Vad är värde?

[Pilatus]

Det finns fler teorier om värdeläran än så. Arbetsvärdeteori, subjektiv värdeteori, marginalnytteteori, tillgångs- och efterfrågeteori plus en del andra teorier.

Och därmed saknas entydigt svar på den ställda frågan... man kan tugga om i det oändliga... alla försök att peka ut något slags objektiv grund för värden är fåfängligt, som jag ser det. Vi blir ju sällan överens ändå.

Då kanske man hellre kan fråga: Vad finner just du värdefullt och varför gör du det? Då värdet ytterst har sin grund i oss som värderande subjekt.

Kanske är det så att allt har värde, ibland ett universellt värde (som gäller utan undantag, i alla tider). Men de värden vi betraktar är av olika slag med egna skalor, ibland även negativa. Sådana ting som ädla metaller har objektiva värden, litet beroende på konjunkturer, men de har genom historien värderats högt. Diamanter har högt uppdrivna värden då tillgången kontrolleras och prissättningen är mycket noggrant reglerad och övervakad för att skydda diamanttillverkarna.

[Smisk]

Har värde att göra med tillgång och efterfrågan? Oavsett om det handlar om kulturella, etiska eller monetära värden...

Det finns fler teorier om värdeläran än så. Arbetsvärdeteori, subjektiv värdeteori, marginalnytteteori, tillgångs- och efterfrågeteori plus en del andra teorier.

Och därmed saknas entydigt svar på den ställda frågan... man kan tugga om i det oändliga... alla försök att peka ut något slags objektiv grund för värden är fåfängligt, som jag ser det. Vi blir ju sällan överens ändå.

Då kanske man hellre kan fråga: Vad finner just du värdefullt och varför gör du det? Då värdet ytterst har sin grund i oss som värderande subjekt.

Ja en objektiv grund går inte eftersom det är något vi måste önska oss sedan skapa. Att det är så värde existerar är dock en del av svaret på frågan tycker jag man kan säga.

Vad värde ÄR påverkas inte av tillgång/efterfrågan. Däremot förändras hur vi tänker, känner och handlar kring saker vi önskar och där finns många olika aspekter och faktorer som ständigt förändras inklusive önskningarna och våra beteenden.

Jag skulle uttrycka det som att, värde vi inte kan välja är inte värt något

[Pilatus]

Jag skulle uttrycka det som att, värde vi inte kan välja är inte värt något

Det finns nära nog oändligt med värden vi inte väljer (eller kan välja), men som likväl våra liv fylls av. Det är ofta sådant vi uppskattar och värderar högt trots att vi inte väljer dem.

[Algotezza]

Hursomhelst är det subjekt som värderar och tillskriver olika företeelser, processer och tillstånd ett värde, oavsett vad i talar om, så därför finns alltid ett visst moment av subjektivitet hos begreppet värde och i synnerhet i värderingsprocessen.

[Smisk]

Jag skulle uttrycka det som att, värde vi inte kan välja är inte värt något

Det finns nära nog oändligt med värden vi inte väljer (eller kan välja), men som likväl våra liv fylls av. Det är ofta sådant vi uppskattar och värderar högt trots att vi inte väljer dem.

Har du något exempel?
Så skall jag med det förklara vad jag menar.

[Smisk]

Hursomhelst är det subjekt som värderar och tillskriver olika företeelser, processer och tillstånd ett värde, oavsett vad i talar om, så därför finns alltid ett visst moment av subjektivitet hos begreppet värde och i synnerhet i värderingsprocessen.

Precis, värdet måste komma av processen att värdera som kommer efter erfarenhet och handlingen vi väljer i förhållande till den.

[Pilatus]

Jag skulle uttrycka det som att, värde vi inte kan välja är inte värt något

Det finns nära nog oändligt med värden vi inte väljer (eller kan välja), men som likväl våra liv fylls av. Det är ofta sådant vi uppskattar och värderar högt trots att vi inte väljer dem.

