ATOMÄRT PERSPEKTIV
När det gäller förståelse av vad som avses med det ”ATOMÄRA PERSPEKTIVET” förefaller den mest
svårforcerade tröskeln för flertalet läsare av konceptet vara att se och acceptera att VERKLIGHETEN
representerar ett ”SIDSTÄLLT” obalansperspektiv i relation till UNIVERSUM och dess dynamik.
ATOMEN utgör en OBALANS relativt universum, och det är utifrån denna strukturellt betingade
obalansposition/”utsiktsplats” medvetandet/jaget bildar sin bild av VERKLIGHETEN.
Det är resultatet av den atomära SIDSTÄLLNINGEN/OBALANSEN, överlagrat mastern UNIVERSUM,
som ger RUM och TID, och alltså i förlängningen det ”ATOMÄRA PERSPEKTIVET”. Begreppet TID är t ex
mot denna bakgrund att betrakta, som en typ av ”modulations-produkt” av UNIVERSUM och ATOMEN.
I konceptet beskrivna REFERENSER ombesörjer att ”modulations-produkten” synkroniseras med
jaget/medvetandet (inkl dess centrering), vilket innefattas i det ”ATOMÄRA PERSPEKTIVET”.
För filosofer som inte tycker om, och inte heller har erfarenhet av vektorer och liknande.
Mycket förenklat rör det sig om att ”blanda” universums dynamik med atomens dynamik.
Det bildas då en typ av ”restprodukt” som vi/medvetandet benämner/förnimmer, som TID.
Allt enligt konceptet.
/ Illusionen / Bengt Hj Törnblom
Pax vobiscum
https://www.youtube.com/watch?v=HlYQPYkgG_8
ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]
Moderator: Moderatorgruppen
-
Illusionen
- Inlägg: 1647
- Blev medlem: 20 jan 2018 17:41
Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”
Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]
Illusionens texter påminner mig lite grand om den tidige Wittgensteins texter. Det har vissa spår av fysikens narrativ och begreppsvärld, men för en som är mer analytiskt lagd blir det ändå svårt att förstå. Precis som den tidige Wittgenstein blir Illusionen ofta kritiserad, men trots alla negativa omdömen tycks de ändå väcka viss fascination.
Vad gäller Wittgenstein så menar jag att han på äldre dagar hitta nya sätt att uttrycka sig, vilket gjorde att han blev mer förstådd och uppskattad bland vissa, medan andra fortsatte att störa sig på hans tidigare text.
Jag uppfattar det som att det går en slags länk mellan två olika världar här. Detta om en patentansökan kan uppfattas som att någon inom den ena världen försöker inkräkta på den andra världen...men till saken hör ju också att världarna behöver kommunicera med varandra.
Vad gäller Wittgenstein så menar jag att han på äldre dagar hitta nya sätt att uttrycka sig, vilket gjorde att han blev mer förstådd och uppskattad bland vissa, medan andra fortsatte att störa sig på hans tidigare text.
Jag uppfattar det som att det går en slags länk mellan två olika världar här. Detta om en patentansökan kan uppfattas som att någon inom den ena världen försöker inkräkta på den andra världen...men till saken hör ju också att världarna behöver kommunicera med varandra.
David Holmberg, moderator på filosofiforum
Mitt skrivarkiv där jag postar debattartiklar, drömanteckningar m.m.: https://davidholmberg.se/
Mitt skrivarkiv där jag postar debattartiklar, drömanteckningar m.m.: https://davidholmberg.se/
-
Illusionen
- Inlägg: 1647
- Blev medlem: 20 jan 2018 17:41
Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]
DELTA-KONCEPTET är att betrakta som avslutat i och med att redovisad patentansökan inlämnats till PRV.
Av den orsaken skriver jag i ett mail till David citat,
Hej David!
Tiden går fort, ser att jag redan september 2013 skrev mitt första inlägg här på Filosofiforum i tråden,
”Vad utgör medvetandets referens?”. Med anledning av detta, och att jag bett om att få bli permanent avstängd,
samt att det är många som fortfarande förefaller läsa inläggen rörande mitt koncept, kan det vara befogat med
en avrundande kommentar ang konceptet, och aktuell patentansökan, så du och övriga får kännedom om var
konceptet slutligen landade.
Målsättningen med den sammanfattande patentansökan var att säkerställa upphovsrätten.
Det har alltså aldrig varit ett primärt mål att erhålla patent, utan att få ansökan registrerad.
PRV har nyligen hört av sig och meddelat att ansökan,
”inte är så tydlig att en fackman med ledning av den kan utföra uppfinningen”.
En konsekvens av detta blir citat,
"Skälet till att jag nu valt att överklaga PRV:s beslut är att jag planerat för att lämna in ytterligare
en patentansökan av snarlik natur, i vilken Citat B avhandlas. Jag tolkar PRV:s beslut som att
Patentlagen förefaller omöjliggöra patent av föreliggande natur, med PRV:s tolkning."
Då jag inte delar PRV:s uppfattning har jag överklagat beslutet, vilket framgår av följande.
Det ligger nära till hands att misstänka att PRV på den begränsade tid man har till sitt förfogande för
granskning inte hinner fördjupa sig i texten, det är en omöjlighet, och då finns det alltid möjlighet att
finna på olika, ej preciserade, skäl för att begränsa tidsåtgången.
Med vänlig hälsning
Bengt Hj Törnblom / Illusionen
Till Patent- och marknadsdomstolen
ÖVERKLAGAN
Patentansökan nr 2300071-4
Anordning baserad på metafysiska BSM-resonemang.
Med anledning av att PRV avslagit rubricerad patentansökan ber jag härmed om att få överklaga beslutet.
Följande två inledande citat ger en antydan om vad som utgjort de bakomliggande motiven till konceptets
tillblivelse och målsättning. Konceptet och aktuell patentansökan ger svar på de fundamentala frågor ang
RUM och TID, citat A föranleder och efterfrågar.
Citat A,
”Så gott som samtliga diskussioner rörande universum och vår verklighet utgår från att RUM och TID,
redan existerar. Hur man kom dit, utelämnas så gott som alltid. Man försöker således besvara aktuella
frågor om universum utifrån ett internt RUM-TID-perspektiv, utan att förklara medvetandets inkl ”jagets”
roll och natur, och vad rum och tid representerar på basal nivå.”.
Citat B,
”Ett grundläggande problem vi inledningsvis står inför, när frågor om universums natur skall utforskas
och besvaras, är att förklara begreppet ”jaget” och dess subjektiva och komplexa relation till vår
verklighets s k rum-tid, alltså hur jaget, den subjektiva upplevelsen / förnimmelsen, kan uppstå ur,
och/eller kopplas via samband till, något materiellt.”
Skälet till att jag nu valt att överklaga PRV:s beslut är att jag planerat för att lämna in ytterligare en
patentansökan av snarlik natur, i vilken Citat B avhandlas. Jag tolkar PRV:s beslut som att Patentlagen
förefaller omöjliggöra patent av föreliggande natur, med PRV:s tolkning.
Det är viktigt att notera att det rör sig om metafysiska BSM-resonemang där våra vardagliga atomära
begrepp och storheter är otillräckliga för att beskriva aktuella samband. För att eliminera dessa brister
tillämpas i patentansökan individuellt förankrade referensberoende principer, som komplement till
atomära/vardagliga begrepp. Detta är unikt !
Patentansökan beskriver således, via dessa principer, en atomär MODELL baserad på logiskt förankrade
komplexa balanssamband, ”belägna” bortom vår förnimbara verklighet.
Maxwells och Eulers ekvationer överensstämmer med den av modellen beskrivna ”kopplingen” mellan
”verklighet” och ”metafysik”. Det är mot denna bakgrund ansökan inleds med citat,
”Då konceptet inte är skrivet utifrån några akademiska normer, och innehållet troligen saknar motsvarighet
i facklitteraturen, uppfattas konceptet förmodligen som både säreget och udda.
Uppsatsen är genomgående baserad på egna resonemang, fristående från etablerade teorier.
Den nu aktuella etappen, rör i första hand fenomen associerade till metafysik, BSM, och fältteori.
Konceptet kan därför betraktas som en fältteori, inkluderande tänkbara metafysiska/imaginära skalära
samband relaterade till medvetandet, ”jaget”.”
Det principiellt intressanta för mig här är att PRV åberopar (Enligt 1 § PL) att ansökan,
”inte är så tydlig att en fackman med ledning av den kan utföra uppfinningen”.
Om jag som teleingenjör (vågutbredning, radio, mikrovågor, radar, telefonteknik mm), och specialist på
virvelströms-provning och komplexa impedans-diagram, i detta sammanhang får betrakta mig som fackman,
är påståendet felaktigt, då jag personligen inte skulle ha några problem att utföra uppfinningen, t ex i
kombination med utveckling av instrument i vilka aktuella principer är involverade.
Hur definieras ”fackman” mot bakgrund av att det rör sig om ett metafysiskt BSM-resonemang ?
Patentansökan baseras på ett komplext balans-resonemang och är sannolikt helt unik.
Det är då inte troligt att det i de kreativa sammanhang där abstrakt metafysik är involverad förekommer
någon som trovärdigt kan hävda sig vara ”fackman”. Är detta i konflikt med patentlagen, och utesluter
tänkbara BSM-resonemang, får jag givetvis acceptera detta, även om jag är av en annan avvikande uppfattning.
Patent bör premiera kreativitet, som stimulerar framåtskridande.
Personligen förstår jag inte vad som i övrigt är oklart, däremot är ansökan mycket krävande.
I mitt fall har jag ägnat ett långt yrkesverksamt liv åt kvalificerat utvecklingsarbete, där den röda tråden
varit de elektromagnetiska fälten. Personligen gör jag bedömningen att bakgrunden till föreliggande
patentansökan har en högre svårighetsgrad än allt övrigt jag tidigare utvecklat.
Skulle det visa sig att jag har rätt får det stora konsekvenser för vår syn på bl a universum.
Den industriella tillämpningen blir i så fall vidsträckt och omfattande, då behovet av t ex datorprogram
som inkluderar aktuella principer blir omfattande inom forskning och utveckling.
Exempel på konsekvenser föranledda av aktuella BSM-resonemang.
Med kännedom om principerna för KANTRINGSKRITERIE, AR, BALANSKRITERIE, 2ΔØ, och VÄXELVERKAN, VXV,
finns nödvändiga förutsättningar för att härleda och definiera de fundamentala atomära begreppen
RUM, TID och KRAFT, och i förlängningen atomens balans-struktur.
ATOMEN manifesterar via VÄXELVERKAN således RUM, TID och KRAFT. Konceptets svar på de fundamentala
frågor ang rum och tid, Citat A föranleder och efterfrågar, kan då sammanfattas som,
RUM: f (ATOM:s, via kantringskriteriet, AR, ”låst summa”, Σ-ROT-struktur).
TID: f (Strukturell ROT-SKF-förskjutningseffekt, via egen-strukturens MP-maskering).
Då jag är pensionär förutsätter denna överklagan att den inte är förenad med kostnad för mig.
Med vänlig hälsning
………………………………………………………
Bengt Hj Törnblom
David skriver i tidigare inlägg, citat,
”Precis som den tidige Wittgenstein blir Illusionen ofta kritiserad, men trots alla negativa omdömen tycks
de ändå väcka viss fascination.”
Det förefaller vara en påfallande korrekt beskrivning, som överensstämmer väl med hur jag uppfattar intresset
för konceptet. Nyligen hade t ex tråden ”Vad utgör medvetandets referens ?”, trots att den är låst sedan länge,
ca 1500 visningar på ett dygn, vilket sannolikt är en rekordnotering för tråden.
Det anmärkningsvärda är att ingen, trots all kritik, ännu haft förmåga att kullkasta konceptet, och att föreliggande
tråd, ”Ett försök till kritik av deltakonceptet”, sannolikt startats med denna målsättning.
Som självlärd båtbyggare, utan akademiska meriter att åberopa, är det fascinerande att finna att konceptet likväl
röner intresse. Så hur sannolikt är det att konceptets budskap är korrekt ? ”Är det ö h t möjligt?”.
