Existerar slumpen?

[Vertumnus]

Resonerar du verkligen logiskt nu? Om slumpen var en förutsättning och utfallet följde ett sannolikt utfall så får vi väl acceptera slutsatsen?

Att en viss teori förutsäger ett visst resultat bevisar inte teorins riktighet utan endast att den är användbar för att förutsäga vissa resultat.

Vad bevisar jordaccellerationen, att gravitationen är en kraft eller att rummet är krökt?

Du använder termen "bevis" fel. Experiment bevisar inte hypotesen. Kan experimentet upprepas i ett oberoende laboratorium så stärks hypotesen.

Nej, användningen av termen bevis är avsiktlig. Att exprimentet inte bevisar hypotesen eller teorin följer ur det jag precis försökt förklara

[Pilatus]

Du använder termen "bevis" fel. Experiment bevisar inte hypotesen. Kan experimentet upprepas i ett oberoende laboratorium så stärks hypotesen.

Nej, användningen av termen bevis är avsiktlig. Att exprimentet inte bevisar hypotesen eller teorin följer ur det jag precis försökt förklara

Termen vetenskap kan definieras som "innehållet i alla vetenskapliga rapporter".

Vetenskapliga rapporter innehåller försök till att beskriva det vi kallar verkligheten.

Varje påstående i en vetenskaplig rapport ska verifieras antingen från beskrivna observationer eller från andra namngivna vetenskapliga rapporter. Därigenom blir informationen i en vetenskaplig rapport kontrollerbar och kritiserbar. Resultatet blir att sannolikheten för att informationen i en vetenskaplig rapport överensstämmer med verkligheten är högre än i många andra sorters beskrivningar.

Men med uttryckssätt som används inom filosofin är vetenskap INTE en samling "bevisade kunskaper" och representerar inte "absolut säker sanning"
Ref. vetenskapsteori.se

[Smisk]

Om jag hade tillgång till radioaktiva ämnen kan bevisa det. Men jag behöver inte bevisa experiment som gjorts otaliga gånger.

Ja det finns ett utfall ja. En slumpmässig tid.

Jo det är ett vetenskapligt experiment. Det har aldrig genomförts men det är det ändå. Du har: katt, radioaktiv substans, och en bomb som triggar vid radioaktivt sönderfall. Lådan kan du skita i. Och så har du ett tidtagarur. När dör katten? Så.

Det enda som behövs är ett medvetande. Vad ett medvetande väljer är 100% omöjligt att bevisa att det följer någon naturlag. Jag tror samma sak gäller interaktion mellan celler, det är för komplext.

Ingen kan bevisa vad som gör att du väljer ett tal mellan 0 och 1. Om jag ber dig tänka på ett så vet du inte själv vilket det kommer bli och ingen formel kan visa det. Radioaktiva ämnen behövs absolut inte för att visa att vi INTE vet saker om världens händelser.

Att detta skulle bevisa att slump existerar är dock ett felslut, är det inte?

Det är alltså ett tankefel av typen att man kan härleda att något är sant utifrån något man inte känner till.

[Smisk]

Man har en geigermätare eller annan strålningsmätare. Du vet en sån som klickar frenetiskt nära strålning? I alla fall numera finns det elektroniska mätare så man kan logga tidpunkten för sönderfallen. Sen kollar man i sin logg och tiderna beror såklart på det mätta ämnets halveringstid MEN det är omöjligt att förutspå exakt när nästa sönderfall kommer ske. Det är slumpmässigt men summan över tid är förutsägbar precis som summan av en massa slant-singlingar är 0.5. Skilladen är att slanten är ett mekaniskt system och vet man alla initiala förhållanden tillräckligt bra kan man, kanske, förutspå nästa. Det går inte med kvantfysik.

Det man måste göra är att definiera slump och sedan utesluta att det kan vara något annat. Detta är vetenskapens metod. Jag ser ingen definition här och ingen metod för att utesluta det. Heller inga logiska eller empiriska belägg för att slumpen existerar som inte är felslut?

Att man inte kan förutspå en sak betyder inte att man inte skulle kunna det om man visste mer.

[Smisk]

Det du beskriver är ett expriment som förutsätter slump och vars utfall följer en slumpmässig fördelning som ansluter till det inledande antagandet, men det bevisar inte slumpens existens.

Resonerar du verkligen logiskt nu? Om slumpen var en förutsättning och utfallet följde ett sannolikt utfall så får vi väl acceptera slutsatsen?

Slumpen är ju inte en förutsättning, det är något man inte vet, en icke-ordning.

[Smisk]

Jag förstår inte hur detta kan vara så svårt att förstå.

Tänk dig en fotbollsmatch.
Det går inte att förutsäga när och om det blir mål.

Är det då en slump när det blir mål?

Ditt val mellan 0 och 1 går inte att förutse. Det är allt. Att något inte kan förutses bevisar inget annat än att man inte kunnat förutse just nu

Väldigt enkelt. Bevis är en enkel sak.