Har du något exempel?
Så skall jag med det förklara vad jag menar.

Man kan t ex läsa i Läkartidningen 24 2006, Att det är bättre att vara rik och frisk än fattig och sjuk
Det är ett objektivt omdöme som inte kräver att någon (ett subjekt) lägger pannan i veck och försöker utröna dess eventuella värde.

[Algotezza]

Det finns nära nog oändligt med värden vi inte väljer (eller kan välja), men som likväl våra liv fylls av. Det är ofta sådant vi uppskattar och värderar högt trots att vi inte väljer dem.

Har du något exempel?
Så skall jag med det förklara vad jag menar.

Man kan t ex läsa i Läkartidningen 24 2006, Att det är bättre att vara rik och frisk än fattig och sjuk
Det är ett objektivt omdöme som inte kräver att någon (ett subjekt) lägger pannan i veck och försöker utröna dess eventuella värde.

Vem gör omdömet? Görs det av sig själv?

Ett subjekt gör omdömet och ett subjekt bedömer det som ett objektivt omdöme.

[Pilatus]

Man kan t ex läsa i Läkartidningen 24 2006, Att det är bättre att vara rik och frisk än fattig och sjuk
Det är ett objektivt omdöme som inte kräver att någon (ett subjekt) lägger pannan i veck och försöker utröna dess eventuella värde.

Vem gör omdömet? Görs det av sig själv?
Ett subjekt gör omdömet och ett subjekt bedömer det som ett objektivt omdöme.

Det finns inte något behov av att göra någon utvärdering för den som är rik och frisk.

Värdeteoretiker är inte enbart intresserade av subjektet utan på hur värden uppstår. Det måste ju finnas ett objekt med egenskaper att värdera. Värdeteoretiker argumenter även för att värde inte enbart kan förstås genom objektiva mått, som arbetsinsats, utan måste även inkludera hur individer subjektivt värderar varor och tjänster.

Margimalnyteteorin. Värdet bestäms av den marginella nytta som tillförs en individ som erhåller en extra enhet av en vara.

[Smisk]

Man kan t ex läsa i Läkartidningen 24 2006, Att det är bättre att vara rik och frisk än fattig och sjuk
Det är ett objektivt omdöme som inte kräver att någon (ett subjekt) lägger pannan i veck och försöker utröna dess eventuella värde.

Det är ett subjektivt omdöme, alla omdömen är. Objektivt omdöme är en motsättning.

Man behöver inte tänka hård för att erfara någontings värde, men erfara det krävs. Det är en kvalitativ handling som sker genom ett subjekt, inte ett oberoende förhållande i världen.

[Pilatus]

Man kan t ex läsa i Läkartidningen 24 2006, Att det är bättre att vara rik och frisk än fattig och sjuk
Det är ett objektivt omdöme som inte kräver att någon (ett subjekt) lägger pannan i veck och försöker utröna dess eventuella värde.

Det är ett subjektivt omdöme, alla omdömen är. Objektivt omdöme är en motsättning.

Man behöver inte tänka hård för att erfara någontings värde, men erfara det krävs. Det är en kvalitativ handling som sker genom ett subjekt, inte ett oberoende förhållande i världen.

Man kan säga att omdömet har ett sanningsvärde. En värdeobjektivist anser att värdeomdömen som; det är bättre att vara rik och frisk än fattig och sjuk, har ett sanningsvärde. De ser sådana omdömen som sanna eller falska, beroende på om de överensstämmer med objektiva fakta.

Detta står förstås i bjärt kontrast till subjektivismen, som ser värdeomdömen som beroende av individuella eller kulturella åsikter utan något som helst sanningsvärde.