Antag att för konceptet gäller två tänkta ytterlighetsalternativ,
* Konceptet är helt fel.
* Den akademiska världen har missat något väsentligt.
Så en till synes berättigad fråga är, hur resonerar den akademiska världen ?
Merparten av forskarnas/experternas slutsatser och uppfattning om universum och dess tillkomst, via ”Big Bang”,
baseras på matematiska formler/samband och modeller. Den i sammanhanget tillämpade matematiken kan
beskrivas som studiet av strukturella samband som går att definiera på ett abstrakt sätt utan något atomärt
mänskligt bagage inkl ev förankring/referens. En känd fysikprofessor hävdar t ex att,
”Matematik är mer än ett sofistikerat verktyg för att beskriva universum, Matematik är allt som finns.”
Frågan som här bör ställas och därefter definieras är, ”vad är det som finns, och relativt vad” ?
Det ligger nära till hands att här tolka ”något finns” som att begreppen RUM och TID underförstått existerar.
Detta aktualiserar de efterlysta svaren föranledda av de inledningsvis formulerade Citat A och Citat B.
Att hävda att ”Matematik är allt som finns” har då enligt min personliga tolkning via citaten ett atomärt mänskligt
bagage, som begränsar matematiken generella potential till det atomära perspektivet.
Personligen anser jag således att påståendet ”Matematik är allt som finns” enbart gäller det atomära perspektivet.
Detta förklaras i konceptets inledning varifrån följande citat är hämtat,
”Med hjälp av matematik har mänskligheten genom århundraden försökt beskriva de fenomen och egenskaper
vi tycker oss förnimma. Det som saknats är vad som allt utgår ifrån i resonemangen, m a o vad representerar
jagets/medvetandets REFERENS ?
Ingen jag frågat har haft förmåga att redovisa svaret, och några verkar inte förstå frågan ö h t !
Inom all vetenskap, inkl fysiken, används matematik, som ett elegant verktyg för att bättre hantera, förklara och
förstå komplicerade samband, men då med referens till vår ”verklighet”.
Matematikens regelverk utgår dock från vårt medvetande, som bygger på erfarenheter av det vi, via våra sinnen,
anser oss förnimma i det atomära perspektivet, refererande till ”vårt reella rum”.
Min personliga uppfattning, efter att ha begrundat Eulers formel, är att vårt medvetande därutöver även
innefattar samband/mekanism av något vi saknar förmåga att förnimma.
Det går därför ej att utesluta att medvetandets begränsningar även indirekt påverkar matematiken.
Personligen har jag, som novis inom området matematik, via egna resonemang kommit till slutsatsen att
matematikens regelverk är utformat för att återspegla den förnimbara verkligheten.
De resultat som matematiken förmår leverera, bör således i minst något avseende vara beroende av sättet för
hur verkligheten uppfattas/förnims inkl bakomliggande storheter och samband.
Detta beroende kräver svar på ovanstående Citat A och Citat B, men svaren saknas alltså.”
Följande information till David kan i sämsta fall tolkas som skryt, vilket jag ber om ursäkt för, men kanske är det
enda sättet att provocera experter till att förklara varuti det grundläggande felet i konceptet består,
Hej David!
Tack för mail.
Den kvinnliga fysikern ser tydligen problemet med en ovanlig och udda patentansökan.
Det är fullt naturligt att man ställer sig skeptisk till en patentansökan som min, inte minst p g a de konsekvenser
ansökan får på synen på universum. Detta är skälet till att jag ställde frågan, ”Är det ö h t möjligt?”.
Svaret är sannolikt nej, det är inte möjligt.
Det som likväl stör mig är att jag tycker mig förstå det jag skriver och hävdar.
Jag har inte heller misstagit mig tidigare genom åren när den känslan jag nu har infunnit sig.
Det blir inte bättre av att jag märkt att de som är experter inom området saknar svar på mina inledande
Citat A och Citat B. Frågan, ”Är det ö h t möjligt?” är m a o inte lätt att besvara. Det är mot denna bakgrund
jag sökt patent, för att därigenom säkra upphovsrätten, för den händelse jag mot förmodan skulle ha rätt.
Hoppas du ursäktar följande citat, som kan verka förmätet, men ger samtidigt en antydan om en fallenhet för
naturvetenskap som jag som ingenjör har haft stor hjälp av genom åren, och som kanske bör vägas in vid
bedömning av konceptet.
”Då jag har haft lätt för att se samband, och varit intresserad av naturvetenskap, och fascinerad av radioteknik,
läste jag i 20-årsåldern parallellt med yrkeslivet på egen hand (utan tillgång till lärare) in en ingenjörsutbildning.
Tenterade därefter och avlade examen i Stockholm på teleteknisk linje.
På den tiden var hållfasthetslära ett huvudämne som var obligatoriskt för samtliga ingenjörslinjer.
Hållfasthetsläran är intressant i sammanhanget då i konceptet beskrivet balanskriterie ∆Ø kan ses som en
typ av komplex dynamisk ”hållfasthetslösning”, hemmahörande inom mekaniken. I samband med tentamen i
hållfasthetslära slog den ansvarige lektorn följe med mig ut efter tentamen (han hade då gett mig betyget
”Utmärkt”), och försökte överraskande övertala mig att byta linje från tele till mekanik.
Skälet han angav var att han ansåg att jag hade en speciell fallenhet för ämnet som borde tillvaratas, och bäst
skulle komma till sin rätt på den mekaniska linjen. I övrigt kan nämnas att jag har arbetsbetyg där jag av
arbetsgivare får det skriftliga omdömet ”exceptionellt begåvad” med syftning på kreativitet/konstruktion.”
Hur jag går vidare är beroende av hur Patent- och marknadsdomstolen ser på överklagandet.
Är du intresserad kan jag informera dig, när beslut meddelats.
Bästa hälsningar från ett sommarfagert Rytterne,
Bengt Hj Törnblom / Illusionen
Pax vobiscum
Tidigare bad jag om att få bli permanent avstängd från Filosofiforum av redovisade skäl.
Pilatus valde dock att, av okänd anledning, begränsa avstängningen till en månad.
Hur jag ev går vidare är beroende av hur Patent- och marknadsdomstolen ser på överklagandet.
I avvaktan på det slutgiltiga beslutet ”håller butiken stängt”.
Hälsar
/ Illusionen / Bengt Hj Törnblom
Pax vobiscum
TREVLIG SOMMAR tillönskas er alla !
Av den orsaken skriver jag i ett mail till David citat,
Hej David!
Tiden går fort, ser att jag redan september 2013 skrev mitt första inlägg här på Filosofiforum i tråden,
”Vad utgör medvetandets referens?”. Med anledning av detta, och att jag bett om att få bli permanent avstängd,
samt att det är många som fortfarande förefaller läsa inläggen rörande mitt koncept, kan det vara befogat med
en avrundande kommentar ang konceptet, och aktuell patentansökan, så du och övriga får kännedom om var
konceptet slutligen landade.
Målsättningen med den sammanfattande patentansökan var att säkerställa upphovsrätten.
Det har alltså aldrig varit ett primärt mål att erhålla patent, utan att få ansökan registrerad.
PRV har nyligen hört av sig och meddelat att ansökan,
”inte är så tydlig att en fackman med ledning av den kan utföra uppfinningen”.
En konsekvens av detta blir citat,
"Skälet till att jag nu valt att överklaga PRV:s beslut är att jag planerat för att lämna in ytterligare
en patentansökan av snarlik natur, i vilken Citat B avhandlas. Jag tolkar PRV:s beslut som att
Patentlagen förefaller omöjliggöra patent av föreliggande natur, med PRV:s tolkning."
Då jag inte delar PRV:s uppfattning har jag överklagat beslutet, vilket framgår av följande.
Det ligger nära till hands att misstänka att PRV på den begränsade tid man har till sitt förfogande för
granskning inte hinner fördjupa sig i texten, det är en omöjlighet, och då finns det alltid möjlighet att
finna på olika, ej preciserade, skäl för att begränsa tidsåtgången.
Med vänlig hälsning
Bengt Hj Törnblom / Illusionen
Till Patent- och marknadsdomstolen
ÖVERKLAGAN
Patentansökan nr 2300071-4
Anordning baserad på metafysiska BSM-resonemang.
Med anledning av att PRV avslagit rubricerad patentansökan ber jag härmed om att få överklaga beslutet.
Följande två inledande citat ger en antydan om vad som utgjort de bakomliggande motiven till konceptets
tillblivelse och målsättning. Konceptet och aktuell patentansökan ger svar på de fundamentala frågor ang
RUM och TID, citat A föranleder och efterfrågar.
Citat A,
”Så gott som samtliga diskussioner rörande universum och vår verklighet utgår från att RUM och TID,
redan existerar. Hur man kom dit, utelämnas så gott som alltid. Man försöker således besvara aktuella
frågor om universum utifrån ett internt RUM-TID-perspektiv, utan att förklara medvetandets inkl ”jagets”
roll och natur, och vad rum och tid representerar på basal nivå.”.
Citat B,
”Ett grundläggande problem vi inledningsvis står inför, när frågor om universums natur skall utforskas
och besvaras, är att förklara begreppet ”jaget” och dess subjektiva och komplexa relation till vår
verklighets s k rum-tid, alltså hur jaget, den subjektiva upplevelsen / förnimmelsen, kan uppstå ur,
och/eller kopplas via samband till, något materiellt.”
Skälet till att jag nu valt att överklaga PRV:s beslut är att jag planerat för att lämna in ytterligare en
patentansökan av snarlik natur, i vilken Citat B avhandlas. Jag tolkar PRV:s beslut som att Patentlagen
förefaller omöjliggöra patent av föreliggande natur, med PRV:s tolkning.
Det är viktigt att notera att det rör sig om metafysiska BSM-resonemang där våra vardagliga atomära
begrepp och storheter är otillräckliga för att beskriva aktuella samband. För att eliminera dessa brister
tillämpas i patentansökan individuellt förankrade referensberoende principer, som komplement till
atomära/vardagliga begrepp. Detta är unikt !
Patentansökan beskriver således, via dessa principer, en atomär MODELL baserad på logiskt förankrade
komplexa balanssamband, ”belägna” bortom vår förnimbara verklighet.
Maxwells och Eulers ekvationer överensstämmer med den av modellen beskrivna ”kopplingen” mellan
”verklighet” och ”metafysik”. Det är mot denna bakgrund ansökan inleds med citat,
”Då konceptet inte är skrivet utifrån några akademiska normer, och innehållet troligen saknar motsvarighet
i facklitteraturen, uppfattas konceptet förmodligen som både säreget och udda.
Uppsatsen är genomgående baserad på egna resonemang, fristående från etablerade teorier.
Den nu aktuella etappen, rör i första hand fenomen associerade till metafysik, BSM, och fältteori.
Konceptet kan därför betraktas som en fältteori, inkluderande tänkbara metafysiska/imaginära skalära
samband relaterade till medvetandet, ”jaget”.”
Det principiellt intressanta för mig här är att PRV åberopar (Enligt 1 § PL) att ansökan,
”inte är så tydlig att en fackman med ledning av den kan utföra uppfinningen”.
Om jag som teleingenjör (vågutbredning, radio, mikrovågor, radar, telefonteknik mm), och specialist på
virvelströms-provning och komplexa impedans-diagram, i detta sammanhang får betrakta mig som fackman,
är påståendet felaktigt, då jag personligen inte skulle ha några problem att utföra uppfinningen, t ex i
kombination med utveckling av instrument i vilka aktuella principer är involverade.
Hur definieras ”fackman” mot bakgrund av att det rör sig om ett metafysiskt BSM-resonemang ?
Patentansökan baseras på ett komplext balans-resonemang och är sannolikt helt unik.
Det är då inte troligt att det i de kreativa sammanhang där abstrakt metafysik är involverad förekommer
någon som trovärdigt kan hävda sig vara ”fackman”. Är detta i konflikt med patentlagen, och utesluter
tänkbara BSM-resonemang, får jag givetvis acceptera detta, även om jag är av en annan avvikande uppfattning.
