Vad tänker du på?

[David H]

Pilatus fråga om evidens menar jag inte är irrelevant. Men vill man söka evidens enligt Poppers kriterier om falsifierbarhet, gäller det då att ha sin forskningsfråga tydligt formulerad. Vad är hypotesen och vad är hypotesens falsifierbarhetskriterier?

Hypotesen är att universum till viss del är imaginär till sin natur. Som sådan diskuteras den inom vissa delar av den teoretiska fysiken och matematiken. Men antagandet har inte stöd i någon observation och saknar därmed evidens. Det var det jag skrev. Men vi har å andra sidan ett antal andra astronomiska observationer angående mängden laddade partiklar som finns i rymden och hur dessa påverkar bl a jorden. Det finns med andra ord viss anledning att vara observant.

Jag har absolut inget emot det svar jag fick från Illusionen. Jag kom bara att fundera på vilka konsekvenser ett sådant antagande skulle medföra, om universum i något avseende är imaginärt till sin natur. Det skulle kunna innebära att tid och rum är annorlunda än vad vi tidigare trott, och att vi behöver komplettera våra teorier för att förklara dessa fenomen. Alltså en öppning till att försöka förstå Illusionens idé.

Jag håller med dig om att det finns viss anledning att vara observant. Men när man ska observera något är det väl också viktigt att veta vad det är som ska observeras? Och det är därför jag frågar efter testbarhet/falsifierbarhetskriterier. Tänker vi oss en empirisk hypotes, förutsätter det väl att det kan tänkas finnas vissa observationer som veriferar hypotesen alternativt andra observationer som falsifierar hypotesen? I det här fallet om att "universums natur är imaginär", hur går det att beskriva en observation som verifierar den hypotesen? Eller vad för observation kan tänkas falsifiera hypotesen? Om det inte går att ge svar på de frågorna...vilket jag uppfattar att det inte direkt går att göra (men motbevisa mig gärna!)...så ifrågasätter jag om det är meningsfullt att kalla det en empirisk hypotes över huvud taget.

Har vi inga definierade testbarhetskriterier... då är jag mer benägen att kalla det för ett narrativ, eller en förklaringsmodell, snarare än hypotes.

[Pilatus]

Jag håller med dig om att det finns viss anledning att vara observant. Men när man ska observera något är det väl också viktigt att veta vad det är som ska observeras? Och det är därför jag frågar efter testbarhet/falsifierbarhetskriterier. Tänker vi oss en empirisk hypotes, förutsätter det väl att det kan tänkas finnas vissa observationer som veriferar hypotesen alternativt andra observationer som falsifierar hypotesen? I det här fallet om att "universums natur är imaginär", hur går det att beskriva en observation som verifierar den hypotesen? Eller vad för observation kan tänkas falsifiera hypotesen? Om det inte går att ge svar på de frågorna...vilket jag uppfattar att det inte direkt går att göra (men motbevisa mig gärna!)...så ifrågasätter jag om det är meningsfullt att kalla det en empirisk hypotes över huvud taget.

Har vi inga definierade testbarhetskriterier... då är jag mer benägen att kalla det för ett narrativ, eller en förklaringsmodell, snarare än hypotes.

Det finns ingen specifik observation som Illusionens "hypotetiska" fråga uttalar sig om.

Imaginära tal kan användas för att beskriva elektromagnetiska vågor, t ex en transversell våg som består av elektriska och magnetiska fält. Med komplexa tal kan både amplituden och fasen för vågen representeras med en enda variabel.

I formell mening är en hypotes ett förslag till en förklaring av en specifik observation. Men om det finns någon sådan observation i Illusionens fall känner jag inte närmre till. Referenser saknas. Det jag själv tänkte på angående laddade partiklar och elektroner i universum, var mer en association till Illusionens fråga. Så i denna mening finns det elektromagnetiska vågor allmänt i universum. Om det berättigar till ett antagande om "delvis imaginär" kan vara en tolkningsfråga. Jag har nog betraktat komplexa tal som ett sätt att beskriva ett fenomen, snarare än att "imaginär" är en egenskap hos objektet.