[Algotezza]

Värdeomdömen anses rimliga om vi håller med, annars orimliga om vi anser motsatsen. Om flera subjekt håller med om ett värdeomdöme blir det intersubjektivt. Ofta blandar man ihop objektivt och intersubjektivt, i synnerhet vid värdeomdömen. Dessa saknar det objektiva och verifierbara sanningsvärde som sakpåstående har. Att påstå att en värdering är sann är ett värdeondöme. Bättre då rimlig eller orimlig.

[Pilatus]

Värdeomdömen anses rimliga om vi håller med, annars orimliga om vi anser motsatsen. Om flera subjekt håller med om ett värdeomdöme blir det intersubjektivt. Ofta blandar man ihop objektivt och intersubjektivt, i synnerhet vid värdeomdömen. Dessa saknar det objektiva och verifierbara sanningsvärde som sakpåstående har. Att påstå att en värdering är sann är ett värdeomdöme. Bättre då rimlig eller orimlig.

Jag antar att många omdömen är av den karaktären. Men det finns etiska omdömen som går längre än ett omdöme om fotbollsdomaren som misstog sig. Ett sådant är; det är fel att döda. Många håller säkert för sant att det omvända förhållandet är falskt. Det finns några få undantag som vi skulle acceptera, men ett misstag kan inte rättas, vilket många domstolar fått erfara i efterhand. Det innebär att det alltid är fel att döda, även om vi skulle acceptera handlingen i några få fall.

[Algotezza]

Värdeomdömen anses rimliga om vi håller med, annars orimliga om vi anser motsatsen. Om flera subjekt håller med om ett värdeomdöme blir det intersubjektivt. Ofta blandar man ihop objektivt och intersubjektivt, i synnerhet vid värdeomdömen. Dessa saknar det objektiva och verifierbara sanningsvärde som sakpåstående har. Att påstå att en värdering är sann är ett värdeomdöme. Bättre då rimlig eller orimlig.

Jag antar att många omdömen är av den karaktären. Men det finns etiska omdömen som går längre än ett omdöme om fotbollsdomaren som misstog sig. Ett sådant är; det är fel att döda. Många håller säkert för sant att det omvända förhållandet är falskt. Det finns några få undantag som vi skulle acceptera, men ett misstag kan inte rättas, vilket många domstolar fått erfara i efterhand. Det innebär att det alltid är fel att döda, även om vi skulle acceptera handlingen i några få fall.

Det är en principiell skillnad mellan sakpåståenden och värdesatser/värdeomdömen. Många må hålla med ett värdeomdöme och finna det rätt och rimligt men det är likväl ett värdeomdöme.

[hakkapeliitta]

Värde i allmänhet finns inte utan det finns olika specifika värden beroende på sammanhanget.(Observera gärna att jag undviker det populära ordet kontext i stället för mer självförklarande 'sammanhang')
Det är korrekt att skilja på subjektivt värde, intrinsikalt värde, och det objektiva instrumentella värdet.
Inbillar mej att värde kan översättas till utbyte i många sammanhang. En friluftsmänniska får någonting i utbyte att vistas i naturen, en konstälskare får utbyte av vacker konst, båda fallen ett subjektivt värde som inte kan mätas i pengar. Någon gör en bra affär och tjänar pengar, ett instrumentellt värde. instrumentellt värde skiljer sig från intrinsikalt värde genom att det kan omsättas i andra värden.
Detta var utgångspunkten för Marx analys om den kapitalistiska varuproduktionen. I förkapitalistiska samhällen existerade endast naturahushållning, dvs. man producerade endast det man själv konsumerade. I kapitalistisk varuproduktion tillverkas inget för egen konsumtion utan huvudsyftet är att producera instrumentella värden som är omsättningsbara.
Marx skiljde på intrinsikalt värde och instrumentellt värde, men använde orden bruksvärde resp. bytesvärde istället. Det intressanta är vad grundas bytesvärdet på i en marknadsekonomi?
Här måste man komma ihåg att en varas bytesvärde och dess pris inte är samma sak. Priset kan fluktuera med tillgång/efterfrågan men en varas bytesvärde är konstant.
Varför?