Patent bör premiera kreativitet, som stimulerar framåtskridande.
Personligen förstår jag inte vad som i övrigt är oklart, däremot är ansökan mycket krävande.
I mitt fall har jag ägnat ett långt yrkesverksamt liv åt kvalificerat utvecklingsarbete, där den röda tråden
varit de elektromagnetiska fälten. Personligen gör jag bedömningen att bakgrunden till föreliggande
patentansökan har en högre svårighetsgrad än allt övrigt jag tidigare utvecklat.
Skulle det visa sig att jag har rätt får det stora konsekvenser för vår syn på bl a universum.
Den industriella tillämpningen blir i så fall vidsträckt och omfattande, då behovet av t ex datorprogram
som inkluderar aktuella principer blir omfattande inom forskning och utveckling.
Exempel på konsekvenser föranledda av aktuella BSM-resonemang.
Med kännedom om principerna för KANTRINGSKRITERIE, AR, BALANSKRITERIE, 2ΔØ, och VÄXELVERKAN, VXV,
finns nödvändiga förutsättningar för att härleda och definiera de fundamentala atomära begreppen
RUM, TID och KRAFT, och i förlängningen atomens balans-struktur.
ATOMEN manifesterar via VÄXELVERKAN således RUM, TID och KRAFT. Konceptets svar på de fundamentala
frågor ang rum och tid, Citat A föranleder och efterfrågar, kan då sammanfattas som,
RUM: f (ATOM:s, via kantringskriteriet, AR, ”låst summa”, Σ-ROT-struktur).
TID: f (Strukturell ROT-SKF-förskjutningseffekt, via egen-strukturens MP-maskering).
Då jag är pensionär förutsätter denna överklagan att den inte är förenad med kostnad för mig.
Med vänlig hälsning
………………………………………………………
Bengt Hj Törnblom
David skriver i tidigare inlägg, citat,
”Precis som den tidige Wittgenstein blir Illusionen ofta kritiserad, men trots alla negativa omdömen tycks
de ändå väcka viss fascination.”
Det förefaller vara en påfallande korrekt beskrivning, som överensstämmer väl med hur jag uppfattar intresset
för konceptet. Nyligen hade t ex tråden ”Vad utgör medvetandets referens ?”, trots att den är låst sedan länge,
ca 1500 visningar på ett dygn, vilket sannolikt är en rekordnotering för tråden.
Det anmärkningsvärda är att ingen, trots all kritik, ännu haft förmåga att kullkasta konceptet, och att föreliggande
tråd, ”Ett försök till kritik av deltakonceptet”, sannolikt startats med denna målsättning.
Som självlärd båtbyggare, utan akademiska meriter att åberopa, är det fascinerande att finna att konceptet likväl
röner intresse. Så hur sannolikt är det att konceptets budskap är korrekt ? ”Är det ö h t möjligt?”.
Antag att för konceptet gäller två tänkta ytterlighetsalternativ,
* Konceptet är helt fel.
* Den akademiska världen har missat något väsentligt.
Så en till synes berättigad fråga är, hur resonerar den akademiska världen ?
Merparten av forskarnas/experternas slutsatser och uppfattning om universum och dess tillkomst, via ”Big Bang”,
baseras på matematiska formler/samband och modeller. Den i sammanhanget tillämpade matematiken kan
beskrivas som studiet av strukturella samband som går att definiera på ett abstrakt sätt utan något atomärt
mänskligt bagage inkl ev förankring/referens. En känd fysikprofessor hävdar t ex att,
”Matematik är mer än ett sofistikerat verktyg för att beskriva universum, Matematik är allt som finns.”
Frågan som här bör ställas och därefter definieras är, ”vad är det som finns, och relativt vad” ?
Det ligger nära till hands att här tolka ”något finns” som att begreppen RUM och TID underförstått existerar.
Detta aktualiserar de efterlysta svaren föranledda av de inledningsvis formulerade Citat A och Citat B.
Att hävda att ”Matematik är allt som finns” har då enligt min personliga tolkning via citaten ett atomärt mänskligt
bagage, som begränsar matematiken generella potential till det atomära perspektivet.
Personligen anser jag således att påståendet ”Matematik är allt som finns” enbart gäller det atomära perspektivet.
Detta förklaras i konceptets inledning varifrån följande citat är hämtat,
”Med hjälp av matematik har mänskligheten genom århundraden försökt beskriva de fenomen och egenskaper
vi tycker oss förnimma. Det som saknats är vad som allt utgår ifrån i resonemangen, m a o vad representerar
jagets/medvetandets REFERENS ?
Ingen jag frågat har haft förmåga att redovisa svaret, och några verkar inte förstå frågan ö h t !
Inom all vetenskap, inkl fysiken, används matematik, som ett elegant verktyg för att bättre hantera, förklara och
förstå komplicerade samband, men då med referens till vår ”verklighet”.
Matematikens regelverk utgår dock från vårt medvetande, som bygger på erfarenheter av det vi, via våra sinnen,
anser oss förnimma i det atomära perspektivet, refererande till ”vårt reella rum”.
Min personliga uppfattning, efter att ha begrundat Eulers formel, är att vårt medvetande därutöver även
innefattar samband/mekanism av något vi saknar förmåga att förnimma.
Det går därför ej att utesluta att medvetandets begränsningar även indirekt påverkar matematiken.
Personligen har jag, som novis inom området matematik, via egna resonemang kommit till slutsatsen att
matematikens regelverk är utformat för att återspegla den förnimbara verkligheten.
De resultat som matematiken förmår leverera, bör således i minst något avseende vara beroende av sättet för
hur verkligheten uppfattas/förnims inkl bakomliggande storheter och samband.
Detta beroende kräver svar på ovanstående Citat A och Citat B, men svaren saknas alltså.”
Följande information till David kan i sämsta fall tolkas som skryt, vilket jag ber om ursäkt för, men kanske är det
enda sättet att provocera experter till att förklara varuti det grundläggande felet i konceptet består,
Hej David!
Tack för mail.
Den kvinnliga fysikern ser tydligen problemet med en ovanlig och udda patentansökan.
Det är fullt naturligt att man ställer sig skeptisk till en patentansökan som min, inte minst p g a de konsekvenser
ansökan får på synen på universum. Detta är skälet till att jag ställde frågan, ”Är det ö h t möjligt?”.
Svaret är sannolikt nej, det är inte möjligt.
Det som likväl stör mig är att jag tycker mig förstå det jag skriver och hävdar.
Jag har inte heller misstagit mig tidigare genom åren när den känslan jag nu har infunnit sig.
Det blir inte bättre av att jag märkt att de som är experter inom området saknar svar på mina inledande
Citat A och Citat B. Frågan, ”Är det ö h t möjligt?” är m a o inte lätt att besvara. Det är mot denna bakgrund
jag sökt patent, för att därigenom säkra upphovsrätten, för den händelse jag mot förmodan skulle ha rätt.
Hoppas du ursäktar följande citat, som kan verka förmätet, men ger samtidigt en antydan om en fallenhet för
naturvetenskap som jag som ingenjör har haft stor hjälp av genom åren, och som kanske bör vägas in vid
bedömning av konceptet.
”Då jag har haft lätt för att se samband, och varit intresserad av naturvetenskap, och fascinerad av radioteknik,
läste jag i 20-årsåldern parallellt med yrkeslivet på egen hand (utan tillgång till lärare) in en ingenjörsutbildning.
Tenterade därefter och avlade examen i Stockholm på teleteknisk linje.
På den tiden var hållfasthetslära ett huvudämne som var obligatoriskt för samtliga ingenjörslinjer.
Hållfasthetsläran är intressant i sammanhanget då i konceptet beskrivet balanskriterie ∆Ø kan ses som en
typ av komplex dynamisk ”hållfasthetslösning”, hemmahörande inom mekaniken. I samband med tentamen i
hållfasthetslära slog den ansvarige lektorn följe med mig ut efter tentamen (han hade då gett mig betyget
”Utmärkt”), och försökte överraskande övertala mig att byta linje från tele till mekanik.
Skälet han angav var att han ansåg att jag hade en speciell fallenhet för ämnet som borde tillvaratas, och bäst
skulle komma till sin rätt på den mekaniska linjen. I övrigt kan nämnas att jag har arbetsbetyg där jag av
arbetsgivare får det skriftliga omdömet ”exceptionellt begåvad” med syftning på kreativitet/konstruktion.”
Hur jag går vidare är beroende av hur Patent- och marknadsdomstolen ser på överklagandet.
Är du intresserad kan jag informera dig, när beslut meddelats.
Bästa hälsningar från ett sommarfagert Rytterne,
Bengt Hj Törnblom / Illusionen
Pax vobiscum
Tidigare bad jag om att få bli permanent avstängd från Filosofiforum av redovisade skäl.
Pilatus valde dock att, av okänd anledning, begränsa avstängningen till en månad.
Hur jag ev går vidare är beroende av hur Patent- och marknadsdomstolen ser på överklagandet.
I avvaktan på det slutgiltiga beslutet ”håller butiken stängt”.
Hälsar
/ Illusionen / Bengt Hj Törnblom
Pax vobiscum
TREVLIG SOMMAR tillönskas er alla !
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”
Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]
Illusionen skrev: Hur jag ev går vidare är beroende av hur Patent- och marknadsdomstolen ser på överklagandet.
Jag tror att jag vid tidigare tillfälle redan har skrivit om upphovsrätt och att konceptet redan omfattas. Så är det!
Men man kan gå en annan väg, som ger en författare (svart på vitt) rätt till sitt alster. Tänk dig att du vill ge ut Deltakonceptet som en e-bok, alltså att publicera den på nätet som läsbar text, Epub är det vanligaste formatet för e-böcker.
För detta ändamål kan du via Kungliga Biblioteket få ett ISBN-nummer, se https://isbn.kb.se/.
Vill du veta mer om upphovsrätt, se https://riksarkivet.se/upphovsratt.
Även Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
PS vill du bli avstängd en månad, så kan jag ordna det?
Jag tror att jag vid tidigare tillfälle redan har skrivit om upphovsrätt och att konceptet redan omfattas. Så är det!
Men man kan gå en annan väg, som ger en författare (svart på vitt) rätt till sitt alster. Tänk dig att du vill ge ut Deltakonceptet som en e-bok, alltså att publicera den på nätet som läsbar text, Epub är det vanligaste formatet för e-böcker.
För detta ändamål kan du via Kungliga Biblioteket få ett ISBN-nummer, se https://isbn.kb.se/.
Vill du veta mer om upphovsrätt, se https://riksarkivet.se/upphovsratt.
Även Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
PS vill du bli avstängd en månad, så kan jag ordna det?
Moderator
-
Illusionen
- Inlägg: 1647
- Blev medlem: 20 jan 2018 17:41
Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]
Pilatus skrev:Illusionen skrev: Hur jag ev går vidare är beroende av hur Patent- och marknadsdomstolen ser på överklagandet.
PS vill du bli avstängd en månad, så kan jag ordna det?
Tack för tips.
Det framgår inte när Patent- och marknadsdomstolen avser att återkomma och informera om slutgiltigt beslut.
Misstänker dock att det blir först någon gång under hösten, så är tacksam om du vill hjälpa mig att bli avstängd.
Jag har tillgång till Davids e-post-adress så, om intresse finns, kan jag meddela honom när jag vet mer.
Vi kan då ta ställning till om det är meningsfullt att ge konceptet möjlighet till en fortsättning, baserat på Citat B.
Bengt Hj Törnblom / Illusionen
Pax vobiscum
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”
Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]
Illusionen avstängd en månad framåt, på egen begäran.
PS. Upphovsrätt; Det är tillräckligt att veta att bilder, text, tabeller o.a som finns på Filosofiforum (hemsidor eller på nätet) omfattas av upphovsrätten. Det innebär att Illusionens koncept inte får användas och spridas utan tillstånd från upphovsmannen.
PS. Upphovsrätt; Det är tillräckligt att veta att bilder, text, tabeller o.a som finns på Filosofiforum (hemsidor eller på nätet) omfattas av upphovsrätten. Det innebär att Illusionens koncept inte får användas och spridas utan tillstånd från upphovsmannen.