Det finns artiklar i stil med Så fungerar snabba elektroner i rymden Artikel från Institutet för rymdfysik, 18 juli 2013

[hakkapeliitta]

Jag håller med dig om att det finns viss anledning att vara observant. Men när man ska observera något är det väl också viktigt att veta vad det är som ska observeras? Och det är därför jag frågar efter testbarhet/falsifierbarhetskriterier. Tänker vi oss en empirisk hypotes, förutsätter det väl att det kan tänkas finnas vissa observationer som veriferar hypotesen alternativt andra observationer som falsifierar hypotesen? I det här fallet om att "universums natur är imaginär", hur går det att beskriva en observation som verifierar den hypotesen? Eller vad för observation kan tänkas falsifiera hypotesen? Om det inte går att ge svar på de frågorna...vilket jag uppfattar att det inte direkt går att göra (men motbevisa mig gärna!)...så ifrågasätter jag om det är meningsfullt att kalla det en empirisk hypotes över huvud taget.

Har vi inga definierade testbarhetskriterier... då är jag mer benägen att kalla det för ett narrativ, eller en förklaringsmodell, snarare än hypotes.

Falsifierbarhet har sina begränsningar. Det går inte att begära falsifierbarhet i alla vetenskapliga områden.
Falsifierbarhet kan krävas endast i experiment som direkt kan upprepas. Går inte att kräva detsamma av t.ex. arkeologer som hittar fynd och kan åldersbestämma dessa och kan härleda fynden till viss kultur.
Hur skulle falsifiering gå till i dessa fall? Inte genom upprepning, alla tecken tyder åt samma håll, både fyndplatsen, kvarlevorna och den historiska bakgrunden.
Arkeologi tar stöd av tvärvetenskapen där alla deldiscipliner pekar åt samma håll.

[David H]

Det finns ingen specifik observation som Illusionens "hypotetiska" fråga uttalar sig om.

Imaginära tal kan användas för att beskriva elektromagnetiska vågor, t ex en transversell våg som består av elektriska och magnetiska fält. Med komplexa tal kan både amplituden och fasen för vågen representeras med en enda variabel.

I formell mening är en hypotes ett förslag till en förklaring av en specifik observation. Men om det finns någon sådan observation i Illusionens fall känner jag inte närmre till. Referenser saknas. Det jag själv tänkte på angående laddade partiklar och elektroner i universum, var mer en association till Illusionens fråga. Så i denna mening finns det elektromagnetiska vågor allmänt i universum. Om det berättigar till ett antagande om "delvis imaginär" kan vara en tolkningsfråga. Jag har nog betraktat komplexa tal som ett sätt att beskriva ett fenomen, snarare än att "imaginär" är en egenskap hos objektet.

Det finns artiklar i stil med Så fungerar snabba elektroner i rymden Artikel från Institutet för rymdfysik, 18 juli 2013

Från wikipedia om Hypotes: "En hypotes är ett ännu obevisat antagande om verkligheten. Inom vetenskapen ställs hypoteser upp som teoretiska förklaringar av iakttagna fenomen, och hypotesens möjliga riktighet behöver därefter prövas genom vidare iakttagelser eller experiment"

Här formuleras det som att en hypotes är något som behöver prövas med iaktagelser eller experiment. Man kan då undra om en fråga som inte kan prövas med iaktagelser eller experiment ändå anses vara en hypotes? Jag är tveksam till om det är lämpligt att kalla det en hypotes då. Vill man ändå se det som en hypotes, så gäller det väl att försöka formulera nån slags testbarhetskriterier tänker jag, och nog kan det vara en intressant utmaning!

