ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]

Fysik, biologi, teknik, ETC.

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19589
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]

Inläggav Pilatus » 15 aug 2024 22:48

Vertumnus skrev:
Pilatus skrev:Utmärkt. Men vad står atomen för i modern fysik. Det finns ju ett flertal sätt att beskriva atomen, mycket olika modeller och beskrivningar beroende på vilken aspekt man vill belysa eller vilket problem man försöker lösa. Så vad som är atomärt kan säkert förbrylla lika mycket som det klargör. Atomen är något materiellt, kan ju vara en beskrivning. Alla atomer tar upp plats i rummet. De har spinn och massa, alltså energi. De rör sig, vilket utnyttjas då man vill mäta tid. Cesium 133 används i atomur. Eller är det ok att till vardags utgå från Bohrs modell?

Frågan är väl om vi kan fånga våra iakttagelser på atomnivå i vardagliga begrepp samtidigt som vi hänvisas till liknelser för att få någon bild överhuvudtaget. I vissa sammanhang fungerar en modell i andra en annan. Ta tex ljusets dubbelnatur: partikel eller vågrörelse ? Svårigheten att hitta uttömmande modeller antyder att det vi har att göra med är något som saknar motsvarighet i vår vardagserfarenhet. Vi är hänvisade till den matematiska beskrivningen.

Ljusets dubbelnatur är någonting man kan fundera över. Så läste jag hur man kan se på detta problem som så många funderat över: Ljuset är en våg tills det träffar något (alltså att det ger ett punktformat intryck). Fotonen kan även liknas vid ett litet energiknippe, ett sammanpressat vågpaket. Det går att beskriva matematiskt som du säger, fotonens energi E = frekvens x Plancks konstant.
Moderator

xion
Inlägg: 4178
Blev medlem: 22 mar 2016 08:09

Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]

Inläggav xion » 16 aug 2024 06:25

Illusionen skrev:
Vertumnus skrev:
Illusionen skrev:
Testa, och beskriv hur beviset ser ut för påståendet att atomen är odelbar, och att det verkligen stämmer !?


Skall vi vara riktigt noga så säger ju inte xion att atomen är odelbar utan att atom betyder odelbar. Han konstaterar vidara att den enhet vi kallar atom de facto inte lever upp till betydelsen hos ordet atom.


I så fall (om vi ska vara riktigt noga :) ) har det kanske inte så mycket med trådens rubrik att göra.
Begränsar vi oss till konceptet, är det kantringskriteriet som metafysiskt ligger till grund för den atomära strukturen.
Kantringskriteriet beskriver på metafysisk nivå den komplexa "låsnings-mekanism" som möjliggör "koncentration" (= "atom"),
allt enligt konceptet.


/Illusionen


Du och dina krångliga ord =P~
Ja, det gäller att koncentrera sig när man ska pissa över båtkanten så inte kantringskriteriet blir överbelastat.

Användarvisningsbild
Illusionen
Inlägg: 1645
Blev medlem: 20 jan 2018 17:41

Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]

Inläggav Illusionen » 16 aug 2024 07:00

xion skrev:
Illusionen skrev:
Vertumnus skrev:
Skall vi vara riktigt noga så säger ju inte xion att atomen är odelbar utan att atom betyder odelbar. Han konstaterar vidara att den enhet vi kallar atom de facto inte lever upp till betydelsen hos ordet atom.


I så fall (om vi ska vara riktigt noga :) ) har det kanske inte så mycket med trådens rubrik att göra.
Begränsar vi oss till konceptet, är det kantringskriteriet som metafysiskt ligger till grund för den atomära strukturen.
Kantringskriteriet beskriver på metafysisk nivå den komplexa "låsnings-mekanism" som möjliggör "koncentration" (= "atom"),
allt enligt konceptet.


/Illusionen


Du och dina krångliga ord =P~
Ja, det gäller att koncentrera sig när man ska pissa över båtkanten så inte kantringskriteriet blir överbelastat.


Båtbyggare ”slår inte sjuan” över relingen, utan ställer sig i aktern, helst med stäven i lovart.
Vad gäller kantringskriteriet ska du vara observant på att det även inrymmer komplexa skalära relationer.