Moderator
Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]
Pilatus skrev:Illusionen avstängd en månad framåt, på egen begäran.
PS. Upphovsrätt; Det är tillräckligt att veta att bilder, text, tabeller o.a som finns på Filosofiforum (hemsidor eller på nätet) omfattas av upphovsrätten. Det innebär att Illusionens koncept inte får användas och spridas utan tillstånd från upphovsmannen.
Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]
Patent- och marknadsdomstolen är en särskild domstol som utgör en del av Stockholms tingsrätt. Domstolen handlägger i princip samtliga landets immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga mål och ärenden.
För specifika och aktuella uppgifter om väntetider rekommenderas det att kontakta Patent- och marknadsdomstolen direkt eller söka upp information via Sveriges Domstolars officiella hemsida där de ibland publicerar statistik om handläggningstider.
För specifika och aktuella uppgifter om väntetider rekommenderas det att kontakta Patent- och marknadsdomstolen direkt eller söka upp information via Sveriges Domstolars officiella hemsida där de ibland publicerar statistik om handläggningstider.
Moderator
-
Illusionen
- Inlägg: 1647
- Blev medlem: 20 jan 2018 17:41
Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]
Till PRV f v b Patent- och marknadsdomstolen
Patentansökan nr 2300071-4
Anordning baserad på metafysiska BSM-resonemang.
Med anledning av svårigheten att formulera beskrivning av en komplex funktion begripligt har
jag skrivit bifogat förtydligande ang tolkning av Einsteins Speciella Relativitetsteori, ESR.
Notera att Lorentz-transformationen, LT, ej omnämner de metafysiska samband som
konceptet/ansökan beskriver, inkl aktuella skilda referens-konstellationer/konfigurationer.
Varken Lorentz eller Einstein verkade ha svaren på de frågor inledande Citat A föranleder.
Personligen misstänker jag av det skälet att begreppet tidsdilatation är en bastard skapad
som substitut för något man saknade förklaring till.
Texten (42b, 42c, 42d) är tänkt att eventuellt infogas efter sida 42 i den ursprungliga ansökan
om så anses motiverat och lämpligt.
Förtydligandet tillför inget nytt till själva patentansökan, utan beskriver tänkbara konsekvenser
för ESR vid tillämpning av aktuella principer inkl principerna, MP och DRP.
Det är min förhoppning, att om mot förmodan konceptet visar sig vara korrekt, förtydligandet
ska underlätta förståelsen för att universum kan vara något annat än vad ESR och den
etablerade uppfattningen vetenskapen ger uttryck för, vilket i så fall sannolikt skulle få stor
praktisk betydelse för forskningen.
Ett till synes paradoxalt begrepp som Big Bang elimineras t ex.
Som självlärd pensionär ber jag om överseende med att formuleringarna kan förefalla något udda.
Med vänlig hälsning
Bengt Hj Törnblom
V g se nedan och bilaga !
FÖRTYDLIGANDE ANG BEGREPPET RELATIVITET
RELATIVITET och relativitetsteorin är välkända begrepp och fenomen inom fysiken.
Relativitetsteorin är globalt accepterad, och anses ”bevisad bortom varje rimligt tvivel”.
Einsteins Speciella Relativitetsteori, ESR, anses experimentellt mycket väl bekräftad.
Idén att ifrågasätta ESR är mot denna bakgrund givetvis befängd, varför jag först avstod från
att kommentera detta, men då Lorentz-Transformationen, LT, och ESR, inte förefaller inkludera
Maskeringsprincipen, MP, väljer jag att här förtydliga konsekvenserna av MP.
Konceptet hävdar utifrån i konceptet redovisade principer, att ”ESR inte förefaller skilja på
äpplen och päron” Följande text förklarar den bakomliggande orsaken till påståendet ifråga.
ESR som isolerat fenomen, ingående som del i balansloop, överensstämmer med konceptet,
men saknar, till skillnad mot konceptet, basal bakgrund i form av redovisade överordnade
basala metafysiska samband på fältnivå i vilka ESR passa in.
Efter att ha begrundat VERKLIGHETENs kännetecken och egenskaper, och inledande
Citat A och Citat B, drog jag slutsatsen att tillämpning av skilda referenser var en sannolik
förutsättning, som bör vara möjlig och lämplig, som ansats för konceptet. På basal metafysisk
nivå innebär detta att kombination av SFÄRISK och SKALÄR form/egenskap, var ett sätt att
tillmötesgå dessa kriterier och krav.
Enligt kapitel 6, Grundstatus, G, baseras resonemangen i konceptet därför på multi-skalärt
grundstatus, m a o komplexa multi-skalära samband.
Konceptet använder varianter av skalära relationer för att beskriva begrepp och/eller fenomen.
Begrepp och/eller fenomen beskrivs via tillämpning av t ex olika referens och/eller skalor.
Jaget/medvetandet och dess perspektivöverskridande abstrakta egenskaper refererar sannolikt
till, från den reella verkligheten skilda komplexa multi-skalära samband.
Tanken är att senare återkomma till detta.
VÄXELVERKAN, VXV, mellan atomer sker, enligt konceptet, via universums Grundstatus, G.
VXV har som funktion att neutralisera/balansera obalans (överskott respektive underskott) i G.
Atomen betraktas ur atomärt medvetande-perspektiv strukturellt ha en positiv ”egenstruktur”.
Maskeringsprincipen, MP, förankrar individuellt, via ”polarisering”, atomen i G via denna struktur.
Förankringen medför att den ”observerande” atomen har sin egenstruktur som referens i G.
Varje enskild atom sätter därigenom, ur sitt perspektiv, sin egen strukturellt förankrade referens.
Det bör här uppmärksammas att MP innefattar en typ av jämförelse på metafysisk fältnivå.
Av den orsaken kan maskeringsprincipen betraktas som en komplex ”relativistisk” princip.
Respektive atom speglas som, relativt sin ”positiva” egenstruktur, negativ ”störning” i G,
p g a MP:s relativistiska natur, vilket symboliseras via DubbelReferensPrincipen, DRP.
Kommunikation i form av växelverkan mellan atomer, sker via dessa störningar/obalanser i G.
MP, medför således en individuellt förankrad negativ relation till Grundstatus, G.
När två atomer, A och B, växelverkar ”förnimmer” därigenom atom A, atom B, via G som negativ.
Notera att detta gäller ömsesidigt och avser det atomära perspektivet.
I konceptet redovisade principer, (t ex DRP och MP), baseras på referensberoende skalära
relationer innefattande ”dubbel-tänjningar” på fältnivå. Referensmässigt åtskilda MP-förankringar
medför att dessa tänjningar resulterar i en typ av komplex ”rotations-separation”.
Det är från sådan metafysisk separation de fundamentala fenomenen TID och RUM emanerar,
och ger svar på av Citat A föranledda frågor. Lorentz och Einstein redovisar ej detta !
Tillämpad växelverkan, VXV, eftersträvar balans, och är en logisk konsekvens av dessa samband.
Respektive atom ”avkänner” växelverkan ur sin individuella strukturella referens-förankring.
Hur den observerande atomen ”känner” växelverkan skiljer sig m a o åt, bl a via olika skalära
relationer. De elektromagnetiska fälten har t ex sitt ursprung i denna skillnad.
Växelverkan mellan atom A och atom B symboliserar ur A:s perspektiv, produkt-medelvärdet
av +A och ‒B.
Produkt-medelvärdet för +A erhålls som √(+A · ‒B) ~ √‒1 = ±j , och vice versa för atom B.
Detta gäller ömsesidigt, vilket innebär att tecknen är skiftade mellan A- resp. B-perspektiv.
Reaktans-symbolen ±j kan alltså betraktas som en typ av växelverkan-medelvärde.
Ovanstående samband benämns i konceptet och patentansökan för det ”imaginära navet”.
Växelverkan är således, p g a MP, perspektivberoende och därigenom perspektiv-separerad.
Konsekvensen blir att växelverkan mellan A och B förekommer som olika sinsemellan ”förskjutna”
perspektivberoende skepnader i form av skalära relationer, generade via MP och, p g a beskrivna
”dubbel-tänjningar”, relativ komplex, skalärt baserad, ”rotations-separation”.
A och B perspektiven skiljer sig alltså åt, vilket bl a återspeglas i differensen (j) mellan de
elektromagnetiska fälten. Av MP förorsakad perspektiv-separationen utgör även orsak till att
konceptet hävdar att den speciella relativitetsteorin, ESR, feltolkas.
Även balanskriteriets, ΔØ, symboliska sfäriska form har sin grund i detta.
Förskjutningen mellan sfärerna ingående i ΔØ härrör från nämnda differens.
Konsekvensen av ovanstående är mycket viktig, och troligen själva nyckeln till förståelse av
konceptet, och kan sammanfattas som,
• Växelverkan baseras på två (2) skilda MP-förankringar.
• Verkligheten baseras på en (1) individuell MP-förankring, inom ramen för VXV.
• Differensen mellan individuella MP-förankringar utgör bas för atomära fenomen.
KÄNNETECKNANDE FÖR DEN FÖRNIMBARA VERKLIGHETEN ÄR SÅLEDES ATT
DEN REFERERAR TILL FÖRNIMMANDE ATOMS INDIVIDUELLA STRUKTURELLA
MP-FÖRANKRING OCH DÄRAV FÖLJANDE SIDSTÄLLNING RELATIVT VXV, I G.
Detta kan uttryckas som att VERKLIGHETEN och UNIVERSUM funktionellt skiljer sig åt vad
gäller involverade REFERENSER och/eller referenskonstellationer.
DIFFERENSEN mellan individuella förankringar utgör alltså grund för atomära fenomen som
t ex TID, varigenom inledningsvis nämnda Citat A får sin basala förklaring.
Medelvärdet av det atom A respektive B förnimmer representerar verkligheten, och erhålls som,
√(+j · ‒j) = √(+1) = ±1. Verkligheten kännetecknas symboliskt och ”normerat” således av ±1.
VÄXELVERKAN i G uppträder balanserat i form av balanskriteriet, ΔØ, inom ramen för DRP.
BALANSERAD växelverkan innefattar således två (2) relativt varandra ”balanserande” skalära
MP-perspektiv inom ramen för DRP, och erhålls via produktmedelvärdet av aktuella perspektiv.
Produktmedelvärdet av två MP-perspektiv resulterar i en typ av tidsmässig ”förskjutningseffekt”
mellan ovan nämnda DIFFERENSER.
Atom A respektive B har/känner således som funktion av förankring, olika och åtskilda tider !
Lorentztransformationen, LT, som ligger till grund för ESR beaktar ej att det p g a MP och DRP
rör sig om olika typer, och relativt varandra förskjutna, tider.
RELATIVITET refererar atomärt enligt ovan till den individuellt förankrade atomens ”sidställning”,
relativt VÄXELVERKAN. Den överordnade ”mastern” för detta utgörs av Grundstatus, G.
Dessa referensberoende samband omnämns ö h t inte i litteraturen.
Mot ovanstående bakgrund skall följande beskrivna, till sin natur komplexa skalära samband,
ses som ett försök att beskriva något komplicerat, koncentrerat och mycket förenklat.
VXV (vxv gäller ömsesidigt)
.........+jCA ........... +C²..........‒jCB ....... (+1/jCA)
AATOM +1 /√ (εο μο) = +C → ‒ C ← ‒ 1/ C = ‒√ (εο μο) ‒1 / BATOM
........+1/jCA........ +1/C²........‒1/jCA ....... (+jCA)
Enligt konceptet är tidsdilatationen TV = TO √ [1 – (V/C)²], vilket är vad som atomärt observeras
ur ett av två MP-förankrings-perspektiv, vid växelverkan mellan atom A och atom B.
Detta ger dock enligt konceptet inte hela bilden.