[David H]

Jag håller med dig om att det finns viss anledning att vara observant. Men när man ska observera något är det väl också viktigt att veta vad det är som ska observeras? Och det är därför jag frågar efter testbarhet/falsifierbarhetskriterier. Tänker vi oss en empirisk hypotes, förutsätter det väl att det kan tänkas finnas vissa observationer som veriferar hypotesen alternativt andra observationer som falsifierar hypotesen? I det här fallet om att "universums natur är imaginär", hur går det att beskriva en observation som verifierar den hypotesen? Eller vad för observation kan tänkas falsifiera hypotesen? Om det inte går att ge svar på de frågorna...vilket jag uppfattar att det inte direkt går att göra (men motbevisa mig gärna!)...så ifrågasätter jag om det är meningsfullt att kalla det en empirisk hypotes över huvud taget.

Har vi inga definierade testbarhetskriterier... då är jag mer benägen att kalla det för ett narrativ, eller en förklaringsmodell, snarare än hypotes.

Falsifierbarhet har sina begränsningar. Det går inte att begära falsifierbarhet i alla vetenskapliga områden.
Falsifierbarhet kan krävas endast i experiment som direkt kan upprepas. Går inte att kräva detsamma av t.ex. arkeologer som hittar fynd och kan åldersbestämma dessa och kan härleda fynden till viss kultur.
Hur skulle falsifiering gå till i dessa fall? Inte genom upprepning, alla tecken tyder åt samma håll, både fyndplatsen, kvarlevorna och den historiska bakgrunden.
Arkeologi tar stöd av tvärvetenskapen där alla deldiscipliner pekar åt samma håll.

Att testbarhet/falsifierbarhet har sina begränsningar instämmer jag med. Om vi tänker oss Kants 12 förståndskategorier exempelvis så bidrar väl hypotesprövandet endast med kunskap inom en av dessa kategorier? Vetenskap och kunskap handlar också om väldigt mycket annat, kan vara bra att påminna sig om.

Men samtidigt är jag också benägen att säga att falsifierbarhet är något som i princip går att begära inom alla vetenskapliga områden. Hypotesprövning är en viktig del inom kvantitativa forskningsstudier, och sådana studier utförs inom i princip alla vetenskapliga områden. Jag själv har t ex studerat litteraturvetenskap, vårdvetenskap och sociologi, och i alla dessa ämnen har jag fått skriva och läsa kvantatitiva studier som prövat (falsifierbara) hypoteser. Det handlar då inte om bevisning, vilket det i strikt mening aldrig gör inom empiriska studier, men det handlar om signifikans och evidens. Vi formulerar hypoteser om korrelationssamband, och beroende på vad vi får för resultat i våra studier så kan hypoteserna antingen antas (signifikanta samband noteras) eller förkastas (inga signifikanta samband noteras).
Själva hypotesprövandet utgör dock bara en väldigt liten del av det stora hela inom vetenskaplig verksamhet. Det är såklart viktigt att inte förringa den delen. Men det blir problematiskt om man stirrar sig blind efter bara detta, och efterfrågar det när det saknar relevans.

[Pilatus]

Från wikipedia om Hypotes: "En hypotes är ett ännu obevisat antagande om verkligheten. Inom vetenskapen ställs hypoteser upp som teoretiska förklaringar av iakttagna fenomen, och hypotesens möjliga riktighet behöver därefter prövas genom vidare iakttagelser eller experiment"

Det borde noteras att Wikipedia har en missvisande definition av vad en hypotes är. Endast en logisk (el. matematisk) proposition är bevis- eller falsifierbar. Bättre då att anta en hypotes som ett förslag till en förklaring av en specifik observation. Förklaringen måste vara begriplig och ett experiment måste kunna upprepas. Även publicering i en vetenskaplig tidskrift är en viktig åtgärd och som gjorts möjlig för granskning.

Den "hypotes" jag talade om var Illusionens. Han har inte haft anspråk på att konceptet skall fylla vetenskapliga krav. Konceptet är inte heller granskat av någon lektör på en vetenskaplig tidskrift. Så jag föreslår att en diskussion om Illusionens koncept utgår från att det i första hand skall vara skrivet på begriplig svenska, med referenser till välskrivna artiklar som kan ge stöd till de propositioner som är centrala i uppsatsen.