/ Illusionen

https://www.youtube.com/watch?v=t2D5HlKLh34
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”

Vertumnus
Inlägg: 1995
Blev medlem: 12 jan 2010 12:47

Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]

Inläggav Vertumnus » 16 aug 2024 08:58

Illusionen skrev:
xion skrev:
Illusionen skrev:
I så fall (om vi ska vara riktigt noga :) ) har det kanske inte så mycket med trådens rubrik att göra.
Begränsar vi oss till konceptet, är det kantringskriteriet som metafysiskt ligger till grund för den atomära strukturen.
Kantringskriteriet beskriver på metafysisk nivå den komplexa "låsnings-mekanism" som möjliggör "koncentration" (= "atom"),
allt enligt konceptet.


/Illusionen


Du och dina krångliga ord =P~
Ja, det gäller att koncentrera sig när man ska pissa över båtkanten så inte kantringskriteriet blir överbelastat.


Båtbyggare ”slår inte sjuan” över relingen, utan ställer sig i aktern, helst med stäven i lovart.
Vad gäller kantringskriteriet ska du vara observant på att det även inrymmer komplexa skalära relationer.

/ Illusionen

https://www.youtube.com/watch?v=t2D5HlKLh34


Hur definierar du en komplex skalär?

Användarvisningsbild
Illusionen
Inlägg: 1645
Blev medlem: 20 jan 2018 17:41

Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]

Inläggav Illusionen » 16 aug 2024 10:26

Vertumnus skrev:
Illusionen skrev:
xion skrev:
Du och dina krångliga ord =P~
Ja, det gäller att koncentrera sig när man ska pissa över båtkanten så inte kantringskriteriet blir överbelastat.


Båtbyggare ”slår inte sjuan” över relingen, utan ställer sig i aktern, helst med stäven i lovart.
Vad gäller kantringskriteriet ska du vara observant på att det även inrymmer komplexa skalära relationer.

/ Illusionen

https://www.youtube.com/watch?v=t2D5HlKLh34


Hur definierar du en komplex skalär?
Ett i all hast skrivet svar innan jag går ut med Jeppe.

Det går inte att enkelt förklara, då frågan rör sig om något som säkert uppfattas som besvärligt.
Jag har mer eller mindre gett upp hoppet att kunna beskriva detta så det blir begripligt här på FF.
När vi talar om relationer handlar det oftast om reella relationer, men här avses relationer
mellan olika stora (skilda skalor) metafysiska tillstånd, representerande över- och under-skott i G.
Konceptet beskriver detta som en komplex växelverkan, vxv. Detta beskrivs utförligt i konceptet.
Det är viktigt att förstå att MaskeringsPrincipen, MP, är ”relativistisk” till sin natur, vilket medför att
den via MP förankrade atomen avkänner atomen den växelverkar med som negativ (DRP !).
Inom ramen för vxv representerar de positiva och negativa strukturerna m a o olika skalor.
För att göra det extra svårt gäller detta ömsesidigt för kommunicerande atomer.
Det får till följd att att balanskriteriets "sfärer" är separerade relativt varandra, och att
detta uppträder olika p g a ömsesidigheten. Här finner du bakgrunden till RUM och TID.
Växelverkan sker således symboliskt och ömsesidigt mellan + och ‒, vilket får stora konsekvenser.
Kantringskriteriet utgör en konsekvens av detta. Det fascinerande är att olika kombinationer
av Eulers formel passar in perfekt i detta ”skalära” metafysiska resonemang.

Citat taget från kapitel 11,

”VÄXELVERKAN, VXV har en central roll i/för förståelsen av bakgrunden till såväl konceptet
som den förnimbara verkligheten, ur ett ömsesidigt atomärt verklighetsperspektiv.
Resonemanget som varit vägledande utgår, ur detta verlighetsperspektiv, från ett komplext
metafysiskt BALANS-resonemang baserat på, och innefattande över- resp. under-skott, i G.
VÄXELVERKAN, VXV, eftersträvar att neutralisera/balansera obalans i detta abstrakta G.

Balansering/obalansneutralisering har sin grund i atomens strukturella ”sidställning” och
betraktas/ingår som en typ av VXV-kommunikation atomer emellan.
Grundtillståndet/Grundstatus existerar alltså inte i materiell mening utan representerar en
typ av ”strukturella alternativ” (fält) som under vissa förutsättningar balanserar varandra.