Den förnimbara verkligheten refererar till produktmedelvärdet ur ett (1) ”sidställt” metafysiskt
MP-perspektiv avseende FÄLT, och erhålls via,
√ [(+C + V)(–C + V)] / jC = √(‒C² + V²) / jC = jC√1‒ (V/C)² / jC = √(1 ‒ (V/C)²) .... +V
√ [(+C ‒ V)(–C ‒ V)] / jC = √(‒C² + V²) / jC = jC√1‒ (V/C)² / jC = √(1 ‒ (V/C)²) ... ‒V
Produktmedelvärdet innebär att TV = TO √ [1 – (V/C)²], gäller ömsesidigt för A och B, ur resp.
MP-förankring/perspektiv. Viktigt att notera är att uttrycken härrör från skilda MP-förankringar,
vilket skiljer konceptet från ESR !
Produktmedelvärdet ur ett (1) ”sidställt” metafysiskt MP-perspektiv avseende MATERIA,
erhålls på motsvarande sätt,
√(+jC + V)(–jC + V) / jC = √(+C² + V²) / jC = C√1+ (V/C)² / jC = j√(1 + (V/C)²) .... +V
√(+jC ‒ V)(–jC ‒ V) / jC = √(+C² + V²) / jC = C√1+ (V/C)² / jC = j√(1 + (V/C)²) ... ‒V
Notera att båda uttrycken, √(1 ‒ (V/C)²) respektive j√(1 + (V/C)²) representerar i G sidställda
perspektiv, som refererar till ett metafysiskt MP-perspektiv individuellt förankrat, via aktuell
atoms egenstruktur, i G.
Principiellt och något förenklat kan den relativa differens-förskjutningen beskrivas via VXV
vid olika relativrörelse, v, i form av medelvärdena,
√[(+c ‒ v)(+c ‒ v)] = √[c² + v² ‒ 2cv]
√[(‒c ‒ v)(‒c ‒ v)] = √[c² + v² + 2cv]
Vid relativrörelse, v, ändras m a o förutsättningarna för växelverkans relation till G,
som funktion av ändrat medelvärde !
Så som ESR tolkas, satt i relation till konceptets metafysiska resonemang, så förefaller alltså
LT och ESR ur metafysisk synvinkel vara missvisande, och därigenom inte uppfylla stringenta
krav, för att trovärdigt betraktas vara kompletta.
Symboliken i Gud sade,”Varde ljus”; och det vart ljus.” , är frapperande. (Första mosebok, kap. 1)
Bengt Hj Törnblom / Illusionen
Pax vobiscum
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”
https://www.youtube.com/watch?v=52sj6LXRlIE
Patentansökan nr 2300071-4
Anordning baserad på metafysiska BSM-resonemang.
Med anledning av svårigheten att formulera beskrivning av en komplex funktion begripligt har
jag skrivit bifogat förtydligande ang tolkning av Einsteins Speciella Relativitetsteori, ESR.
Notera att Lorentz-transformationen, LT, ej omnämner de metafysiska samband som
konceptet/ansökan beskriver, inkl aktuella skilda referens-konstellationer/konfigurationer.
Varken Lorentz eller Einstein verkade ha svaren på de frågor inledande Citat A föranleder.
Personligen misstänker jag av det skälet att begreppet tidsdilatation är en bastard skapad
som substitut för något man saknade förklaring till.
Texten (42b, 42c, 42d) är tänkt att eventuellt infogas efter sida 42 i den ursprungliga ansökan
om så anses motiverat och lämpligt.
Förtydligandet tillför inget nytt till själva patentansökan, utan beskriver tänkbara konsekvenser
för ESR vid tillämpning av aktuella principer inkl principerna, MP och DRP.
Det är min förhoppning, att om mot förmodan konceptet visar sig vara korrekt, förtydligandet
ska underlätta förståelsen för att universum kan vara något annat än vad ESR och den
etablerade uppfattningen vetenskapen ger uttryck för, vilket i så fall sannolikt skulle få stor
praktisk betydelse för forskningen.
Ett till synes paradoxalt begrepp som Big Bang elimineras t ex.
Som självlärd pensionär ber jag om överseende med att formuleringarna kan förefalla något udda.
Med vänlig hälsning
Bengt Hj Törnblom
V g se nedan och bilaga !
FÖRTYDLIGANDE ANG BEGREPPET RELATIVITET
RELATIVITET och relativitetsteorin är välkända begrepp och fenomen inom fysiken.
Relativitetsteorin är globalt accepterad, och anses ”bevisad bortom varje rimligt tvivel”.
Einsteins Speciella Relativitetsteori, ESR, anses experimentellt mycket väl bekräftad.
Idén att ifrågasätta ESR är mot denna bakgrund givetvis befängd, varför jag först avstod från
att kommentera detta, men då Lorentz-Transformationen, LT, och ESR, inte förefaller inkludera
Maskeringsprincipen, MP, väljer jag att här förtydliga konsekvenserna av MP.
Konceptet hävdar utifrån i konceptet redovisade principer, att ”ESR inte förefaller skilja på
äpplen och päron” Följande text förklarar den bakomliggande orsaken till påståendet ifråga.
ESR som isolerat fenomen, ingående som del i balansloop, överensstämmer med konceptet,
men saknar, till skillnad mot konceptet, basal bakgrund i form av redovisade överordnade
basala metafysiska samband på fältnivå i vilka ESR passa in.
Efter att ha begrundat VERKLIGHETENs kännetecken och egenskaper, och inledande
Citat A och Citat B, drog jag slutsatsen att tillämpning av skilda referenser var en sannolik
förutsättning, som bör vara möjlig och lämplig, som ansats för konceptet. På basal metafysisk
nivå innebär detta att kombination av SFÄRISK och SKALÄR form/egenskap, var ett sätt att
tillmötesgå dessa kriterier och krav.
Enligt kapitel 6, Grundstatus, G, baseras resonemangen i konceptet därför på multi-skalärt
grundstatus, m a o komplexa multi-skalära samband.
Konceptet använder varianter av skalära relationer för att beskriva begrepp och/eller fenomen.
Begrepp och/eller fenomen beskrivs via tillämpning av t ex olika referens och/eller skalor.
Jaget/medvetandet och dess perspektivöverskridande abstrakta egenskaper refererar sannolikt
till, från den reella verkligheten skilda komplexa multi-skalära samband.
Tanken är att senare återkomma till detta.
VÄXELVERKAN, VXV, mellan atomer sker, enligt konceptet, via universums Grundstatus, G.
VXV har som funktion att neutralisera/balansera obalans (överskott respektive underskott) i G.
Atomen betraktas ur atomärt medvetande-perspektiv strukturellt ha en positiv ”egenstruktur”.
Maskeringsprincipen, MP, förankrar individuellt, via ”polarisering”, atomen i G via denna struktur.
Förankringen medför att den ”observerande” atomen har sin egenstruktur som referens i G.
Varje enskild atom sätter därigenom, ur sitt perspektiv, sin egen strukturellt förankrade referens.
Det bör här uppmärksammas att MP innefattar en typ av jämförelse på metafysisk fältnivå.
Av den orsaken kan maskeringsprincipen betraktas som en komplex ”relativistisk” princip.
Respektive atom speglas som, relativt sin ”positiva” egenstruktur, negativ ”störning” i G,
p g a MP:s relativistiska natur, vilket symboliseras via DubbelReferensPrincipen, DRP.
Kommunikation i form av växelverkan mellan atomer, sker via dessa störningar/obalanser i G.
MP, medför således en individuellt förankrad negativ relation till Grundstatus, G.
När två atomer, A och B, växelverkar ”förnimmer” därigenom atom A, atom B, via G som negativ.
Notera att detta gäller ömsesidigt och avser det atomära perspektivet.
I konceptet redovisade principer, (t ex DRP och MP), baseras på referensberoende skalära
relationer innefattande ”dubbel-tänjningar” på fältnivå. Referensmässigt åtskilda MP-förankringar
medför att dessa tänjningar resulterar i en typ av komplex ”rotations-separation”.
Det är från sådan metafysisk separation de fundamentala fenomenen TID och RUM emanerar,
och ger svar på av Citat A föranledda frågor. Lorentz och Einstein redovisar ej detta !
Tillämpad växelverkan, VXV, eftersträvar balans, och är en logisk konsekvens av dessa samband.
Respektive atom ”avkänner” växelverkan ur sin individuella strukturella referens-förankring.
Hur den observerande atomen ”känner” växelverkan skiljer sig m a o åt, bl a via olika skalära
relationer. De elektromagnetiska fälten har t ex sitt ursprung i denna skillnad.
Växelverkan mellan atom A och atom B symboliserar ur A:s perspektiv, produkt-medelvärdet
av +A och ‒B.
Produkt-medelvärdet för +A erhålls som √(+A · ‒B) ~ √‒1 = ±j , och vice versa för atom B.
Detta gäller ömsesidigt, vilket innebär att tecknen är skiftade mellan A- resp. B-perspektiv.
Reaktans-symbolen ±j kan alltså betraktas som en typ av växelverkan-medelvärde.
Ovanstående samband benämns i konceptet och patentansökan för det ”imaginära navet”.
Växelverkan är således, p g a MP, perspektivberoende och därigenom perspektiv-separerad.
Konsekvensen blir att växelverkan mellan A och B förekommer som olika sinsemellan ”förskjutna”
perspektivberoende skepnader i form av skalära relationer, generade via MP och, p g a beskrivna
”dubbel-tänjningar”, relativ komplex, skalärt baserad, ”rotations-separation”.
A och B perspektiven skiljer sig alltså åt, vilket bl a återspeglas i differensen (j) mellan de
elektromagnetiska fälten. Av MP förorsakad perspektiv-separationen utgör även orsak till att
konceptet hävdar att den speciella relativitetsteorin, ESR, feltolkas.
Även balanskriteriets, ΔØ, symboliska sfäriska form har sin grund i detta.
Förskjutningen mellan sfärerna ingående i ΔØ härrör från nämnda differens.
Konsekvensen av ovanstående är mycket viktig, och troligen själva nyckeln till förståelse av
konceptet, och kan sammanfattas som,
• Växelverkan baseras på två (2) skilda MP-förankringar.
• Verkligheten baseras på en (1) individuell MP-förankring, inom ramen för VXV.
• Differensen mellan individuella MP-förankringar utgör bas för atomära fenomen.
KÄNNETECKNANDE FÖR DEN FÖRNIMBARA VERKLIGHETEN ÄR SÅLEDES ATT
DEN REFERERAR TILL FÖRNIMMANDE ATOMS INDIVIDUELLA STRUKTURELLA
MP-FÖRANKRING OCH DÄRAV FÖLJANDE SIDSTÄLLNING RELATIVT VXV, I G.
Detta kan uttryckas som att VERKLIGHETEN och UNIVERSUM funktionellt skiljer sig åt vad
gäller involverade REFERENSER och/eller referenskonstellationer.
DIFFERENSEN mellan individuella förankringar utgör alltså grund för atomära fenomen som
t ex TID, varigenom inledningsvis nämnda Citat A får sin basala förklaring.
Medelvärdet av det atom A respektive B förnimmer representerar verkligheten, och erhålls som,
√(+j · ‒j) = √(+1) = ±1. Verkligheten kännetecknas symboliskt och ”normerat” således av ±1.
VÄXELVERKAN i G uppträder balanserat i form av balanskriteriet, ΔØ, inom ramen för DRP.
BALANSERAD växelverkan innefattar således två (2) relativt varandra ”balanserande” skalära
MP-perspektiv inom ramen för DRP, och erhålls via produktmedelvärdet av aktuella perspektiv.
Produktmedelvärdet av två MP-perspektiv resulterar i en typ av tidsmässig ”förskjutningseffekt”
mellan ovan nämnda DIFFERENSER.
Atom A respektive B har/känner således som funktion av förankring, olika och åtskilda tider !
Lorentztransformationen, LT, som ligger till grund för ESR beaktar ej att det p g a MP och DRP
rör sig om olika typer, och relativt varandra förskjutna, tider.
RELATIVITET refererar atomärt enligt ovan till den individuellt förankrade atomens ”sidställning”,
relativt VÄXELVERKAN. Den överordnade ”mastern” för detta utgörs av Grundstatus, G.
Dessa referensberoende samband omnämns ö h t inte i litteraturen.