[Smisk]

Här pratar vi väl om sannolikheter ändå Jag menar som det ser ut just nu så ökar sannolikheten för varje match att det svenska damlandslaget i OS kommer att göra mål i varje match. Detta är en enkel trendanalys. Och detta bör och kan inte tillräknas slumpen. Då det är helt andra faktorer spelar in.

Om man inte kan veta hur ett flöde händelser utspelar sig till 100% så säger det mest något om kunskapen man inte har i förhållande till den man har.
Menar man att allt kan förutses behöver man ha den kunskapen och utesluta att det inte skulle kunna vara så för att det skall vara vetenskapligt.

[Smisk]

Vetenskapliga rapporter innehåller försök till att beskriva det vi kallar verkligheten.

Varje påstående i en vetenskaplig rapport ska verifieras antingen från beskrivna observationer eller från andra namngivna vetenskapliga rapporter. Därigenom blir informationen i en vetenskaplig rapport kontrollerbar och kritiserbar. Resultatet blir att sannolikheten för att informationen i en vetenskaplig rapport överensstämmer med verkligheten är högre än i många andra sorters beskrivningar.

Men med uttryckssätt som används inom filosofin är vetenskap INTE en samling "bevisade kunskaper" och representerar inte "absolut säker sanning"
Ref. vetenskapsteori.se

Vilken rapport bevisar slumen?

[Pilatus]

Vetenskapliga rapporter innehåller försök till att beskriva det vi kallar verkligheten.

Varje påstående i en vetenskaplig rapport ska verifieras antingen från beskrivna observationer eller från andra namngivna vetenskapliga rapporter. Därigenom blir informationen i en vetenskaplig rapport kontrollerbar och kritiserbar. Resultatet blir att sannolikheten för att informationen i en vetenskaplig rapport överensstämmer med verkligheten är högre än i många andra sorters beskrivningar.

Men med uttryckssätt som används inom filosofin är vetenskap INTE en samling "bevisade kunskaper" och representerar inte "absolut säker sanning"
Ref. vetenskapsteori.se

Vilken rapport bevisar slumpen?

Statistics of Nuclear Decay

https://www.cpp.edu/~pbsiegel/bio431/texnotes/chapter2.pdf

[Vertumnus]

Du använder termen "bevis" fel. Experiment bevisar inte hypotesen. Kan experimentet upprepas i ett oberoende laboratorium så stärks hypotesen.

Nej, användningen av termen bevis är avsiktlig. Att exprimentet inte bevisar hypotesen eller teorin följer ur det jag precis försökt förklara

Termen vetenskap kan definieras som "innehållet i alla vetenskapliga rapporter".

Vetenskapliga rapporter innehåller försök till att beskriva det vi kallar verkligheten.

Varje påstående i en vetenskaplig rapport ska verifieras antingen från beskrivna observationer eller från andra namngivna vetenskapliga rapporter. Därigenom blir informationen i en vetenskaplig rapport kontrollerbar och kritiserbar. Resultatet blir att sannolikheten för att informationen i en vetenskaplig rapport överensstämmer med verkligheten är högre än i många andra sorters beskrivningar.

Men med uttryckssätt som används inom filosofin är vetenskap INTE en samling "bevisade kunskaper" och representerar inte "absolut säker sanning"
Ref. vetenskapsteori.se

Jag vet inte vad du vill ha sagt med detta, men det motsäger inte min analys, tvärtom.

[Vertumnus]

Vetenskapliga rapporter innehåller försök till att beskriva det vi kallar verkligheten.

Varje påstående i en vetenskaplig rapport ska verifieras antingen från beskrivna observationer eller från andra namngivna vetenskapliga rapporter. Därigenom blir informationen i en vetenskaplig rapport kontrollerbar och kritiserbar. Resultatet blir att sannolikheten för att informationen i en vetenskaplig rapport överensstämmer med verkligheten är högre än i många andra sorters beskrivningar.

Men med uttryckssätt som används inom filosofin är vetenskap INTE en samling "bevisade kunskaper" och representerar inte "absolut säker sanning"
Ref. vetenskapsteori.se

Vilken rapport bevisar slumpen?

Statistics of Nuclear Decay

https://www.cpp.edu/~pbsiegel/bio431/texnotes/chapter2.pdf

Rapporten beskriver slumpmässigt sönderfall, den utgör inget bevis för slumpens existens.

[Smisk]

Vetenskapliga rapporter innehåller försök till att beskriva det vi kallar verkligheten.

Varje påstående i en vetenskaplig rapport ska verifieras antingen från beskrivna observationer eller från andra namngivna vetenskapliga rapporter. Därigenom blir informationen i en vetenskaplig rapport kontrollerbar och kritiserbar. Resultatet blir att sannolikheten för att informationen i en vetenskaplig rapport överensstämmer med verkligheten är högre än i många andra sorters beskrivningar.