VÄXELVERKAN, baseras på ett fältrelaterat balanserat ”TÄNJNINGS-resonemang” i stort vilande
på traditionell/konventionell hållfastighetslära och flödesteknik.
Växelverkan beskrivs som en ”kedja” av seriekopplade komplexa ”länkar”.
BALANSKRITERIE, 2ΔØ beskriver en sådan ”länk”.
”

Bengt Hj Törnblom / Illusionen / http://www.deltakonceptet.se

Pax vobiscum
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”

Vertumnus
Inlägg: 1995
Blev medlem: 12 jan 2010 12:47

Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]

Inläggav Vertumnus » 16 aug 2024 11:06

Illusionen skrev:
Vertumnus skrev:
Illusionen skrev:
Båtbyggare ”slår inte sjuan” över relingen, utan ställer sig i aktern, helst med stäven i lovart.
Vad gäller kantringskriteriet ska du vara observant på att det även inrymmer komplexa skalära relationer.

/ Illusionen

https://www.youtube.com/watch?v=t2D5HlKLh34


Hur definierar du en komplex skalär?
Ett i all hast skrivet svar innan jag går ut med Jeppe.

Det går inte att enkelt förklara, då frågan rör sig om något som säkert uppfattas som besvärligt.
Jag har mer eller mindre gett upp hoppet att kunna beskriva detta så det blir begripligt här på FF.
När vi talar om relationer handlar det oftast om reella relationer, men här avses relationer
mellan olika stora (skilda skalor) metafysiska tillstånd, representerande över- och under-skott i G.
Konceptet beskriver detta som en komplex växelverkan, vxv. Detta beskrivs utförligt i konceptet.
Det är viktigt att förstå att MaskeringsPrincipen, MP, är ”relativistisk” till sin natur, vilket medför att
den via MP förankrade atomen avkänner atomen den växelverkar med som negativ (DRP !).
Inom ramen för vxv representerar de positiva och negativa strukturerna m a o olika skalor.
För att göra det extra svårt gäller detta ömsesidigt för kommunicerande atomer.
Det får till följd att att balanskriteriets "sfärer" är separerade relativt varandra, och att
detta uppträder olika p g a ömsesidigheten. Här finner du bakgrunden till RUM och TID.
Växelverkan sker således symboliskt och ömsesidigt mellan + och ‒, vilket får stora konsekvenser.
Kantringskriteriet utgör en konsekvens av detta. Det fascinerande är att olika kombinationer
av Eulers formel passar in perfekt i detta ”skalära” metafysiska resonemang.

Citat taget från kapitel 11,

”VÄXELVERKAN, VXV har en central roll i/för förståelsen av bakgrunden till såväl konceptet
som den förnimbara verkligheten, ur ett ömsesidigt atomärt verklighetsperspektiv.
Resonemanget som varit vägledande utgår, ur detta verlighetsperspektiv, från ett komplext
metafysiskt BALANS-resonemang baserat på, och innefattande över- resp. under-skott, i G.
VÄXELVERKAN, VXV, eftersträvar att neutralisera/balansera obalans i detta abstrakta G.

Balansering/obalansneutralisering har sin grund i atomens strukturella ”sidställning” och
betraktas/ingår som en typ av VXV-kommunikation atomer emellan.
Grundtillståndet/Grundstatus existerar alltså inte i materiell mening utan representerar en
typ av ”strukturella alternativ” (fält) som under vissa förutsättningar balanserar varandra.

VÄXELVERKAN, baseras på ett fältrelaterat balanserat ”TÄNJNINGS-resonemang” i stort vilande
på traditionell/konventionell hållfastighetslära och flödesteknik.
Växelverkan beskrivs som en ”kedja” av seriekopplade komplexa ”länkar”.
BALANSKRITERIE, 2ΔØ beskriver en sådan ”länk”.
”

Bengt Hj Törnblom / Illusionen / http://www.deltakonceptet.se

Pax vobiscum


Skalärer ryms i en-dimensionella rum medan komplexa tal alltid kräver minst två dimensioner. Så vad är en komplex skalär, begreppet förefaller lika motsägelsefullt som en fyrkantig triangel.

xion
Inlägg: 4178
Blev medlem: 22 mar 2016 08:09

Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]

Inläggav xion » 16 aug 2024 11:21

Illusionen skrev:
Vertumnus skrev:
Illusionen skrev:
Båtbyggare ”slår inte sjuan” över relingen, utan ställer sig i aktern, helst med stäven i lovart.
Vad gäller kantringskriteriet ska du vara observant på att det även inrymmer komplexa skalära relationer.

/ Illusionen

https://www.youtube.com/watch?v=t2D5HlKLh34


Hur definierar du en komplex skalär?
Ett i all hast skrivet svar innan jag går ut med Jeppe.

