Logikens gränser

[PeterK]

Vetenskapliga facit grundar sig på vad man verkligen vet. Så, för att vara vetenskaplig begagnar man sig vid sin utrannsakan av sådant man visserligen konfronterar på ett eller annat sätt, men som man egentligen inte vet så mycket om, av vad man verkligen vet, som mall, mått och rättesnöre. Eljest blir ju ens s.k. ”vetenskap” ett gungfly av tyckande och tro, förutfattade meningar, dogmer och postulat.

Finns det verkligen vetenskapliga facit? jag ser väl det mer som mer eller mindre sannolika teorier som går at arbeta vidare med och förfina eller för den delen förkasta när de inte håller måttet..

Steg 2:
Vad är då ”det absolut kända”. Tja, det enda som vid lite eftertanke kan komma ifråga, utgörs ju av det faktum att vi alla och envar utgör "något" som upplever "något". Nej, "att han eller hon upplever något” kan naturligtvis bara en dåre förneka. Liksom vi mera normalt funtade heller knappast kan bestrida att vi därmed utgör ett "något som upplever". Och vi kan väl heller inte bestrida att varje upplevelse också innebär upplevelsen av det "något" som är föremål för upplevelsen ifråga, och som därför utgör någon form av "upplevelseobjekt", vilket i förening med sättet att uppleva gör upplevelsen till ett särskilt "upplevelsetillstånd”.

Är du säker på att det finns fler än en som upplever?

Steg 3:
Det är alltså lätt att fastslå det orubbliga faktum, att varje forskare ofrånkomligen upplever det upplevda. Något som utgör en känd realitet för varje forskare, alldeles oavsett hur denna upplevelse än ter sig i det enskilda fallet. Och här spelar således ingen som helst roll i vilken "lära", "skola", "kulturkrets", "tidsålder", eller annan lokalitet, forskaren rör sig, utan den här framlagda vetenskapliga grunden är i vart fall utan inskränkningar ändå precis densamma…

Låter lite som orörliga omröraren. Hur vet jaget att det finns "något" som kan kallas "forskare" Vilken upplevelse verifierar detta.

Steg 4:
Då nu det faktum ”att vi upplever” utgör det för alla och envar absolut kända, så innebär vad/hur vi upplever det okända. Detta består ju i sinsemellan kontrasterande begränsningar, vilka sedda ur ett begränsat perspektiv synes vara ”en sak”, samtidigt som de sedda ur ett annat begränsat perspektiv synes vara ”en annan sak”. En brödsmula, t.ex. är en sak för oss, men ett livsrum eller "universum" för andra väsen...

I steg 3 var ju upplevelsen den samma för alla "forskare" nu är en brödsmula ett universum. Hur skall du ha det, är inte människan alltings mått i din värld?

steg 5:
Jag utgår alltså ifrån vad alla och envar således verkligen vet. Men om nu det enda man verkligen vet är att man upplever något och därför också är med om något, så vet vet i.a.f. den i den fysiska världens andliga mörker och illusion invecklade jordmänniskan — med handen på hjärtat — inte så noga vad det är som man egentligen är med om (är detta långt eller kort, mörkt eller ljust, ändligt eller oändligt — eller allting på en och samma gång?). Och härvid vet man egentligen inte varifrån man i själva verket kommer, vart man egentligen är på väg, samt härvid var man i detta nu — när allt kommer omkring — egentligen befinner sig...

Men är inte den fysiska världen ändå inte bara andra sida av myntet, varför skulle det vara ett mörker menar du. Och om nu människan är alltings mått så borde vi känna våra begränsningar och för jordelivet relevanta måttstockar. Det andra är en eventull bonus och skönt att spekulera kring.

Steg 6:
Upplevelsen av livet tillgår således så att Upplevaren upplever det upplevda. Och då Upplevaren inte bara upplever detta, utan ständigt även omskapar detsamma, så är Upplevaren också en Skapare. Och då Skaparen inte kan skapa utan att uppleva något, så måtte detta något existera före varje (om-) skapelse. Varvid allt faller tillbaka på att något befintligt inte kan avgränsas av vad som öht inte existerar. Annat är alltså nuts.

Nuts eller eller högmod, jag vet inte, men visst är jaget en skapare en minigud, eller möjligen en minion.

