkare, vilket är bara bra ty när människor känner att dom tror sig veta hur problem ska lösas tycker de uti sitt vidare om att lösa problem, jättebra..!

Då flertalet individer baserar sin stolthet på sin duglighet som människa (vilket är grundläggande för deras välbefinnande) bjuder jag här alla dem som har besvärats av vad jag har lyft fram i forumet så hör nu upp då jag här inför alla framför min ursäkt gentemot de individer som tagit illa vid sig av mig.

Denna uppoffring är sann men sker motvilligt då jag i mig själv känner starkt att vad jag lyfte ut är sanningen.
Det både känns och svider men endast en falsk profet vägrar be om ursäkt till dem som här visat ta illa vid sig.
Obs, min självplågande ursäkt sker endast då de människor jag respekterar avkräver en sådan ur individen mig.

JAG FRAMFÖR HÄR MIN URSÄKT TILL ALLA DEM SOM TAGIT ILLA VID SIG AV MINA ORDSVADOR /CAWI

--------------------> Näe fy tusan den biten var för mig inte lätt, det sved men det tar jag inför alla ni här..!
Vem som har rätt och vem som har fel är svårt att se, även vem som är god och vem som är ond, så är det.

Hmm jag byter så ämne till något intressant då faktiskt all humanvetenskap är fylld av intressanta teorier.

Ofrånkomligt åldras vi och en dag kallas man gammal, och väl där som gammal pensionär beror den sanningen inte på att man har önskat sig dit.
Ett nytt namn (gubbjävel) och ett nytt yttre, samt en ny roll att förhålla sig till...!
För att acceptera sig själv som gammal måste man först acceptera teorin som ligger bakom men Ah, det klarar jag inte som ytterst envis, kritisk och originell ~ Viket är en frisk beskrivning av individen Mig.

Pilatus... Människan dig hyser jag stor respekt för då du alltjämt är saklig, spikrak och sann. All värme och eloge till dig, tack för att du finns.
Lynx... Du är en fin människa fler än jag bör respektera fullt ut, aldrig mer vill någon tillåta sina varierande extravaganser besvära individen dig.

Varför jag tog illa vid mig och reagerade över vad (inga namn) lyfte ut var att godtrogna fina du upplyft av välmening klev på dennes tåg osv...
Sist någon ville söndra forumets anonymitet var för cirka 6-7 år vilket då rätades till av moderatorn (om jag inte missminner mig) Fredde Malte.

Lynx du nämnde Gud strax innan 'raset' som nu är i full gång och Där ska du veta att oavsett val av Gud så bor Gud i dig, glöm aldrig bort det.
Du lynx ska bara vara dig själv som alltid och alltid tillåta dig själv känna trygghet uti vart du än befinner dig...

Läs varför jag har svårt för att verbalisera mina intryck, tack.
En människa som inte kan tala kan beskrivas som "handikappad" i relation till beskrivningen att "människor kan tala".
Samma människa kan beskrivas som "icke handikappad" i relation till beskrivningen att "människor kan kommunicera"
~ Om människan i fråga kan kommunicera, vilket jag 'med råge' har lärt mig.
Ingen människa bör ses som en oduglig människa då var människa bör ses som en duglig människa!
Handikappade bör endast behandlas annorlunda än icke handikappade om detta hjälper denne att fungera som en icke handikappad människa.
Utöver det tröstlösa begåvades jag med fotografiskt minne vilket visat mig att Du, som förvisso är duktigt klädd i näbben och en vass skit men du Vågar vara sann, vilket räcker mer än väl för varenda frisk människa att respektera dig då ytterst få av idag vågar stå för sig själv.

I våra brister och begränsningar är vi alltid fångna, både fysiskt och psykiskt inom tänjbara gränser -förvisso...
En känsla är alltid adekvat till en viss syn på världen Och, ter sig där ens syn som felaktig är känslan alltid verklig och Här, sjunger mitt budskap fram... Tillåt aldrig sanningen gå förlorad i jakten på allmänna regler..!

Värdelöst vetande men strax lättar gubben jag iväg till Azorena där jag för många år sen köpte hem en liten hydda i vilken jag trivs perfekt.
Jag återkommer när Sverige blommar igen vilket ni alla kommer att göra när ni uppnått följande sanning...

Man blommar inte förrän man väljer att blomma i sig själv ~ Kram lynx.

Hey varför inte våga tillåta oss alla le en smula tillsammans med insikten av att man aldrig blir fri ifrån sig själv.
Sapere Aude /CAWI

Ps,
Severus Snape, då även du snurrar med uti denna forumkarusell bör du känna till att jag läser All läsvärd intelligens.
Att du ej formulerar dig på andras vis är Du, sen att massan inte mäktar ta in andemeningarna dina får stå för dem.

Vad som här finns kvar att tillägga är min purfriska äkta önskan om en God Jul och ett Friskt Gott Nytt År till er alla.

God Jul Cawi
https://www.youtube.com/watch?v=oGt8Lnhgrz8

/ Illusionen / Bengt Hj Törnblom / bengtdelta@gmail.com

Pax vobiscum.

[Anders]

Inget av detta tänker jag har och göra med ressentiment i någon direkt bemärkelse. Närmaste synonymer, är enligt synonymlexikonet


När Nietzsche använder begreppet ressentiment sätter han det i ett specifikt sammanhang. Det är inte helt utbytbart med något av de citerade begreppen ovan (Nietzsche använde sig antagligen av det franska begreppet ressentiment, just för att han inte ansåg att det fanns någon lämplig översättning till annat språk), men helt klart finns en koppling. Den där förnimmelsen av Nietzsches egna användning av begreppet tycker jag inte riktigt du fångar in här.

Skulle påstå att det definitivt har att göra med det. Men ok, en människa i vanmakt, eller med ett sisyfosprojekt, kommer att reagera. Läget är ju inte ett fair race, även om racet är fairare än 1920. Problemet nu, är att jag och många andra upplever att det går åt fel håll. Det blir mindre och mindre ett fair race. Och då ökar de negativa, giftiga känslorna.

Du skulle ju kunna testa att maila till synonymlexikonet och föreslå att "rättvisobegär" och "habegär" borde stå som synonymer till ressentiment då, men jag är tveksam till att du skulle få gehör för det.
Som jag skrev innan var det längesen jag läste om ressentiment-begreppet, och jag har det inte färskt i minnet nu. Hoppades på att det här skulle vara en chans att få återfräscha det, men det känns fortfarande som något saknas.

Det känns lite som "Jante", ett bra slagträ för de gynnade att trycka ner de mindre gynnade...

[klorofyll]

Ibland är nog det värsta man kan göra för att få en person att ge upp visst typ av tänkande att resonera med personen om det. På jobbet händer det till exempel ibland att jag träffar personer som har hallucinationer. Och att prata med dessa personer om dessa hallucinationer leder sällan någon vart.

Man kan tipsa dem om filmen "A beautiful mind", man kan påtala att alla människor har vanföreställningar i varierande grad, det är priset vi får betala för att inte vara hjärtlösa robotar. Jag kan tänka mig att psykiskt sjuka (mig inberäknat) ibland mår bra av att någon säger emot dem, i andra stunder mår de bättre av att leva i sin bubbla ett litet tag, för bubblor spricker.