Det går inte att enkelt förklara, då frågan rör sig om något som säkert uppfattas som besvärligt.
Jag har mer eller mindre gett upp hoppet att kunna beskriva detta så det blir begripligt här på FF.
När vi talar om relationer handlar det oftast om reella relationer, men här avses relationer
mellan olika stora (skilda skalor) metafysiska tillstånd, representerande över- och under-skott i G.
Konceptet beskriver detta som en komplex växelverkan, vxv. Detta beskrivs utförligt i konceptet.
Det är viktigt att förstå att MaskeringsPrincipen, MP, är ”relativistisk” till sin natur, vilket medför att
den via MP förankrade atomen avkänner atomen den växelverkar med som negativ (DRP !).
Inom ramen för vxv representerar de positiva och negativa strukturerna m a o olika skalor.
För att göra det extra svårt gäller detta ömsesidigt för kommunicerande atomer.
Det får till följd att att balanskriteriets "sfärer" är separerade relativt varandra, och att
detta uppträder olika p g a ömsesidigheten. Här finner du bakgrunden till RUM och TID.
Växelverkan sker således symboliskt och ömsesidigt mellan + och ‒, vilket får stora konsekvenser.
Kantringskriteriet utgör en konsekvens av detta. Det fascinerande är att olika kombinationer
av Eulers formel passar in perfekt i detta ”skalära” metafysiska resonemang.

Citat taget från kapitel 11,

”VÄXELVERKAN, VXV har en central roll i/för förståelsen av bakgrunden till såväl konceptet
som den förnimbara verkligheten, ur ett ömsesidigt atomärt verklighetsperspektiv.
Resonemanget som varit vägledande utgår, ur detta verlighetsperspektiv, från ett komplext
metafysiskt BALANS-resonemang baserat på, och innefattande över- resp. under-skott, i G.
VÄXELVERKAN, VXV, eftersträvar att neutralisera/balansera obalans i detta abstrakta G.

Balansering/obalansneutralisering har sin grund i atomens strukturella ”sidställning” och
betraktas/ingår som en typ av VXV-kommunikation atomer emellan.
Grundtillståndet/Grundstatus existerar alltså inte i materiell mening utan representerar en
typ av ”strukturella alternativ” (fält) som under vissa förutsättningar balanserar varandra.

VÄXELVERKAN, baseras på ett fältrelaterat balanserat ”TÄNJNINGS-resonemang” i stort vilande
på traditionell/konventionell hållfastighetslära och flödesteknik.
Växelverkan beskrivs som en ”kedja” av seriekopplade komplexa ”länkar”.
BALANSKRITERIE, 2ΔØ beskriver en sådan ”länk”.
”

Bengt Hj Törnblom / Illusionen / http://www.deltakonceptet.se

Pax vobiscum


Jag har aldrig kunnat frigöra mig från tanken att du helt enkelt "driver med oss".
Och det får du väl göra om du vill. Om så är så hoppas jag att du haft utbyte av det under resans gång. Hur som helst så har det lett till många intressanta diskussioner som jag har lärt mig mycket av.
Jag vill inte att du tar illa upp men mycket av det du skriver liknar "mumbo jumbo". En massa obegripliga begrepp och uträkningar som för de flesta är helt obegripliga. Om det du skriver är helt seriöst så tror jag i alla fall att du är fel ute. Jag tror att du gör samma fel som nästan alla filosofer alltid har gjort. nämligen att blanda religiös tro med vetenskap. Då blir allt en Illusion, precis som du skriver.

Användarvisningsbild
Illusionen
Inlägg: 1645
Blev medlem: 20 jan 2018 17:41

Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]

Inläggav Illusionen » 16 aug 2024 14:15

xion skrev:
Illusionen skrev:
Vertumnus skrev:
Hur definierar du en komplex skalär?
Ett i all hast skrivet svar innan jag går ut med Jeppe.