Mot ovanstående bakgrund skall följande beskrivna, till sin natur komplexa skalära samband,
ses som ett försök att beskriva något komplicerat, koncentrerat och mycket förenklat.
VXV (vxv gäller ömsesidigt)
.........+jCA ........... +C²..........‒jCB ....... (+1/jCA)
AATOM +1 /√ (εο μο) = +C → ‒ C ← ‒ 1/ C = ‒√ (εο μο) ‒1 / BATOM
........+1/jCA........ +1/C²........‒1/jCA ....... (+jCA)
Enligt konceptet är tidsdilatationen TV = TO √ [1 – (V/C)²], vilket är vad som atomärt observeras
ur ett av två MP-förankrings-perspektiv, vid växelverkan mellan atom A och atom B.
Detta ger dock enligt konceptet inte hela bilden.
Den förnimbara verkligheten refererar till produktmedelvärdet ur ett (1) ”sidställt” metafysiskt
MP-perspektiv avseende FÄLT, och erhålls via,
√ [(+C + V)(–C + V)] / jC = √(‒C² + V²) / jC = jC√1‒ (V/C)² / jC = √(1 ‒ (V/C)²) .... +V
√ [(+C ‒ V)(–C ‒ V)] / jC = √(‒C² + V²) / jC = jC√1‒ (V/C)² / jC = √(1 ‒ (V/C)²) ... ‒V
Produktmedelvärdet innebär att TV = TO √ [1 – (V/C)²], gäller ömsesidigt för A och B, ur resp.
MP-förankring/perspektiv. Viktigt att notera är att uttrycken härrör från skilda MP-förankringar,
vilket skiljer konceptet från ESR !
Produktmedelvärdet ur ett (1) ”sidställt” metafysiskt MP-perspektiv avseende MATERIA,
erhålls på motsvarande sätt,
√(+jC + V)(–jC + V) / jC = √(+C² + V²) / jC = C√1+ (V/C)² / jC = j√(1 + (V/C)²) .... +V
√(+jC ‒ V)(–jC ‒ V) / jC = √(+C² + V²) / jC = C√1+ (V/C)² / jC = j√(1 + (V/C)²) ... ‒V
Notera att båda uttrycken, √(1 ‒ (V/C)²) respektive j√(1 + (V/C)²) representerar i G sidställda
perspektiv, som refererar till ett metafysiskt MP-perspektiv individuellt förankrat, via aktuell
atoms egenstruktur, i G.
Principiellt och något förenklat kan den relativa differens-förskjutningen beskrivas via VXV
vid olika relativrörelse, v, i form av medelvärdena,
√[(+c ‒ v)(+c ‒ v)] = √[c² + v² ‒ 2cv]
√[(‒c ‒ v)(‒c ‒ v)] = √[c² + v² + 2cv]
Vid relativrörelse, v, ändras m a o förutsättningarna för växelverkans relation till G,
som funktion av ändrat medelvärde !
Så som ESR tolkas, satt i relation till konceptets metafysiska resonemang, så förefaller alltså
LT och ESR ur metafysisk synvinkel vara missvisande, och därigenom inte uppfylla stringenta
krav, för att trovärdigt betraktas vara kompletta.
Symboliken i Gud sade,”Varde ljus”; och det vart ljus.” , är frapperande. (Första mosebok, kap. 1)
Bengt Hj Törnblom / Illusionen
Pax vobiscum
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”
https://www.youtube.com/watch?v=52sj6LXRlIE
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”
-
Illusionen
- Inlägg: 1647
- Blev medlem: 20 jan 2018 17:41
Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]
AKTUELLT KUNSKAPSLÄGE AVSEENDE MEDVETANDET.
Vi känner inte till något annat än den förnimbara VERKLIGHET våra sinnen förespeglar MEDVETANDET
inkl "JAGET", vilket ombesörjs via de fenomen och egenskaper som kännetecknar verkligheten.
Våra liv i denna verklighet, har via evolutionen utefter en tidsaxel successivt anpassats därefter.
Vårt sätt att tänka är ensidigt format av verkligheten, vars primära kännetecken är strukturella
versioner av fenomenet ”MATERIA” , samt RUM och TID. Atomen är en sådan strukturell variant.
Resonemanget bygger på antagandet att medvetandet, och den verklighet den förespeglar oss,
i vår mänskliga tappning, är en effekt av atomens struktur, som ”jaget” är delaktig i formandet av.
Atomens struktur utgör grund för det ”atomära” perspektivet, och inrymmer de förutsättningar,
referenser och samband som formar ”jaget”.
FÖRNIMMELSEN, enligt konceptet formad och manifesterad av atomens struktur inkl fältkonfiguration,
är via i konceptet beskrivna principer därigenom funktion av referensens strukturella KOMPLEXITETSNIVÅ,
och kan av den orsaken liknas vid en, via referensens komplexitetsnivå, beroende selektiv TOLKNING.
Olika komplexitetsnivåer banar väg för det som konceptet benämner ”perspektivgränsöverskridande”.
Konceptets slutsats kan därigenom tolkas som att förnimmelsen ur atomärt perspektiv kan beskrivas
som en typ av selektiv referensberoende illusion, ”bakom” vilket jaget har sin hemvist.
Det innebär troligen att ”jaget” till sin natur är abstrakt och ej beskrivbart i atomära termer.
Jaget är m a o enligt konceptet ”perspektivgränsöverskridande”. Vår/jagets förnimbara verklighet,
"rumtiden", inkl storheter, baseras enligt konceptet, på nämnda referensberoende illusion/tolkning,
som alltså kännetecknas av de atomära begreppen RUM och TID.
Såväl matematikens regelverk som fysiken, i den form vi känner den, är i grunden förbundna
med atomens struktur. Verkligheten kan således betraktas som ”överlagrad” den atomära
strukturen, och är därigenom att betrakta som SELEKTIV och BEGRÄNSAD till sin natur !
UNIVERSUM bör av det skälet rimligen vara något långt mer och fascinerande än vi har förmåga
att föreställa oss. Det är mot denna ”atomära” bakgrund forskarna enligt konceptet alltför
enögt och trångsynt försöker beskriva universum med våra vardagliga begrepp och storheter.
Föreliggande inlägg är tänkt som en uppdatering av kunskapsläget avseende medvetandet.
Den i grunden existentiella frågeställningen om vad medvetandet och det mänskliga "jaget"
representerar, har sysselsatt och fascinerat mänskligheten inkl filosofer i tusentals år.
De sökta svaren lyser dock fortfarande med sin frånvaro. En bra sammanfattning av aktuellt
kunskapsläge rörande medvetande och jaget, redovisas i Läkartidningen, och bekräftar i stort
konceptets uppfattning. V g se,
https://lakartidningen.se/aktuellt/kult ... dvetandet/
Två av flera intressanta avsnitt i Läkartidningen lyder citat,
• ”Definition av medvetande. Enligt lexikonet Webster definieras medvetandet som
varseblivning av den egna kroppen, självet (jaget) och omgivningen. Detta är en cirkeldefinition
eftersom varseblivning (awareness) och medvetande (con-sciousness) är synonymer.”
• ”Mycket i denna diskussion, vilket också förtjänstfullt påtalas i artikeln, har satt fokus på det som
kallas "Det stora problemet" (The Hard Problem) nämligen vår oförmåga att utifrån hjärnans
funktioner förstå hur sinnesintryck kan manifestera sig i subjektiva upplevelser.
Både Chalmers och Goff ifrågasätter delar av den neurovetenskapliga modellen. Man lyfter istället
fram "panpsykismen" (panpsychism)" som en hypotetisk förklaring till medvetandets gåta.
Panpsykismen bygger på teorin att medvetande är en egenskap inbyggd i naturen (Sic!) och på samma
sätt som kosmisk strålning och gravitation.”
Första punkten definierar MEDVETANDET som ”varseblivning av den egna kroppen, självet/jaget
och omgivningen”, vilket här förenklat uttrycks som jagets varseblivning av verkligheten.
Begreppet ”varseblivning” indikerar att definitionen rör sig om en ej förankrad ”atomär beskrivning",
som tillämpar atomära begrepp, och således förutsätter närvaro av RUM och TID. Om jaget till sin natur inte
är ett rent atomärt fenomen rör det sig alltså om något konceptet benämner ”perspektivgränsöverskridande”.
Det är detta som utgör bakgrund till, och motiv för, Citat B, och som Etapp 2 är tänkt att avhandla.
Den "i naturen inbyggda egenskapen" kan som exempel tolkas som det konceptet benämner G,
och de i G skalära relationer G möjliggör.
Notera att det är lätt att förbise att förnimmelsen, inkl vi själva som fysiska individer, här beskrivs
med hjälp av atomära begrepp, som verkligheten och vi själva är delaktiga i formandet av. Det är
med hjälp av dessa ”självgenererade” begrepp forskarvärlden optimistiskt försöker beskriva universum.
Att formulera en grundhypotes inom fysiken baserat på vardagliga atomära begrepp och storheter,
utan att fullt ut bemästra de inledande Citat A och Citat B, samt vad medvetandet representerar,
är sannolikt omöjligt. OBSERVERA därför att oavsett vad som anges som BÄRANDE GRUNDHYPOTES
så krävs det något som det som hävdas REFERERAR till !
Ur atomärt perspektiv, och avsaknad av svar på citaten, kan det ej uteslutas att referensen i
fråga, i minst något avseende är ”perspektivgränsöverskridande” och innefattar beroende av
ej förnimbara varierbara ”samband” som t ex kombinationer av sinnesinformation, minnesberoende
och villkorade komplexa strukturella variationer. Tänkbara sådana variationer är skilda och/eller
kombinerade ”komplexitets-nivåer” inrymmande multi-skalära samband.
Begrunda och jämför kunskapsläget med konceptets budskap utifrån detta, och jämför med innebörden
av följande två citat, vilka ger en antydan om vad som utgjort de bakomliggande inledande motiven till
konceptets tillblivelse och målsättning.
Ingen tillfrågad har haft viljan eller förmågan att ge trovärdiga svar, trots att frågeställningarna
upprepats ett flertal gånger, så även här på Filosofiforum. Aktuellt kunskapsläge rörande medvetandet
saknar det konceptet beskriver, inkl svar på frågor föranledda av Citat A och Citat B, och begreppet,
”perspektivgränsöverskridande”. Konceptet förefaller m a o vara unikt.
Citat A,
”Så gott som samtliga diskussioner rörande universum och vår verklighet utgår från att RUM och TID,
redan existerar. Hur man kom dit, utelämnas så gott som alltid. Man försöker således besvara aktuella
frågor om universum utifrån ett internt RUM-TID-perspektiv, utan att förklara medvetandets inkl
”jagets” roll och natur, och vad rum och tid representerar på basal nivå.”.
Citat B,
”Ett grundläggande problem vi inledningsvis står inför, när frågor om universums natur skall utforskas
och besvaras, är att förklara begreppet ”jaget” och dess subjektiva och komplexa relation till vår
verklighets s k rum-tid, alltså hur jaget, den subjektiva upplevelsen / förnimmelsen, kan
uppstå ur, och/eller kopplas via samband till, något materiellt.”
Människans medvetande antas inom den etablerade forskningen lokaliserat till vår hjärna, och genereras
troligen via komplicerade och komplexa elektrokemiska processer, i vilka information från våra sinnen
lagras och bearbetas. Det rör sig om multisensoriska områden i hjärnbarken, t ex i pannloben och i
hjässloben, som bl a integrerar signaler från olika känslosystem, som syn, hud, muskler och balansorgan.
Det handlar om atomära verklighetsbeskrivningar via atomära begrepp, fjärran från det som åsyftas med
Citat A och Citat B.
Entitet är en term, som inom filosofin används för någonting överhuvudtaget, och som inte behöver
utgöra ett fysiskt ting, utan kan t ex bestå av exempelvis en idé eller en teori.
Begreppet medvetande inkl begrepp som förnimmelse/upplevelse/jaget förefaller således ur atomärt
perspektiv skenbart definitionsmässigt utgöra en typisk, i stort odefinierad, entitet.