Steg 7
Då utgör livet Evigheten/Oändligheten — dvs, Jaget i oss alla — vilket tar av sig självt, för att härvid framträda inför sig självt som vore detta något annat än vad det är. Men då det skapade/upplevda inte kan avgränsas av vad som alls inte existerar, är det bortom sinnevärldens, dvs, tidens och rummets, slöjor, sig självt Jaget — Skaparen — upplever...

Människan som guds avbild, dold kunskap men jag tycker mig skönja ursprunget till denna tanke

Steg 8
Inom ramen för livsupplevelsen, framträder dock det upplevda/skapade som ”rörelse”. Och “rörelse” innebär ju omvandling av något innevarande till förmån för något kommande. Därför utgör “rörelse” en slags kontrasternas gradvisa övergång i varandra. Och då denna övergång eller omvandling sker i “sinnevärlden” som enligt ovan är identisk med Jagets upplevelsevärld, så utgör all rörelse — som redan noterats — omvandlingen av ett upplevelsetillstånd till ett annat…

Alltså den orörliga omröraren rör och vi följer med och våra små rörelser...

Steg 9
Men denna omvandling kan inte sträcka sig längre än till kulminationen av det innevarande tillståndets motsats, varvid en kontrast övergår till sin motpol. Sedan kommer den ofrånkomligen fortgående omvandlingen att lika ovillkorligt återgå till sitt ursprungliga läge. Och därmed bildar rörelsen en fram- och återgående bana mellan de kulminerande motsatserna, och tillsammans med alla de mellanstadier som finns däremellan och som i sin tur kontrasterar mot sina motpoler, bildar rörelsen en “cirkel”…

Steg 10
Men då varje “detalj” eller “fas” i denna “rörelse” eller “omvandling” ju baserar sig logiskt följdriktigt på det förutvarande i en kedja utan början och utan slut, så kan “rörelsen” inte beskriva en evigt upprepad cirkel i alla sina detaljer. Varje “fas” i “rörelsen” kommer därför att till sin lokala utformning vara följdriktigt betingad av den förutvarande, så att denna ständiga cirkelformiga återgång mellan de kulminerande motsatserna är evigt förändrad trots sin lika evigt oföränderliga (“kretslopps”-) princip…

Steg 11
Varje enskild “fas” bygger då på alla föregående fasers ackumulerade samt mer eller mindre förborgade lokala egenskaper, varför rörelsen kan sägas bilda en i “sinnevärlden” evigt utvidgad “spiral”. Och då denna “spiral” utgör den primära formen för såväl “Jagets” upplevelse som skapelse, så är det själva upplevelsen och skapelsen av allas vår tillvaro som rent principiellt formar sig på detta sätt…

Ja det vore ju tråkigt om historien upprepade sig exakt likadant.

PeterK..; Ja, Marksa, du har uppenbarligen inte förstått, att du inte kan ifrågasätta i för alla och envar gällande realiteter logiskt följdriktigt förankrade analyser, med påståenden du inte lagt två strån i kors, för att på något sätt underbygga med några ens deklarerade förklaringsgrunder...

Så därför väntar jag med ytterligare svar på ditt inlägg, tills du kan sakligt, logiskt och detaljerat, antingen bekräfta eller bemöta något av mina ovanstående argument.

Varvid du lämpligen kan börja med »Vetenskapliga facit grundar sig på vad man verkligen vet«.

Varvid du istället för att fråga om det öht existerar vetenskapliga facit, kan ge din detaljerade syn på sådana — som om de existerade...

Varvid du får begrunda, huruvida sådana lämpligen skulle grunda sig på vad man vet, eller på vad man inte vet...

Det kan vara en lagom liten nöt för dig att knäcka... så får vi se hur detta vårt lilla samtal utvecklar sig... ;o))

[PeterK]

nej, grunden för vetenskapliga facit utgörs inte av att "nån har en fråga" (exempelvis "när kommer jultomten"), utan den grunden utgörs av de verkliga förhållandena...

Är det inte ett verkligt förhållande att jultomten med sina renar stannar till, lägger ett mynt i parkeringsautomaten och knackar på?

Varvid jag i.o.m. följande steg i analysen, nystar upp hur man kan underbygga sin utredning genom att logiskt följdriktigt förankra denna i samma för allt och alla gällande verkliga förhållanden.

Men då är ju som jag säger, du vill besvara en fråga.