Det går inte att enkelt förklara, då frågan rör sig om något som säkert uppfattas som besvärligt.
Jag har mer eller mindre gett upp hoppet att kunna beskriva detta så det blir begripligt här på FF.
När vi talar om relationer handlar det oftast om reella relationer, men här avses relationer
mellan olika stora (skilda skalor) metafysiska tillstånd, representerande över- och under-skott i G.
Konceptet beskriver detta som en komplex växelverkan, vxv. Detta beskrivs utförligt i konceptet.
Det är viktigt att förstå att MaskeringsPrincipen, MP, är ”relativistisk” till sin natur, vilket medför att
den via MP förankrade atomen avkänner atomen den växelverkar med som negativ (DRP !).
Inom ramen för vxv representerar de positiva och negativa strukturerna m a o olika skalor.
För att göra det extra svårt gäller detta ömsesidigt för kommunicerande atomer.
Det får till följd att att balanskriteriets "sfärer" är separerade relativt varandra, och att
detta uppträder olika p g a ömsesidigheten. Här finner du bakgrunden till RUM och TID.
Växelverkan sker således symboliskt och ömsesidigt mellan + och ‒, vilket får stora konsekvenser.
Kantringskriteriet utgör en konsekvens av detta. Det fascinerande är att olika kombinationer
av Eulers formel passar in perfekt i detta ”skalära” metafysiska resonemang.

Citat taget från kapitel 11,

”VÄXELVERKAN, VXV har en central roll i/för förståelsen av bakgrunden till såväl konceptet
som den förnimbara verkligheten, ur ett ömsesidigt atomärt verklighetsperspektiv.
Resonemanget som varit vägledande utgår, ur detta verlighetsperspektiv, från ett komplext
metafysiskt BALANS-resonemang baserat på, och innefattande över- resp. under-skott, i G.
VÄXELVERKAN, VXV, eftersträvar att neutralisera/balansera obalans i detta abstrakta G.

Balansering/obalansneutralisering har sin grund i atomens strukturella ”sidställning” och
betraktas/ingår som en typ av VXV-kommunikation atomer emellan.
Grundtillståndet/Grundstatus existerar alltså inte i materiell mening utan representerar en
typ av ”strukturella alternativ” (fält) som under vissa förutsättningar balanserar varandra.

VÄXELVERKAN, baseras på ett fältrelaterat balanserat ”TÄNJNINGS-resonemang” i stort vilande
på traditionell/konventionell hållfastighetslära och flödesteknik.
Växelverkan beskrivs som en ”kedja” av seriekopplade komplexa ”länkar”.
BALANSKRITERIE, 2ΔØ beskriver en sådan ”länk”.
”

Bengt Hj Törnblom / Illusionen / http://www.deltakonceptet.se

Pax vobiscum


Jag har aldrig kunnat frigöra mig från tanken att du helt enkelt "driver med oss".
Och det får du väl göra om du vill. Om så är så hoppas jag att du haft utbyte av det under resans gång.
Hur som helst så har det lett till många intressanta diskussioner som jag har lärt mig mycket av.
Jag vill inte att du tar illa upp men mycket av det du skriver liknar "mumbo jumbo". En massa obegripliga begrepp och uträkningar som för de flesta är helt obegripliga. Om det du skriver är helt seriöst så tror jag i alla fall att du är fel ute. Jag tror att du gör samma fel som nästan alla filosofer alltid har gjort. nämligen att blanda religiös tro med vetenskap. Då blir allt en Illusion, precis som du skriver.


Jag tar inte illa upp, Klorofyll var inne på samma linje en gång, men jag försäkrar, jag driver inte med
dig eller någon annan, det är inte min stil att driva med folk. Det är fortfarande så att jag förstår det
jag skriver, och jag har aldrig tidigare misstagit mig när den här känslan jag nu har, infunnit sig.
Det har inget med min tro att skaffa, utan baseras enbart på egna resonemang.
Den här tråden är avsedd för kritik av konceptet men inget har framkommit som kullkastar konceptet.
Har du fått ut något positivt av det jag skriver, och diskussionerna som följt, är det givetvis trevligt.
Annars upplever jag det som en ganska otacksam uppgift att skriva inlägg här på Filosofiforum med
tanke på bemötandet från ”anonyma tyckare”. Det positiva i mitt fall är att trådar som denna har
många visningar, vilket tyder på att ämnet fortfarande uppfattas som intressant.

Bengt Hj Törnblom / Illusionen / http://www.deltakonceptet.se

Pax vobiscum
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”

Användarvisningsbild
Illusionen
Inlägg: 1645
Blev medlem: 20 jan 2018 17:41

Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]

Inläggav Illusionen » 16 aug 2024 15:00

Vertumnus skrev:
Illusionen skrev:
Vertumnus skrev:
Hur definierar du en komplex skalär?
Ett i all hast skrivet svar innan jag går ut med Jeppe.