Jag föreslår även att den som menar sig förstå Illusionens koncept skriver ett kort koncentrat av vad det går ut på. Vad är det vetenskapen missat som nu Illusionen anstränger sig att komplettera? Är verkligheten i någon begriplig mening en illusion?

[Illusionen]

Från wikipedia om Hypotes: "En hypotes är ett ännu obevisat antagande om verkligheten.
Inom vetenskapen ställs hypoteser upp som teoretiska förklaringar av iakttagna fenomen, och hypotesens möjliga riktighet
behöver därefter prövas genom vidare iakttagelser eller experiment"

Den "hypotes" jag talade om var Illusionens. Han har inte haft anspråk på att konceptet skall fylla vetenskapliga krav.
Konceptet är inte heller granskat av någon lektör på en vetenskaplig tidskrift.
Så jag föreslår att en diskussion om Illusionens koncept utgår från att det i första hand skall vara skrivet på begriplig svenska,
med referenser till välskrivna artiklar som kan ge stöd till de propositioner som är centrala i uppsatsen.

"Sanningen" (exkl svar på Citat B) är vad den är, oavsett vad och hur vi benämner den.

“ALL HUMAN KNOWLEDGE BEGINS WITH INTUITIONS,
PROCEEDS FROM THENCE TO CONCEPTS,
AND ENDS WITH IDEAS” / Kant

[Pilatus]

"Sanningen" [...] är vad den är, oavsett vad och hur vi benämner den.

Omdömen kan vara sanna eller falska. Sanningen som sådan beror på om det sagda överensstämmer med fakta om verkligheten.

All human knowledge begins with intuitions, proceeds from thence to concepts, and ends with ideas. Kant, Critique of Pure Reason

Kants uppdelning mellan intuitioner, begrepp och idéer saknar konsensus. Utan observationer, erfarenhet och rationella (begripliga) resonemang går det inte komma fram till någon kunskap om naturen. Metafysiken kan inte ensam förklara vår värld och våra erfarenheter.

[hakkapeliitta]

Vilka krav ställs på en hypotes innan den kan bekräftas som teori?
Ett krav är naturligtvis att den överensstämmer med erfarenhet och beprövad vetenskap.
Jag kan t.ex. påstå att varje gång jag kastar en tärning får jag upp en sexa. Detta kan motbevisas med enkelt försök.
Men om jag påstår att jag är släkt i nedstigande led från Gustav Vasa, hur motbevisa detta?
Nu gäller regeln att den som påstår någonting måste bevisa detta det åligger inte andra att motbevisa.
Jag kanske påstår att det berättas i släkten att Gustav år 1521 när han åkte från Mora gjorde ett kort uppehåll vid en stuga där min unga vackra släkting bodde. Detta korta möte resulterade i ett barn och Gustav skidade vidare.
Krävs kanske historiska dokument för att bekräfta detta?
Som underhållning kan man åka till närmaste dårhus där flera är släkt med Napoleon.

[Pilatus]

Jag kanske påstår att det berättas i släkten att Gustav år 1521 när han åkte från Mora gjorde ett kort uppehåll vid en stuga där min unga vackra släkting bodde. Detta korta möte resulterade i ett barn och Gustav skidade vidare.

Numera finns det möjligheter att reda ut släktskap med hjälp av DNA. Jag håller sedan flera år på med släktforskning (MyHeritage) och har hittat oväntade (positiva) släktskap.

Och Gustav Vasas gener är utspridda och släkten väl utredd. Gustavs kvarlevor har undersökts och det finns DNA-analyser. Så om du har förgreningar åt det hållet så kanske du har någon liten centimeter av hans gener. Alltså oavsett Gustavs korta uppehåll under skidfärden i Dalarna vintern 1520-21.

[hakkapeliitta]

Kan vara riskabelt att släktforska.
Hörde en historia om någon som betalade en summa till en annan som gjorde släktforskningen åt honom.
Efteråt var han tvungen att betala en gång till för att denne skulle hålla käften.

Från morsans sida vet jag att hennes släkt var fruktade knivmän. Finns en välkänd låt/sång om dessa, de var snabba med kniven.
Hennes släkt kommer från finska (svensktalande) Österbotten.