Men nu ska vi inte föregripa analysen eller komma med irrelevanta ovetenskapliga infall som »det verkar inte vara en fråga för vetenskapliga studier« eller »det besvarar inte frågor om evolutionen, eller något annat.« Vilket i.o.f.s. stämmer, men det är heller inte dettas uppgift.

Nej det förstås, sådant sysslar inte riktig vetenskap med!

Och vi kan väl heller inte bestrida att varje upplevelse också innebär upplevelsen av det "något" som är föremål för upplevelsen ifråga, och som därför utgör någon form av "upplevelseobjekt", vilket i förening med sättet att uppleva gör upplevelsen till ett särskilt "upplevelsetillstånd”[/i].

Det ringer i mina öron, har det blivit rundgång här? Kommer du framåt, eller travar du bara runt i din cirkel?

Ursäkta att jag blev på glatt humör, men det du skriver om vetenskap har inte på minsta sätt någon anknytning till hur vetenskap bedrivs. För att svara på det bör man läsa på vad som menas med vetenskapliga studier. Det går inte att gissa eftersom det är beroende på vad det är man studerar och vilka underlag man har tillgång till.

PeterK..; He-he... du rör dig på samma nivå som "Marksa", jag lämpligen kan förhålla mig till dina "svar" som till Marksas: PeterK..; Ja, Pilatus, du har uppenbarligen inte förstått, att du inte kan ifrågasätta i för alla och envar gällande realiteter logiskt följdriktigt förankrade analyser, med påståenden du inte lagt två strån i kors, för att på något sätt underbygga med några ens deklarerade förklaringsgrunder...

Så därför väntar jag med ytterligare svar på ditt inlägg, tills du kan sakligt, logiskt och detaljerat, antingen bekräfta eller bemöta något av mina ovanstående argument.

Varvid du lämpligen kan börja med »Vetenskapliga facit grundar sig på vad man verkligen vet«.

Varvid du istället för att fråga om det öht existerar vetenskapliga facit, kan ge din detaljerade syn på sådana — som om de existerade...

Varvid du får begrunda, huruvida sådana lämpligen skulle grunda sig på vad man vet, eller på vad man inte vet...

Det kan vara en lagom liten nöt för dig att knäcka... så får vi se hur detta vårt lilla samtal utvecklar sig... ;o))

(Ja, Pilatus jag avser att steg för steg lotsa dig på vägen ifrån enkla logiskt spikade konstateranden, till de för hela den jordiska mänsklighetens världsbild, avgörande facit man härvid på i längden hållbara grunder kommer fram till...

Något du väl lär rygga och kanske t.o.m. bäva inför, och i så fall väldigt mycket beroende på att ditt tänkande är signifikativt för en tidsålder, där man kommit att sätta vad man upplever som "stora & omvälvande sanningar" på piedestal, sig själv alldeles ovetandes om att man härvid egentligen bara fjärmar sig ifrån de verkliga förhållandena, samt sätter upp nästan ogenomträngliga vallar som hindrar en att enkelt, sakligt och helt naturligt analytiskt utrannsaka de verkliga förhållande i kraft av intet annat sin alldeles egna förmåga, samt i den trygga insikten att dessa i.o.m. sin ändamålsenlighet är som klippta och skurna för att begripas...

Men... icke minst rädsla och prestige kan hindra mången att ens ta några futtiga små kliv, på den logiska resa en sådan utrannsakan utgör i sina små, små steg. Steg fram mot betydelsefulla samt 100% logiskt underbyggda facit... ...som sagt, uppfattade som "märkvärdigheter", samt något vår egen tids dominerande tänkande inte tilltror någon som inte är känd eller berömd kapabel till, varvid man reagerar med nån slags "betingad ryggmärgs-skepsis". Men denna reaktion saknar all vetenskaplig uppbackning, samt ligger snarast på ner mot en ren och skär "reptil-nivå", varvid lite sunt tänkande kan hjälpa en våga några steg på denna, i själva verket alldeles ofarliga resa... OK... ;o))

[naturaleeduco]

Denna tråd handlar om att logik inte är till hjälp nödvändigtvis men var går gränsen? En människa har en gräns för hur pass logiska de kan vara och utan ologiska tankar o beteenden hade man inte kunnat existera. Har du exempel där ologik hjälper?

[PeterK]

Denna tråd handlar om att logik inte är till hjälp nödvändigtvis men var går gränsen? En människa har en gräns för hur pass logiska de kan vara och utan ologiska tankar o beteenden hade man inte kunnat existera. Har du exempel där ologik hjälper?