Entiteten ges dock här en utökad innebörd, när som i konceptet tillämpning av ett logiskt förankrat
metafysiskt resonemang motiverar begreppet ”perspektivgränsöverskridande”.
Perspektivgränsöverskridandet har sin grund i följande citat taget från mitt föregående inlägg,
KÄNNETECKNANDE FÖR DEN FÖRNIMBARA VERKLIGHETEN ÄR SÅLEDES ATT DEN REFERERAR TILL
FÖRNIMMANDE ATOMS INDIVIDUELLA STRUKTURELLA MP-FÖRANKRING OCH DÄRAV FÖLJANDE
SIDSTÄLLNING RELATIVT VXV, I G.
Detta kan uttryckas som att VERKLIGHETEN och UNIVERSUM funktionellt skiljer sig åt vad gäller
involverade REFERENSER och/eller referens-konstellationer. Det är referensberoendet som möjliggör
och ligger till grund för begreppet ”perspektivgränsöverskridande”. En av hjärnans funktioner är
att anpassa/tolka referens-beroenden, med universum som "synkroniserande" master.
Aktuella kunskapsläget rörande medvetandet saknar detta, vilket tyder på att konceptet är unikt.
I tidigare inlägg har elektrisk resonans beskrivits. För att förstå följande, och konsekvenser därav,
förutsätts att man tagit del av, och begrundat, innehållet i dessa inlägg.
Konceptets preliminära ansats till atomär förklaring av ”jaget” lyder som följer.
JAGET beskrivs på fältnivå, via atomära begrepp, innefattande multi-resonans-beroende funktioner.
Dessa funktioner baseras på kombinationer av skilda komplexitetsnivåer ingående i hierarkiska nätverk.
Jaget beskrivs därvid som funktion av individuellt MP-förankrade verklighets-relaterade komplexa
obalanser relativt grundstatus, representerande nätverk av flödeskonfigurationer, innefattande skalära
fältbaserade komplexa multiresonansfenomen inkl återkopplingssamband i/ur eget individuellt perspektiv.
Dessa multiresonanser inkluderar korrelation med såväl grundstatus, lagrad/memorerad information
inkl lokalisering, som sinnesinformation. Ur ett atomärt perspektiv kan därvid jaget beskrivas som
återkopplat multi-resonans-beroende funktion/samband i G.
På denna metafysiska komplexitetsnivå refererar således jaget atomärt till fälten inkl dess egenskaper,
i viss bemärkelse själv-genererat och selektivt "återkopplat" individuellt perspektiv.
Sammanfattat innebär detta att det INDIVIDUELLA perspektivet, refererande till MP-förankring,
utgör REFERENS för de aktuella individuella SKALÄRA RELATIONER som resulterar i vår VERKLIGHET.
Ovanstående metafysiska bakgrund ger lätt associationer till att/hur många religioner betraktar begreppet
"ande" som något som är skilt från den ”atomära” kroppen, men under livstiden är bundet till den.
Och Gud sade: ”Varde ljus”; och det vart ljus. (Första mosebok, kap. 1)
Bengt Hj Törnblom / Illusionen / http://www.deltakonceptet.se
Pax vobiscum
Två favoriter,
https://www.youtube.com/watch?v=qhypHbuK8bU
https://www.youtube.com/watch?v=PvrPGO7ja3k
Vi känner inte till något annat än den förnimbara VERKLIGHET våra sinnen förespeglar MEDVETANDET
inkl "JAGET", vilket ombesörjs via de fenomen och egenskaper som kännetecknar verkligheten.
Våra liv i denna verklighet, har via evolutionen utefter en tidsaxel successivt anpassats därefter.
Vårt sätt att tänka är ensidigt format av verkligheten, vars primära kännetecken är strukturella
versioner av fenomenet ”MATERIA” , samt RUM och TID. Atomen är en sådan strukturell variant.
Resonemanget bygger på antagandet att medvetandet, och den verklighet den förespeglar oss,
i vår mänskliga tappning, är en effekt av atomens struktur, som ”jaget” är delaktig i formandet av.
Atomens struktur utgör grund för det ”atomära” perspektivet, och inrymmer de förutsättningar,
referenser och samband som formar ”jaget”.
FÖRNIMMELSEN, enligt konceptet formad och manifesterad av atomens struktur inkl fältkonfiguration,
är via i konceptet beskrivna principer därigenom funktion av referensens strukturella KOMPLEXITETSNIVÅ,
och kan av den orsaken liknas vid en, via referensens komplexitetsnivå, beroende selektiv TOLKNING.
Olika komplexitetsnivåer banar väg för det som konceptet benämner ”perspektivgränsöverskridande”.
Konceptets slutsats kan därigenom tolkas som att förnimmelsen ur atomärt perspektiv kan beskrivas
som en typ av selektiv referensberoende illusion, ”bakom” vilket jaget har sin hemvist.
Det innebär troligen att ”jaget” till sin natur är abstrakt och ej beskrivbart i atomära termer.
Jaget är m a o enligt konceptet ”perspektivgränsöverskridande”. Vår/jagets förnimbara verklighet,
"rumtiden", inkl storheter, baseras enligt konceptet, på nämnda referensberoende illusion/tolkning,
som alltså kännetecknas av de atomära begreppen RUM och TID.
Såväl matematikens regelverk som fysiken, i den form vi känner den, är i grunden förbundna
med atomens struktur. Verkligheten kan således betraktas som ”överlagrad” den atomära
strukturen, och är därigenom att betrakta som SELEKTIV och BEGRÄNSAD till sin natur !
UNIVERSUM bör av det skälet rimligen vara något långt mer och fascinerande än vi har förmåga
att föreställa oss. Det är mot denna ”atomära” bakgrund forskarna enligt konceptet alltför
enögt och trångsynt försöker beskriva universum med våra vardagliga begrepp och storheter.
Föreliggande inlägg är tänkt som en uppdatering av kunskapsläget avseende medvetandet.
Den i grunden existentiella frågeställningen om vad medvetandet och det mänskliga "jaget"
representerar, har sysselsatt och fascinerat mänskligheten inkl filosofer i tusentals år.
De sökta svaren lyser dock fortfarande med sin frånvaro. En bra sammanfattning av aktuellt
kunskapsläge rörande medvetande och jaget, redovisas i Läkartidningen, och bekräftar i stort
konceptets uppfattning. V g se,
https://lakartidningen.se/aktuellt/kult ... dvetandet/
Två av flera intressanta avsnitt i Läkartidningen lyder citat,
• ”Definition av medvetande. Enligt lexikonet Webster definieras medvetandet som
varseblivning av den egna kroppen, självet (jaget) och omgivningen. Detta är en cirkeldefinition
eftersom varseblivning (awareness) och medvetande (con-sciousness) är synonymer.”
• ”Mycket i denna diskussion, vilket också förtjänstfullt påtalas i artikeln, har satt fokus på det som
kallas "Det stora problemet" (The Hard Problem) nämligen vår oförmåga att utifrån hjärnans
funktioner förstå hur sinnesintryck kan manifestera sig i subjektiva upplevelser.
Både Chalmers och Goff ifrågasätter delar av den neurovetenskapliga modellen. Man lyfter istället
fram "panpsykismen" (panpsychism)" som en hypotetisk förklaring till medvetandets gåta.
Panpsykismen bygger på teorin att medvetande är en egenskap inbyggd i naturen (Sic!) och på samma
sätt som kosmisk strålning och gravitation.”
Första punkten definierar MEDVETANDET som ”varseblivning av den egna kroppen, självet/jaget
och omgivningen”, vilket här förenklat uttrycks som jagets varseblivning av verkligheten.
Begreppet ”varseblivning” indikerar att definitionen rör sig om en ej förankrad ”atomär beskrivning",
som tillämpar atomära begrepp, och således förutsätter närvaro av RUM och TID. Om jaget till sin natur inte
är ett rent atomärt fenomen rör det sig alltså om något konceptet benämner ”perspektivgränsöverskridande”.
Det är detta som utgör bakgrund till, och motiv för, Citat B, och som Etapp 2 är tänkt att avhandla.
Den "i naturen inbyggda egenskapen" kan som exempel tolkas som det konceptet benämner G,
och de i G skalära relationer G möjliggör.
Notera att det är lätt att förbise att förnimmelsen, inkl vi själva som fysiska individer, här beskrivs
med hjälp av atomära begrepp, som verkligheten och vi själva är delaktiga i formandet av. Det är
med hjälp av dessa ”självgenererade” begrepp forskarvärlden optimistiskt försöker beskriva universum.
Att formulera en grundhypotes inom fysiken baserat på vardagliga atomära begrepp och storheter,
utan att fullt ut bemästra de inledande Citat A och Citat B, samt vad medvetandet representerar,
är sannolikt omöjligt. OBSERVERA därför att oavsett vad som anges som BÄRANDE GRUNDHYPOTES
så krävs det något som det som hävdas REFERERAR till !
Ur atomärt perspektiv, och avsaknad av svar på citaten, kan det ej uteslutas att referensen i
fråga, i minst något avseende är ”perspektivgränsöverskridande” och innefattar beroende av
ej förnimbara varierbara ”samband” som t ex kombinationer av sinnesinformation, minnesberoende
och villkorade komplexa strukturella variationer. Tänkbara sådana variationer är skilda och/eller
kombinerade ”komplexitets-nivåer” inrymmande multi-skalära samband.
Begrunda och jämför kunskapsläget med konceptets budskap utifrån detta, och jämför med innebörden
av följande två citat, vilka ger en antydan om vad som utgjort de bakomliggande inledande motiven till
konceptets tillblivelse och målsättning.
Ingen tillfrågad har haft viljan eller förmågan att ge trovärdiga svar, trots att frågeställningarna
upprepats ett flertal gånger, så även här på Filosofiforum. Aktuellt kunskapsläge rörande medvetandet
saknar det konceptet beskriver, inkl svar på frågor föranledda av Citat A och Citat B, och begreppet,
”perspektivgränsöverskridande”. Konceptet förefaller m a o vara unikt.
Citat A,
”Så gott som samtliga diskussioner rörande universum och vår verklighet utgår från att RUM och TID,
redan existerar. Hur man kom dit, utelämnas så gott som alltid. Man försöker således besvara aktuella
frågor om universum utifrån ett internt RUM-TID-perspektiv, utan att förklara medvetandets inkl
”jagets” roll och natur, och vad rum och tid representerar på basal nivå.”.
Citat B,
”Ett grundläggande problem vi inledningsvis står inför, när frågor om universums natur skall utforskas
och besvaras, är att förklara begreppet ”jaget” och dess subjektiva och komplexa relation till vår
verklighets s k rum-tid, alltså hur jaget, den subjektiva upplevelsen / förnimmelsen, kan
uppstå ur, och/eller kopplas via samband till, något materiellt.”
Människans medvetande antas inom den etablerade forskningen lokaliserat till vår hjärna, och genereras
troligen via komplicerade och komplexa elektrokemiska processer, i vilka information från våra sinnen
lagras och bearbetas. Det rör sig om multisensoriska områden i hjärnbarken, t ex i pannloben och i
hjässloben, som bl a integrerar signaler från olika känslosystem, som syn, hud, muskler och balansorgan.
Det handlar om atomära verklighetsbeskrivningar via atomära begrepp, fjärran från det som åsyftas med
Citat A och Citat B.
Entitet är en term, som inom filosofin används för någonting överhuvudtaget, och som inte behöver
utgöra ett fysiskt ting, utan kan t ex bestå av exempelvis en idé eller en teori.
Begreppet medvetande inkl begrepp som förnimmelse/upplevelse/jaget förefaller således ur atomärt
perspektiv skenbart definitionsmässigt utgöra en typisk, i stort odefinierad, entitet.
Entiteten ges dock här en utökad innebörd, när som i konceptet tillämpning av ett logiskt förankrat
metafysiskt resonemang motiverar begreppet ”perspektivgränsöverskridande”.