Farsans släkt är skum. Farfar erkände aldrig sin son. En av mina bröder började spåra släkten och hittade en släkting i Helsingfors.
Nu vet jag inte hur långt bakåt man kan begära arvslott men för att göra rättvisa åt farsan har tänkt dra saken vidare rent juridiskt.

[Anders]

Kan vara riskabelt att släktforska.
Hörde en historia om någon som betalade en summa till en annan som gjorde släktforskningen åt honom.
Efteråt var han tvungen att betala en gång till för att denne skulle hålla käften.

Från morsans sida vet jag att hennes släkt var fruktade knivmän. Finns en välkänd låt/sång om dessa, de var snabba med kniven.
Hennes släkt kommer från finska (svensktalande) Österbotten.

Farsans släkt är skum. Farfar erkände aldrig sin son. En av mina bröder började spåra släkten och hittade en släkting i Helsingfors.
Nu vet jag inte hur långt bakåt man kan begära arvslott men för att göra rättvisa åt farsan har tänkt dra saken vidare rent juridiskt.

Mina är en massa bönder och hantverkare, och farmors mormor som tydligen ägde en mjölkaffär och var lite borgare. Men de pengarna försvann fort då hon dog. Farmor hade inte en spänn då hon gifte sig med farfar. Sen var det nån på 1700 talets slut som var rusthållare, typ storbonde nere i västergötland. Då tanten dog fanns det 800 riksdaler, många kor och hästar. Karln dog ett par år senare, då fanns det 57 riksdaler kvar och en häst. Han skall ha spelat bort allt.

Gjorde en sån DNA men det säger inte så mycket. En massa bryllingar och vad det heter bortanför det i Sverige och USA. Ingen som kunnat spåras till nån gemesam anfader eller moder.

[hakkapeliitta]

Brorsan gjorde en DNA-undersökning.
Plötsligt fanns en promille DNA i syd -Amerika.
Måste ha varit någon nazist som flydde till Argentina efter andra världskriget.

800 riksdaler + kor, hästar var en rejäl förmögenhet på den tiden.

[David H]

Från wikipedia om Hypotes: "En hypotes är ett ännu obevisat antagande om verkligheten. Inom vetenskapen ställs hypoteser upp som teoretiska förklaringar av iakttagna fenomen, och hypotesens möjliga riktighet behöver därefter prövas genom vidare iakttagelser eller experiment"

Det borde noteras att Wikipedia har en missvisande definition av vad en hypotes är. Endast en logisk (el. matematisk) proposition är bevis- eller falsifierbar. Bättre då att anta en hypotes som ett förslag till en förklaring av en specifik observation. Förklaringen måste vara begriplig och ett experiment måste kunna upprepas. Även publicering i en vetenskaplig tidskrift är en viktig åtgärd och som gjorts möjlig för granskning.

Den "hypotes" jag talade om var Illusionens. Han har inte haft anspråk på att konceptet skall fylla vetenskapliga krav. Konceptet är inte heller granskat av någon lektör på en vetenskaplig tidskrift. Så jag föreslår att en diskussion om Illusionens koncept utgår från att det i första hand skall vara skrivet på begriplig svenska, med referenser till välskrivna artiklar som kan ge stöd till de propositioner som är centrala i uppsatsen.

Jag föreslår även att den som menar sig förstå Illusionens koncept skriver ett kort koncentrat av vad det går ut på. Vad är det vetenskapen missat som nu Illusionen anstränger sig att komplettera? Är verkligheten i någon begriplig mening en illusion?

Huruvida något är bevisbart eller falsifierbart beror helt och hållet på vilken nivå vi talar, tänker jag. Har jag en hypotes om att hundar inte kan simma, och släpper ner 10 hundar i vattnet och alla simmar till land, så är det väl då rimligen tillräckligt för att säga att jag därmed falsifierat hypotesen? Detta handlar väl också till stor del om empiri, och inte så mycket om logik/matematik.I den mån hypotesen har empiriskt innehåll kan den testas med empiri, och i den mån den har logiskt innehåll kan den testas med logik, så det är väl då framförallt viktigt att kunna hålla isär de aspekterna...och inte tänka att logiska tankeinnehållet ska bevisas med empiri eller vice versa.