Tjaaa... men först några tankar kring logikens nytta...; varvid kan påpekas att det dels handlar om att se logiken i allt (för att få sannfärdiga förutsättning för ens egna mått och steg), samt dels om att själv kunna agera logiskt utifrån tillvarons oändliga variationer på evigt samma tema... ;o))

Sedan ligger ju nyttan med o-logiken eller t.o.m. bristen på logik, i linje med allt som är på kollisions-kurs visavi de verkliga förhållandena och som förr eller senare utmynnar i mer eller mindre smärtsamma katastrofer, varvid det framförallt är genom slika kalamiteter — och då framförallt det egna lidande man härvid fått skörda som ofrånkomlig följd av vad man själv sått över andra — som man omvandlas ifrån ett väsen som är sig själv närmast samt för vilket det är "saligare att taga än att ge", till ett väsen för vilket det tvärtom är "saligare att ge än att taga"... ..och det är ju inte precis någon dålig nytta... ;o))

[naturaleeduco]

Denna tråd handlar om att logik inte är till hjälp nödvändigtvis men var går gränsen? En människa har en gräns för hur pass logiska de kan vara och utan ologiska tankar o beteenden hade man inte kunnat existera. Har du exempel där ologik hjälper?

Tjaaa... men först några tankar kring logikens nytta...; varvid kan påpekas att det dels handlar om att se logiken i allt (för att få sannfärdiga förutsättning för ens egna mått och steg), samt dels om att själv kunna agera logiskt utifrån tillvarons oändliga variationer på evigt samma tema... ;o))

Sedan ligger ju nyttan med o-logiken eller t.o.m. bristen på logik, i linje med allt som är på kollisions-kurs visavi de verkliga förhållandena och som förr eller senare utmynnar i mer eller mindre smärtsamma katastrofer, varvid det framförallt är genom slika kalamiteter — och då framförallt det egna lidande man härvid fått skörda som ofrånkomlig följd av vad man själv sått över andra — som man omvandlas ifrån ett väsen som är sig själv närmast samt för vilket det är "saligare att taga än att ge", till ett väsen för vilket det tvärtom är "saligare att ge än att taga"... ..och det är ju inte precis någon dålig nytta... ;o))

Problemen uppstår också då man inser att något är ologiskt. Det är nog ingen bra att tro att logik är någonslags frälsare snarare lita på magkänslan som säger detta är skrämmande och falskt.

[PeterK]

Denna tråd handlar om att logik inte är till hjälp nödvändigtvis men var går gränsen? En människa har en gräns för hur pass logiska de kan vara och utan ologiska tankar o beteenden hade man inte kunnat existera. Har du exempel där ologik hjälper?

Tjaaa... men först några tankar kring logikens nytta...; varvid kan påpekas att det dels handlar om att se logiken i allt (för att få sannfärdiga förutsättning för ens egna mått och steg), samt dels om att själv kunna agera logiskt utifrån tillvarons oändliga variationer på evigt samma tema... ;o))

Sedan ligger ju nyttan med o-logiken eller t.o.m. bristen på logik, i linje med allt som är på kollisions-kurs visavi de verkliga förhållandena och som förr eller senare utmynnar i mer eller mindre smärtsamma katastrofer, varvid det framförallt är genom slika kalamiteter — och då framförallt det egna lidande man härvid fått skörda som ofrånkomlig följd av vad man själv sått över andra — som man omvandlas ifrån ett väsen som är sig själv närmast samt för vilket det är "saligare att taga än att ge", till ett väsen för vilket det tvärtom är "saligare att ge än att taga"... ..och det är ju inte precis någon dålig nytta... ;o))

Problemen uppstår också då man inser att något är ologiskt. Det är nog ingen bra att tro att logik är någonslags frälsare snarare lita på magkänslan som säger detta är skrämmande och falskt.

Utan att allt egentligen — när allt kommer omkring — är ändamålsenligt ur det levande väsendets perspektiv, samt härvid logiskt, skulle det vi kallar kivet öht inte existera... (något som indirekt framgår av min "Analys av alltet"... ;o))

[Marksa]

Ja, Marksa, du har uppenbarligen inte förstått, att du inte kan ifrågasätta i för alla och envar gällande realiteter logiskt följdriktigt förankrade analyser, med påståenden du inte lagt två strån i kors, för att på något sätt underbygga med några ens deklarerade förklaringsgrunder...