Men med uttryckssätt som används inom filosofin är vetenskap INTE en samling "bevisade kunskaper" och representerar inte "absolut säker sanning"
Ref. vetenskapsteori.se

Vilken rapport bevisar slumpen?

Statistics of Nuclear Decay

https://www.cpp.edu/~pbsiegel/bio431/texnotes/chapter2.pdf

Den verkar handla om atomer och inte om slump, var står det vad slumpen är och hur den bevisas? Sökte på random men fick ingen träff.

Jag tycker du verkar göra en halmgubbe rätt ofta så det blir inte så serriöst. Jag menar att du tar det jag säger för att vara något annat än det är och kräver sedan att jag skall visa dig vilka personer som säger det jag säger istället för att lyssna på vad det är jag menar. Vidare hänvisar du till saker som inte beskriver det vi talar om, slumpens existens, utan till andra saker och personer som hävdas säga något om detta utan belägg.

[Smisk]

Nej, användningen av termen bevis är avsiktlig. Att exprimentet inte bevisar hypotesen eller teorin följer ur det jag precis försökt förklara

Termen vetenskap kan definieras som "innehållet i alla vetenskapliga rapporter".

Vetenskapliga rapporter innehåller försök till att beskriva det vi kallar verkligheten.

Varje påstående i en vetenskaplig rapport ska verifieras antingen från beskrivna observationer eller från andra namngivna vetenskapliga rapporter. Därigenom blir informationen i en vetenskaplig rapport kontrollerbar och kritiserbar. Resultatet blir att sannolikheten för att informationen i en vetenskaplig rapport överensstämmer med verkligheten är högre än i många andra sorters beskrivningar.

Men med uttryckssätt som används inom filosofin är vetenskap INTE en samling "bevisade kunskaper" och representerar inte "absolut säker sanning"
Ref. vetenskapsteori.se

Jag vet inte vad du vill ha sagt med detta, men det motsäger inte min analys, tvärtom.

Han verkar bestämma sig för något han inte har belägg för och sedan tala om hur stark vetenskapen är och att man inte skall ifrågasätta saker tyvärr. Istället för att sätta sig in i vad man menar verkar han tänka "dem säger emot vetenskapen och det får man inte". Men det är fel i mitt fall. Jag är vetenskaplig

[Marksa]

Här pratar vi väl om sannolikheter ändå Jag menar som det ser ut just nu så ökar sannolikheten för varje match att det svenska damlandslaget i OS kommer att göra mål i varje match. Detta är en enkel trendanalys. Och detta bör och kan inte tillräknas slumpen. Då det är helt andra faktorer spelar in.

Om man inte kan veta hur ett flöde händelser utspelar sig till 100% så säger det mest något om kunskapen man inte har i förhållande till den man har.
Menar man att allt kan förutses behöver man ha den kunskapen och utesluta att det inte skulle kunna vara så för att det skall vara vetenskapligt.

Så vad menar du att trendanalyser är? Om man nu även tittar på metadatanalyser och dess påverkan på att minimera slumpens inverkan på allt från väderrapporter till vilken reklam du får i ditt flöde.

[antor]

Man har en geigermätare eller annan strålningsmätare. Du vet en sån som klickar frenetiskt nära strålning? I alla fall numera finns det elektroniska mätare så man kan logga tidpunkten för sönderfallen. Sen kollar man i sin logg och tiderna beror såklart på det mätta ämnets halveringstid MEN det är omöjligt att förutspå exakt när nästa sönderfall kommer ske. Det är slumpmässigt men summan över tid är förutsägbar precis som summan av en massa slant-singlingar är 0.5. Skilladen är att slanten är ett mekaniskt system och vet man alla initiala förhållanden tillräckligt bra kan man, kanske, förutspå nästa. Det går inte med kvantfysik.

Det man måste göra är att definiera slump och sedan utesluta att det kan vara något annat. Detta är vetenskapens metod. Jag ser ingen definition här och ingen metod för att utesluta det. Heller inga logiska eller empiriska belägg för att slumpen existerar som inte är felslut?

Att man inte kan förutspå en sak betyder inte att man inte skulle kunna det om man visste mer.

Nej jag gav inget strikt metod för det finns ingen. Man säger att en serie siffror är slumpmässiga ifall ingen del-serie uppstår oftare än någon annan. Kastar du tärning en miljon gånger och ser 666 tusen gånger så är nåt galet. Men man kan inte STRIKT bevisa det, för så funkar sannolikhet i grunden. Råkade det bara bli såhär? Det är ju en sannolikhetsfråga i sig. Alla mätningar man gör i verkligheten har en sannolikhetsfaktor inbakad. Brukar vara brus av olika slag. Jag kan bara säga att man har aldrig sett ett "upprepbart" slump-brott på det viset i kvantfysiken, det vore en sensation och värt ett nobelpris. Så det är absolut inte så att man försöker blunda för möjligheten.