Men visst går det att ifrågasätta definitionen av vad en hypotes är. Vad vi vanligtvis kallar hypoteser är nog knutet till både ett idéinnehåll och något empiriskt innehåll. En "hypotes" som bara innehåller idéinnehåll utan anspråk om empirisk förankring, tycker jag spontant känns missvisande att alls kalla för en hypotes. Jag skulle då hellre kalla det bara en idé.
Kommer du med en "hypotes" utan testbarhetskriterier till valfri vetenskaplig institution tror jag du skulle bli bemött med rynkade pannor. Innan man har några färdiga testbarhetskriterier, har man inte heller någon färdig frågeställning fick jag lära mig när jag studerade.

Men en fråga utan testbarhetskriterier kan ändå vara en intressant idé som kan vidareutvecklas på olika sätt, tänker jag. T ex detta om att verkligheten delvis är imaginär...då kan vi väl påminna oss om att vi har många begrepp i vårt språk som saknar någon direkt materiell/empirisk förankring. Jag tänker då på begrepp som konjunktioner, prepositioner, adjektiv, verb, abstrakta substantiv...allt detta borde väl rimligtvis höra till den imaginära sfären snarare än den materiella sfären?

[Pilatus]

Huruvida något är bevisbart eller falsifierbart beror helt och hållet på vilken nivå vi talar, tänker jag. Har jag en hypotes om att hundar inte kan simma, och släpper ner 10 hundar i vattnet och alla simmar till land, så är det väl då rimligen tillräckligt för att säga att jag därmed falsifierat hypotesen?

Min användning av vad som är en hypotes, och vad som är hypotetiskt är inte så bestämda. Det kan vara en idé eller något vad som avhandlas i en uppsats, eller vetenskaplig tidskrift. Sammanhanget avgör vad slags hypotes som avses.
Enär små hundar med korta ben (Malteser, Dvärgschnauzer och Shih Tzus) inte är några storsimmare, kunde ett experiment vara litet riskabelt om man bara slänger dem i vattnet utan föregående träning.

Kommer du med en "hypotes" utan testbarhetskriterier till valfri vetenskaplig institution tror jag du skulle bli bemött med rynkade pannor. Innan man har några färdiga testbarhetskriterier, har man inte heller någon färdig frågeställning fick jag lära mig när jag studerade.

Den "hypotes" jag talade om var Illusionens. "Går det att utesluta att universum till viss del är imaginär till sin natur?" Utan en klargörande beskrivning av vad som menas med ett delvis imaginärt universum, tror jag inte någon på Fysicum, LTH är intresserade av att diskutera frågan. Jag kan inte påstå att jag förstår hur något fysiskt kan vara imaginärt. Såvida inte något kan ha en imaginär längd. (Endast sådant som kan beskrivas med hjälp av komplexa tal?)

Men en fråga utan testbarhetskriterier kan ändå vara en intressant idé som kan vidareutvecklas på olika sätt, tänker jag. T ex detta om att verkligheten delvis är imaginär...då kan vi väl påminna oss om att vi har många begrepp i vårt språk som saknar någon direkt materiell/empirisk förankring. Jag tänker då på begrepp som konjunktioner, prepositioner, adjektiv, verb, abstrakta substantiv...allt detta borde väl rimligtvis höra till den imaginära sfären snarare än den materiella sfären?

Grammatikens termer hjälper oss att beskriva språkets regler. De känns verkliga. Det imaginära är något endast tänkt, som linjerna för longitud och latitud. Numera är det enkelt att fastställa exakt position på havet med hjälp av satelliter. -Intressant fråga är ju vad slags idéer som är möjliga att vidareutveckla. Där måste ju finnas något som får oss att fundera, gärna något vi inte tidigare tänkt som en möjlighet. En öppning till ny kunskap som känns intressant.