Att man inte får ifrågasätta det du skriver har jag förstått utan att få dräpande svar i retur, det har jag förstått med önskvärd tydlighet.
Du påstår frankt att mina kommentatorer och frågeställning inte är underbyggda, ja det får stå för dig, Kommentarerna var där för att ge dig en chans till samtal, och alla har en mycket väl genomtänkt grund, jag använder mig förvisso av samma metod som du tycks använda. Sedan har du fräckheten att lägga dig i vilka frågor jag skall ställa till dig. Jag är inte Upplevaren PeterK.

Så därför väntar jag med ytterligare svar på ditt inlägg, tills du kan sakligt, logiskt och detaljerat, antingen bekräfta eller bemöta något av mina ovanstående argument.

Varvid du lämpligen kan börja med »Vetenskapliga facit grundar sig på vad man verkligen vet«.

Varvid du istället för att fråga om det öht existerar vetenskapliga facit, kan ge din detaljerade syn på sådana — som om de existerade...

Jag har förklarat för dig att det inte finns vetenskapliga facit. Så varför skulle jag låtsas att dessa finns. Det finns väl underbyggda vetenskapliga teorier och mindre väl grundade sådana. Jag kan sträcka mig så långt att din tes om att vi medvetet upplever något verkar i förstone vara helt korrekt. Annars hade vi haft lite svårt att ha denna dialog (om du nu kan sträcka dig så långt som till att faktiskt föra en dialog )

Varvid du får begrunda, huruvida sådana lämpligen skulle grunda sig på vad man vet, eller på vad man inte vet...

I din teori om alltet börjar du med en ganska god ansats med ett antal logiska antaganden. Sedan ser ja en klassisk prediko glidning till påståenden och generaliseringar som endast ser ut att vara underbyggda av vad du känner eller önskar att så borde det vara. Inget fel i detta men "vetenskapligheten" haltar betänkligt. Så vad vill du att din teori skall grunda sig på Vetenskaplighet eller dina värderingar parat med influenser från kända österländska filosofier. Jag kan villigt erkänna att "bin there done that".

Om du inte har förmågan att gå tillbaka till mina kommentarer och påståenden och föra samtalet vidare, så avslutar vi här.

[naturaleeduco]

Tjaaa... men först några tankar kring logikens nytta...; varvid kan påpekas att det dels handlar om att se logiken i allt (för att få sannfärdiga förutsättning för ens egna mått och steg), samt dels om att själv kunna agera logiskt utifrån tillvarons oändliga variationer på evigt samma tema... ;o))

Sedan ligger ju nyttan med o-logiken eller t.o.m. bristen på logik, i linje med allt som är på kollisions-kurs visavi de verkliga förhållandena och som förr eller senare utmynnar i mer eller mindre smärtsamma katastrofer, varvid det framförallt är genom slika kalamiteter — och då framförallt det egna lidande man härvid fått skörda som ofrånkomlig följd av vad man själv sått över andra — som man omvandlas ifrån ett väsen som är sig själv närmast samt för vilket det är "saligare att taga än att ge", till ett väsen för vilket det tvärtom är "saligare att ge än att taga"... ..och det är ju inte precis någon dålig nytta... ;o))

Problemen uppstår också då man inser att något är ologiskt. Det är nog ingen bra att tro att logik är någonslags frälsare snarare lita på magkänslan som säger detta är skrämmande och falskt.

Utan att allt egentligen — när allt kommer omkring — är ändamålsenligt ur det levande väsendets perspektiv, samt härvid logiskt, skulle det vi kallar kivet öht inte existera... (något som indirekt framgår av min "Analys av alltet"... ;o))

Hur kan din analys av alltet stämma när ingen vet vad orsakat Universum?

[Pilatus]

Utan att allt egentligen — när allt kommer omkring — är ändamålsenligt ur det levande väsendets perspektiv, samt härvid logiskt, skulle det vi kallar kivet öht inte existera... (något som indirekt framgår av min "Analys av alltet"... ;o))

Hur kan din analys av alltet stämma när ingen vet vad orsakat Universum?

Det är riktigt, universums orsak ingår inte i standardteorin om universums utveckling. Man räknar utvecklingen efter den första Plancksekunden. Orsaken är att alla värden på tryck, temperatur mm går bortom det föreställningsbara.