Det går inte att enkelt förklara, då frågan rör sig om något som säkert uppfattas som besvärligt.
Jag har mer eller mindre gett upp hoppet att kunna beskriva detta så det blir begripligt här på FF.
När vi talar om relationer handlar det oftast om reella relationer, men här avses relationer
mellan olika stora (skilda skalor) metafysiska tillstånd, representerande över- och under-skott i G.
Konceptet beskriver detta som en komplex växelverkan, vxv. Detta beskrivs utförligt i konceptet.
Det är viktigt att förstå att MaskeringsPrincipen, MP, är ”relativistisk” till sin natur, vilket medför att
den via MP förankrade atomen avkänner atomen den växelverkar med som negativ (DRP !).
Inom ramen för vxv representerar de positiva och negativa strukturerna m a o olika skalor.
För att göra det extra svårt gäller detta ömsesidigt för kommunicerande atomer.
Det får till följd att att balanskriteriets "sfärer" är separerade relativt varandra, och att
detta uppträder olika p g a ömsesidigheten. Här finner du bakgrunden till RUM och TID.
Växelverkan sker således symboliskt och ömsesidigt mellan + och ‒, vilket får stora konsekvenser.
Kantringskriteriet utgör en konsekvens av detta. Det fascinerande är att olika kombinationer
av Eulers formel passar in perfekt i detta ”skalära” metafysiska resonemang.

Citat taget från kapitel 11,

”VÄXELVERKAN, VXV har en central roll i/för förståelsen av bakgrunden till såväl konceptet
som den förnimbara verkligheten, ur ett ömsesidigt atomärt verklighetsperspektiv.
Resonemanget som varit vägledande utgår, ur detta verlighetsperspektiv, från ett komplext
metafysiskt BALANS-resonemang baserat på, och innefattande över- resp. under-skott, i G.
VÄXELVERKAN, VXV, eftersträvar att neutralisera/balansera obalans i detta abstrakta G.

Balansering/obalansneutralisering har sin grund i atomens strukturella ”sidställning” och
betraktas/ingår som en typ av VXV-kommunikation atomer emellan.
Grundtillståndet/Grundstatus existerar alltså inte i materiell mening utan representerar en
typ av ”strukturella alternativ” (fält) som under vissa förutsättningar balanserar varandra.

VÄXELVERKAN, baseras på ett fältrelaterat balanserat ”TÄNJNINGS-resonemang” i stort vilande
på traditionell/konventionell hållfastighetslära och flödesteknik.
Växelverkan beskrivs som en ”kedja” av seriekopplade komplexa ”länkar”.
BALANSKRITERIE, 2ΔØ beskriver en sådan ”länk”.
”

Bengt Hj Törnblom / Illusionen / http://www.deltakonceptet.se

Pax vobiscum


Skalärer ryms i en-dimensionella rum medan komplexa tal alltid kräver minst två dimensioner. Så vad är en komplex skalär, begreppet förefaller lika motsägelsefullt som en fyrkantig triangel.


Har du verkligen läst och begrundat konceptet ?
Var kom ”ömsesidigheten” in ?

MP avser individuell förankring, vilket i slutänden leder till skilda komplexa perspektiv.
Det är relationen mellan dessa perspektiv som konceptet beskriver som vxv.

Citerar,

"Efter att ha begrundat VERKLIGHETENs kännetecken och egenskaper, och inledande
Citat A och Citat B, drog jag slutsatsen att tillämpning av skilda referenser var en sannolik
förutsättning, som bör vara möjlig och lämplig, som ansats för konceptet. På basal metafysisk
nivå innebär detta att kombination av SFÄRISK och SKALÄR form/egenskap, var ett sätt att
tillmötesgå dessa kriterier och krav.

Enligt kapitel 6, Grundstatus, G, baseras resonemangen i konceptet därför på multi-skalärt
grundstatus, m a o komplexa multi-skalära samband.
Konceptet använder varianter av skalära relationer för att beskriva begrepp och/eller fenomen.
Begrepp och/eller fenomen beskrivs via tillämpning av t ex olika referens och/eller skalor.
Jaget/medvetandet och dess perspektivöverskridande abstrakta egenskaper refererar sannolikt
till, från den reella verkligheten skilda komplexa multi-skalära samband.
Tanken är att senare återkomma till detta.

