Vilken musik lyssnar ni på? [ändra från "https" till "http" för att se inbäddade videos]

[David H]

Fin sång. Kommer att tänka på orden "I just want you to know who I am". Sen när jag upprepar "who I am" med tonartshöjning, inser jag att jag istället hamnat i en annan sång.

[iris]

[iris]

[xion]

Jag brukar ofta lyssna på tystnaden.

[iris]

Jag brukar ofta lyssna på tystnaden.

Vad säger den till dig då?

[Anders]

Ibland har jag svårt att uttrycka mig, kanske därför jag gillar den här låten

Och hör man den, kommer den här i samma andetag. La dem alltd efter varandra, i den ordningen, på blandband jag gjorde, till mej själv och andra.
Gitarren är grym, synd att han gick bort så tidigt

[iris]

Texten "If you're mad get mad, don't hold it all inside" tycker jag är klockren. Det går stick i stäv mot all samhällsvisdom som förmedlas. Att man inte ska bli arg är som en dålig klyscha som försöker inpräntas... men här förmedlas något annat, utan att heller vara en schablonbild av något otrevligt, argt, rebelliskt. Något mer originellt helt enkelt, som en lugn sentimental sång, som handlar om att det är okej att få va arg.

Tack det känns skönt för jag har varit fylld av irritation... who ever comes my way...

[iris]

[Anders]

Märks då att vi lyssnar på musiken på lite olika sätt. Gitarrspelet har jag aldrig fäst någon särskild uppmärksamhet vid hos Pretenders. Visst jag kanske skulle kunna göra det, och finna den lyssningen intressant och tillfredsställande också.. men vanligtvis är det annat som rycker tag i mig. Som till exempel sångtexten. Jag kan inte säga bara orden i sig, men hur de förmedlas tillsammans med känslan i musiken. "Don't get me wrong" tycker jag är ett bra exempel, men för mig är det då inte låten du postade som kommer därefter...utan istället den här:

Texten "If you're mad get mad, don't hold it all inside" tycker jag är klockren. Det går stick i stäv mot all samhällsvisdom som förmedlas. Att man inte ska bli arg är som en dålig klyscha som försöker inpräntas... men här förmedlas något annat, utan att heller vara en schablonbild av något otrevligt, argt, rebelliskt. Något mer originellt helt enkelt, som en lugn sentimental sång, som handlar om att det är okej att få va arg.

Blandmässigt passar de utmärkt tycker jag även textmässigt. Lite som då Jerry Williams körde "Working class hero", efter den körde han alltid en riktig rockdänga. Men jag är ingen stor textlyssnare även om jag tycker att det är kul att göra texter. Och jag är en rå sälle, skall jag lyssna på text skall det vara typLisa Ekdal, Uggla eller Meduza. Helst svenska. Eller riktiga gamla punktexter. Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.

[David H]

Blandmässigt passar de utmärkt tycker jag även textmässigt. Lite som då Jerry Williams körde "Working class hero", efter den körde han alltid en riktig rockdänga. Men jag är ingen stor textlyssnare även om jag tycker att det är kul att göra texter. Och jag är en rå sälle, skall jag lyssna på text skall det vara typLisa Ekdal, Uggla eller Meduza. Helst svenska. Eller riktiga gamla punktexter. Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.

Vad som är dunkelt bland sångtexter är det kanske vissa som har åsikter om, medan det antagligen är andra som inte kommer hålla med. Lisa Ekdahl och Magnus Uggla gillar jag också som textskrivare, medan Meduza har jag knappt lyssnat på. Får jag lyfta fram en sångtext av Lisa Ekdahl är denna en het kandidat:

[David H]

Är det nån son till Harry? Eller sonson?

Annars - skit att det är molnigt - Enda gången jag kan lyssna till sånt de flesta av er lägger ut är till fullmånen. Funderar på att inreda nåt rum med månljus. Lite som matsalen på Hogwarts.

Sonson eller nåt i den stilen

Jag var och såg Uje Brandelius spela i Uppsala för några år sen. Innan konserten började gick Uje runt och hälsade på alla i publiken. Jag tror han skakade hand med varenda en. Hade det varit en politiker eller en frikyrkopastor tror jag få uppfattat det som särskilt märkvärdigt, men nog är det ovanligt av en musikartist att agera så. För en musikartist med väldigt stor publik är det ju knappast heller möjligt. Är publiken så stor att det inte går att hälsa på alla kan det nog också vara en utmaning att behålla sin ödmjukhet.

[David H]

Jag träffar min kollega och frågar hur det går, och han svarar med skämtsamt glad röst att det går mycket dåligt. Sen när vi ses nästa gång är det han som tar till orda "What's up David?" frågar han, och jag vet inte vad jag ska svara...för jag har som inte riktigt förstått mig på hur det är tänkt att man ska besvara den engelska frågan "What's up?". Men så i alla fall när vi då ses igen frågar jag honom om hur det går.. och han svarar mig nåt i stil med "du med den där frågan, jag vet inte vad jag ska svara!". Jag inser då att vi måste komma på nya sätt att kommunicera med varandra. Vad annars kan man prata om? Till exempel diskutera hur man ska göra för att ta på sig glasögonen, när glasögonbandet sitter runt hatten?

[Anne]

Notera att han sjunger "...if ever I fall". Rowan Keating sjunger "...wherever I fall". Och vilken röst! Jag har varit inlagd ett tag. En skötare spelade gitarr. Han spelade den för bl a mig, jättefint. Och förklarade. Tidigare spelade skötaren country och rockabilly, men nu var det också gospel.

[David H]

Notera att han sjunger "...if ever I fall". Rowan Keating sjunger "...wherever I fall".

Små ändringar i en sångtext kan ibland kännas befriande tycker jag. Allt är ju inte som ristat i sten.

[klorofyll]