[naturaleeduco]

Utan att allt egentligen — när allt kommer omkring — är ändamålsenligt ur det levande väsendets perspektiv, samt härvid logiskt, skulle det vi kallar kivet öht inte existera... (något som indirekt framgår av min "Analys av alltet"... ;o))

Hur kan din analys av alltet stämma när ingen vet vad orsakat Universum?

Det är riktigt, universums orsak ingår inte i standardteorin om universums utveckling. Man räknar utvecklingen efter den första Plancksekunden. Orsaken är att alla värden på tryck, temperatur mm går bortom det föreställningsbara.

Enligt mig är allt ett mirakel. Kvant teorin bygger på sannolikhet vilket påstår att två eller fler motstridiga saker är möjliga vilket är en lögn.

[Pilatus]

Enligt mig är allt ett mirakel. Kvant teorin bygger på sannolikhet vilket påstår att två eller fler motstridiga saker är möjliga vilket är en lögn.

Kvantmekaniken är mycket väl genomarbetad och i matematisk mening icke självmotsägande. Däremot stämmer inte gjorda observationer med vårt förnuft, dvs hur vi lärt oss att allt skall fungera, med hur det fungerar på kvantnivån. Dvs vår bild av den stora världen går inte riktigt att förena med kvantmekaniken. Man behöver därför definiera om en del begrepp, om vi vill finna en teori om allt. Frågan är om det är nödvändigt. Men det känns inte tillfredsställande bland fysiker att det skall behövas två teorier som inte kan förenas och som beskriver vår fysiska verklighet.

[naturaleeduco]

Enligt mig är allt ett mirakel. Kvant teorin bygger på sannolikhet vilket påstår att två eller fler motstridiga saker är möjliga vilket är en lögn.

Kvantmekaniken är mycket väl genomarbetad och i matematisk mening icke självmotsägande. Däremot stämmer inte gjorda observationer med vårt förnuft, dvs hur vi lärt oss att allt skall fungera, med hur det fungerar på kvantnivån. Dvs vår bild av den stora världen går inte riktigt att förena med kvantmekaniken. Man behöver därför definiera om en del begrepp, om vi vill finna en teori om allt. Frågan är om det är nödvändigt. Men det känns inte tillfredsställande bland fysiker att det skall behövas två teorier som inte kan förenas och som beskriver vår fysiska verklighet.

Ok låt gå..men jag vet att inget är sannolikt. Ibland tänker varför ingen skriver in teodice problemet i en dator så får de se att det är ologiskt.

[Pilatus]

Kvantmekaniken är mycket väl genomarbetad och i matematisk mening icke självmotsägande. Däremot stämmer inte gjorda observationer med vårt förnuft, dvs hur vi lärt oss att allt skall fungera, med hur det fungerar på kvantnivån. Dvs vår bild av den stora världen går inte riktigt att förena med kvantmekaniken. Man behöver därför definiera om en del begrepp, om vi vill finna en teori om allt. Frågan är om det är nödvändigt. Men det känns inte tillfredsställande bland fysiker att det skall behövas två teorier som inte kan förenas och som beskriver vår fysiska verklighet.

Ok låt gå..men jag vet att inget är sannolikt.

Du har väl spelat tärningsspel? Fia med knuff.

[naturaleeduco]

Kvantmekaniken är mycket väl genomarbetad och i matematisk mening icke självmotsägande. Däremot stämmer inte gjorda observationer med vårt förnuft, dvs hur vi lärt oss att allt skall fungera, med hur det fungerar på kvantnivån. Dvs vår bild av den stora världen går inte riktigt att förena med kvantmekaniken. Man behöver därför definiera om en del begrepp, om vi vill finna en teori om allt. Frågan är om det är nödvändigt. Men det känns inte tillfredsställande bland fysiker att det skall behövas två teorier som inte kan förenas och som beskriver vår fysiska verklighet.

Ok låt gå..men jag vet att inget är sannolikt.

Du har väl spelat tärningsspel? Fia med knuff.

Jo det har jag...men det är bara ett möjligt utfall hur man än kastar. Studera hur en dator beräknar "slump" så får du det svart på vitt.

[Pilatus]

Du har väl spelat tärningsspel? Fia med knuff.

Jo det har jag...men det är bara ett möjligt utfall hur man än kastar.

Ja visst, 1 utfall av 6 möjliga.