VÄXELVERKAN, VXV, mellan atomer sker, enligt konceptet, via universums Grundstatus, G.
VXV har som funktion att neutralisera/balansera obalans (överskott respektive underskott) i G.
Atomen betraktas ur atomärt medvetande-perspektiv strukturellt ha en positiv ”egenstruktur”.
Maskeringsprincipen, MP, förankrar individuellt, via ”polarisering”, atomen i G via denna struktur.
Förankringen medför att den ”observerande” atomen har sin egenstruktur som referens i G.
Varje enskild atom sätter därigenom, ur sitt perspektiv, sin egen strukturellt förankrade referens.
Det bör här uppmärksammas att MP innefattar en typ av jämförelse på metafysisk fältnivå.
Av den orsaken kan maskeringsprincipen betraktas som en komplex ”relativistisk” princip.
Respektive atom speglas som, relativt sin ”positiva” egenstruktur, negativ ”störning” i G,
p g a MP:s relativistiska natur, vilket symboliseras via DubbelReferensPrincipen, DRP.
Kommunikation i form av växelverkan mellan atomer, sker via dessa störningar/obalanser i G.
MP, medför således en individuellt förankrad negativ relation till Grundstatus, G.
När två atomer, A och B, växelverkar ”förnimmer” därigenom atom A, atom B, via G som negativ.
Notera att detta gäller ömsesidigt och avser det atomära perspektivet.

I konceptet redovisade principer, (t ex DRP och MP), baseras på referensberoende skalära
relationer innefattande ”dubbel-tänjningar” på fältnivå. Referensmässigt åtskilda MP-förankringar
medför att dessa tänjningar resulterar i en typ av komplex ”rotations-separation”.
Det är från sådan metafysisk separation de fundamentala fenomenen TID och RUM emanerar,
och ger svar på av Citat A föranledda frågor. Lorentz och Einstein redovisar ej detta !
Tillämpad växelverkan, VXV, eftersträvar balans, och är en logisk konsekvens av dessa samband.

Respektive atom ”avkänner” växelverkan ur sin individuella strukturella referens-förankring.
Hur den observerande atomen ”känner” växelverkan skiljer sig m a o åt, bl a via olika skalära
relationer. De elektromagnetiska fälten har t ex sitt ursprung i denna skillnad."

Bengt Hj Törnblom / Illusionen / http://www.deltakonceptet.se

Pax vobiscum
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”

Användarvisningsbild
David H
Moderator
Inlägg: 5742
Blev medlem: 13 nov 2005 22:29
Ort: Knivsta/Uppsala

Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]

Inläggav David H » 16 aug 2024 15:23

Kanske det kan väcka intresse från flera om det knyts an mer till den empiriska vetenskapens forskning om medvetande?

Jag har bland annat läst om att forskningen inte ännu funnit de neurala korrelaten för medvetandet, men att det finns empiriskt underbyggda vetenskapliga teorier om att medvetandet uppkommer i det elektromagnetiska fältet.

Detta kan väl anses ha koppling till det Illusionen skriver om Eulers formler, kraftfält osv, och det går dra paralleller till Illusionens yrkesbakgrund.
David Holmberg, moderator på filosofiforum
Mitt skrivarkiv där jag postar debattartiklar, drömanteckningar m.m.: https://davidholmberg.se/

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19589
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]

Inläggav Pilatus » 16 aug 2024 16:58

David H skrev:Jag har bland annat läst om att forskningen inte ännu funnit de neurala korrelaten för medvetandet, men att det finns empiriskt underbyggda vetenskapliga teorier om att medvetandet uppkommer i det elektromagnetiska fältet.

Detta kan väl anses ha koppling till det Illusionen skriver om Eulers formler, kraftfält osv, och det går dra paralleller till Illusionens yrkesbakgrund.

Aleksandr Luria skrev en artikel med titeln Cerebral Mechanisms of the Mind. Artikeln publicerades 1966 i tidskriften Scientific American. I denna artikel diskuterade Luria hjärnans funktioner, särskilt hur olika delar av hjärnan bidrar till kognitiva processer som språk, minne och medvetande. Artikeln är ett exempel på Lurias bidrag till neuropsykologin och hans försök att förstå hur hjärnan möjliggör olika mentala processer.

Och jag vill även hänvisa till Germund Hesslows föreläsningar om hur vi simulerar vissa handlingar innan vi utför dem. Titta på en höjdhoppare som för sitt inre går igenom ansats och upphopp innan han springer fram mot ribban.