Perspektivgränsöverskridandet har sin grund i följande citat taget från mitt föregående inlägg,
KÄNNETECKNANDE FÖR DEN FÖRNIMBARA VERKLIGHETEN ÄR SÅLEDES ATT DEN REFERERAR TILL
FÖRNIMMANDE ATOMS INDIVIDUELLA STRUKTURELLA MP-FÖRANKRING OCH DÄRAV FÖLJANDE
SIDSTÄLLNING RELATIVT VXV, I G.
Detta kan uttryckas som att VERKLIGHETEN och UNIVERSUM funktionellt skiljer sig åt vad gäller
involverade REFERENSER och/eller referens-konstellationer. Det är referensberoendet som möjliggör
och ligger till grund för begreppet ”perspektivgränsöverskridande”. En av hjärnans funktioner är
att anpassa/tolka referens-beroenden, med universum som "synkroniserande" master.
Aktuella kunskapsläget rörande medvetandet saknar detta, vilket tyder på att konceptet är unikt.
I tidigare inlägg har elektrisk resonans beskrivits. För att förstå följande, och konsekvenser därav,
förutsätts att man tagit del av, och begrundat, innehållet i dessa inlägg.
Konceptets preliminära ansats till atomär förklaring av ”jaget” lyder som följer.
JAGET beskrivs på fältnivå, via atomära begrepp, innefattande multi-resonans-beroende funktioner.
Dessa funktioner baseras på kombinationer av skilda komplexitetsnivåer ingående i hierarkiska nätverk.
Jaget beskrivs därvid som funktion av individuellt MP-förankrade verklighets-relaterade komplexa
obalanser relativt grundstatus, representerande nätverk av flödeskonfigurationer, innefattande skalära
fältbaserade komplexa multiresonansfenomen inkl återkopplingssamband i/ur eget individuellt perspektiv.
Dessa multiresonanser inkluderar korrelation med såväl grundstatus, lagrad/memorerad information
inkl lokalisering, som sinnesinformation. Ur ett atomärt perspektiv kan därvid jaget beskrivas som
återkopplat multi-resonans-beroende funktion/samband i G.
På denna metafysiska komplexitetsnivå refererar således jaget atomärt till fälten inkl dess egenskaper,
i viss bemärkelse själv-genererat och selektivt "återkopplat" individuellt perspektiv.
Sammanfattat innebär detta att det INDIVIDUELLA perspektivet, refererande till MP-förankring,
utgör REFERENS för de aktuella individuella SKALÄRA RELATIONER som resulterar i vår VERKLIGHET.
Ovanstående metafysiska bakgrund ger lätt associationer till att/hur många religioner betraktar begreppet
"ande" som något som är skilt från den ”atomära” kroppen, men under livstiden är bundet till den.
Och Gud sade: ”Varde ljus”; och det vart ljus. (Första mosebok, kap. 1)
Bengt Hj Törnblom / Illusionen / http://www.deltakonceptet.se
Pax vobiscum
Två favoriter,
https://www.youtube.com/watch?v=qhypHbuK8bU
https://www.youtube.com/watch?v=PvrPGO7ja3k
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”
-
Illusionen
- Inlägg: 1647
- Blev medlem: 20 jan 2018 17:41
Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]
Tidigare föreslog jag att den här tråden, med syfte att finna fel i konceptet, skulle låsas.
Önskemålet var föranlett av att tråden tenderade att handla mer om ovidkommande ämnen
än att presentera saklig kritik, vilket får till följd att konceptets budskap hamnar i skymundan.
Önskemålet avslogs dock med motivering att diskussionen hade mer att tillföra.
Det enda som hänt därefter är att jag skrivit några kompletterande och förtydligande inlägg.
Som jag uppfattar situationen har alltså ingen ny kritik presenterats, som kullkastar konceptet.
Det tar tid att skriva inlägg, och vissa kommentarer får mig att helt tappa motivation att skriva.
Jag har mycket annat som behöver göras, (plockade nyligen t ex över 50 liter svarta vinbär) så av
dessa skäl vore det intressant att få ta del av era åsikter om hur ni ser på konceptet.
Frågan är alltså om ni har någon verklig behållning av det jag skriver ?
/ Illusionen
Önskemålet var föranlett av att tråden tenderade att handla mer om ovidkommande ämnen
än att presentera saklig kritik, vilket får till följd att konceptets budskap hamnar i skymundan.
Önskemålet avslogs dock med motivering att diskussionen hade mer att tillföra.
Det enda som hänt därefter är att jag skrivit några kompletterande och förtydligande inlägg.
Som jag uppfattar situationen har alltså ingen ny kritik presenterats, som kullkastar konceptet.
Det tar tid att skriva inlägg, och vissa kommentarer får mig att helt tappa motivation att skriva.
Jag har mycket annat som behöver göras, (plockade nyligen t ex över 50 liter svarta vinbär) så av
dessa skäl vore det intressant att få ta del av era åsikter om hur ni ser på konceptet.
Frågan är alltså om ni har någon verklig behållning av det jag skriver ?
/ Illusionen
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”
Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]
Illusionen skrev:Det tar tid att skriva inlägg, och vissa kommentarer får mig att helt tappa motivation att skriva.
Ja, jag förstår, du skriver ofta långa inlägg och det är inte alltid lätt att få ett grepp om helheten. Så jag väljer att titta på de två första meningarna i din postning från den 1 aug i denna tråd. Vad jag vill fråga om är om båda dessa uppfattningar samtidigt är förenliga då vi försöker beskriva verkligheten? Föreligger det inte en risk för en motsägande uppfattning?
Citat A: Vi känner inte till något annat än den förnimbara VERKLIGHET våra sinnen förespeglar MEDVETANDET inkl "JAGET", vilket ombesörjs via de fenomen och egenskaper som kännetecknar verkligheten.
Citat B: Vårt sätt att tänka är ensidigt format av verkligheten, vars primära kännetecken är strukturella
versioner av fenomenet ”MATERIA” , samt RUM och TID.
Du säger först i empiristisk anda att vår kunskap härrör från den förnimbara verkligheten.
Du fortsätter i en mer rationalistisk anda, i linje med Kants transcendentalfilosofi, som hävdar att vi har kunskap om tid och rum som strukturer a priori.
Moderator
Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]
Om vi sen går vidare och ser på hur du använder begreppet atomär för att förstå jaget så får jag svårt att hänga med.
Citat: Atomens struktur utgör grund för det ”atomära” perspektivet, och inrymmer de förutsättningar,
referenser och samband som formar ”jaget”.
Kanske är det rimligare att säga att jaget är ett resultat av komplexa (sociala) processer som inte kan reduceras till atomära beståndsdelar. Istället krävs en förståelse för hur större enheter (våra minnen, skolor, yrkesval, sociala relationer, böcker vi läst mm) och deras interaktioner bidrar till formandet av individens identitet och självmedvetande.
Citat: Atomens struktur utgör grund för det ”atomära” perspektivet, och inrymmer de förutsättningar,
referenser och samband som formar ”jaget”.
Kanske är det rimligare att säga att jaget är ett resultat av komplexa (sociala) processer som inte kan reduceras till atomära beståndsdelar. Istället krävs en förståelse för hur större enheter (våra minnen, skolor, yrkesval, sociala relationer, böcker vi läst mm) och deras interaktioner bidrar till formandet av individens identitet och självmedvetande.
Moderator
Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]
Och vidare skriver du: Verkligheten kan således betraktas som ”överlagrad” den atomära strukturen, och är därigenom att betrakta som SELEKTIV och BEGRÄNSAD till sin natur!
Jag är något oviss om hur din definierade atomstruktur skiljer sig från vetenskapens sätt att beskriva materien. Men än viktigare måste vara att verkligheten inrymmer vad som avses med den atomära strukturen. Naturligtvis strukturerar vi vår verklighet och inrättar fakulteter (inom vilka vi kan studera de enskilda ämnen vi uppdelat verkligheten i).
Du skrev även: UNIVERSUM bör av det skälet rimligen vara något långt mer och fascinerande än vi har förmåga
att föreställa oss.
Ja, på så sätt att nya upptäckter medverkar till att vår kunskap om universum djupnar, alltså leder till en bättre förståelse för dess drivande mekanismer och utveckling.
Jag är något oviss om hur din definierade atomstruktur skiljer sig från vetenskapens sätt att beskriva materien. Men än viktigare måste vara att verkligheten inrymmer vad som avses med den atomära strukturen. Naturligtvis strukturerar vi vår verklighet och inrättar fakulteter (inom vilka vi kan studera de enskilda ämnen vi uppdelat verkligheten i).
Du skrev även: UNIVERSUM bör av det skälet rimligen vara något långt mer och fascinerande än vi har förmåga
att föreställa oss.
Ja, på så sätt att nya upptäckter medverkar till att vår kunskap om universum djupnar, alltså leder till en bättre förståelse för dess drivande mekanismer och utveckling.
Moderator
-
Illusionen
- Inlägg: 1647
- Blev medlem: 20 jan 2018 17:41
Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]
En sannolikt omöjlig uppgift.
Kommentarerna till mina inlägg har fått mig allt mer övertygad om att ingen förstår det jag skriver,
varför jag ifrågasätter det meningsfulla i att fortsätta skriva inlägg.
Det ligger ingen kritik i detta utan är enbart ett krasst konstaterande, som jag inte rår över.
Tyvärr går det inte heller att kortfattat och enkelt besvara frågor som ställs, då de är tagna ur ett större
överordnat komplext balans-sammanhang. Svaren kräver således kännedom om konceptet i sin helhet.
Svaren på merparten av ställda frågor går dock att finna i konceptet och tidigare inlägg.
Då förda resonemanget bygger på överordnad balans, kan frågorna ej beskrivas isolerat, utan har
förgreningar/beröringspunkter till samtliga samband, vilket medför att förklaringarna blir omfattande.
För att av denna orsak, med en rimlig insats, kunna lämna ett väl underbyggt svar behöver jag därför
förstå vilken bakgrund den jag diskuterar med har, och vilka delar av konceptet man eventuellt förstår.
Detta önskemål från min sida har ingen frågeställare tillmötesgått.
Mina senaste inlägg rörande RELATIVITET och MEDVETANDET är tänkta som avslutning på en första
etapp med målsättning att presentera svar på frågor föranledda av Citat A.
Tanken var annars att försöka skriva en andra avslutande etapp avseende Citat B, men frågan är om
det är meningsfullt. Om så önskas kan jag återkomma och informera när PRV hört av sig.
Mitt önskemål är fortfarande att den här tråden låses innan den spårar ur.
Bengt Hj Törnblom / Illusionen / http://www.deltakonceptet.se
Pax vobiscum
Kommentarerna till mina inlägg har fått mig allt mer övertygad om att ingen förstår det jag skriver,
varför jag ifrågasätter det meningsfulla i att fortsätta skriva inlägg.
Det ligger ingen kritik i detta utan är enbart ett krasst konstaterande, som jag inte rår över.
Tyvärr går det inte heller att kortfattat och enkelt besvara frågor som ställs, då de är tagna ur ett större
överordnat komplext balans-sammanhang. Svaren kräver således kännedom om konceptet i sin helhet.
Svaren på merparten av ställda frågor går dock att finna i konceptet och tidigare inlägg.
Då förda resonemanget bygger på överordnad balans, kan frågorna ej beskrivas isolerat, utan har
förgreningar/beröringspunkter till samtliga samband, vilket medför att förklaringarna blir omfattande.
För att av denna orsak, med en rimlig insats, kunna lämna ett väl underbyggt svar behöver jag därför
förstå vilken bakgrund den jag diskuterar med har, och vilka delar av konceptet man eventuellt förstår.
Detta önskemål från min sida har ingen frågeställare tillmötesgått.
Mina senaste inlägg rörande RELATIVITET och MEDVETANDET är tänkta som avslutning på en första
etapp med målsättning att presentera svar på frågor föranledda av Citat A.
Tanken var annars att försöka skriva en andra avslutande etapp avseende Citat B, men frågan är om
det är meningsfullt. Om så önskas kan jag återkomma och informera när PRV hört av sig.
Mitt önskemål är fortfarande att den här tråden låses innan den spårar ur.
Bengt Hj Törnblom / Illusionen / http://www.deltakonceptet.se
Pax vobiscum
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 8 och 0 gäster