Med hjälp av en elektroencefalograf kan man följa hur detta går till, att motoriska centret är aktivt även då en handling simuleras. Man kan alltså säga att neurologer vet åtskilligt mer om hur viljan styr hjärnans impulser och direktiv för handlingar, än vad som är allmänt känt.

Germund Hesslow har föreslagit att vi kan simulera handlingar i vår hjärna innan de utförs. Denna teori är relevant för att förstå hur människor kan förbereda och planera handlingar utan att omedelbart utföra dem. En höjdhoppare, till exempel, kan mentalt "öva" sitt hopp, och under denna mentala simulering aktiveras motoriska centra i hjärnan som om handlingen faktiskt utfördes. Denna förmåga till simulering är viktig för motorisk inlärning och förberedelse.

Hesslows arbete pekar på att hjärnan har förmågan att skapa interna modeller av världen och av våra egna handlingar. Dessa modeller kan testas och justeras mentalt innan en faktisk handling utförs, vilket kan öka precisionen och framgången i den fysiska utförandet.
Moderator

Användarvisningsbild
Illusionen
Inlägg: 1645
Blev medlem: 20 jan 2018 17:41

Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]

Inläggav Illusionen » 16 aug 2024 19:42

Pilatus skrev:
David H skrev:Jag har bland annat läst om att forskningen inte ännu funnit de neurala korrelaten för medvetandet, men att det finns empiriskt underbyggda vetenskapliga teorier om att medvetandet uppkommer i det elektromagnetiska fältet.

Detta kan väl anses ha koppling till det Illusionen skriver om Eulers formler, kraftfält osv, och det går dra paralleller till Illusionens yrkesbakgrund.

Aleksandr Luria skrev en artikel med titeln Cerebral Mechanisms of the Mind. Artikeln publicerades 1966 i tidskriften Scientific American. I denna artikel diskuterade Luria hjärnans funktioner, särskilt hur olika delar av hjärnan bidrar till kognitiva processer som språk, minne och medvetande. Artikeln är ett exempel på Lurias bidrag till neuropsykologin och hans försök att förstå hur hjärnan möjliggör olika mentala processer.

Och jag vill även hänvisa till Germund Hesslows föreläsningar om hur vi simulerar vissa handlingar innan vi utför dem. Titta på en höjdhoppare som för sitt inre går igenom ansats och upphopp innan han springer fram mot ribban.

Med hjälp av en elektroencefalograf kan man följa hur detta går till, att motoriska centret är aktivt även då en handling simuleras. Man kan alltså säga att neurologer vet åtskilligt mer om hur viljan styr hjärnans impulser och direktiv för handlingar, än vad som är allmänt känt.

Germund Hesslow har föreslagit att vi kan simulera handlingar i vår hjärna innan de utförs. Denna teori är relevant för att förstå hur människor kan förbereda och planera handlingar utan att omedelbart utföra dem. En höjdhoppare, till exempel, kan mentalt "öva" sitt hopp, och under denna mentala simulering aktiveras motoriska centra i hjärnan som om handlingen faktiskt utfördes. Denna förmåga till simulering är viktig för motorisk inlärning och förberedelse.

Hesslows arbete pekar på att hjärnan har förmågan att skapa interna modeller av världen och av våra egna handlingar. Dessa modeller kan testas och justeras mentalt innan en faktisk handling utförs, vilket kan öka precisionen och framgången i den fysiska utförandet.


Citat från mitt inlägg den 1 augusti 2024,

• ”Mycket i denna diskussion, vilket också förtjänstfullt påtalas i artikeln, har satt fokus på det som
kallas "Det stora problemet" (The Hard Problem) nämligen vår oförmåga att utifrån hjärnans
funktioner förstå hur sinnesintryck kan manifestera sig i subjektiva upplevelser
.
”

Detta kan ses som en bekräftelse på innehållet i Citat B, och att "det stora problemet" kvarstår att lösa.

/ Illusionen
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”

Hubert
Inlägg: 996
Blev medlem: 18 jan 2024 21:52

Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]

Inläggav Hubert » 16 aug 2024 20:51

Har deltakonceptet lösningen på det problemet?
Illusionen skrev:
Pilatus skrev:
David H skrev:Jag har bland annat läst om att forskningen inte ännu funnit de neurala korrelaten för medvetandet, men att det finns empiriskt underbyggda vetenskapliga teorier om att medvetandet uppkommer i det elektromagnetiska fältet.

Detta kan väl anses ha koppling till det Illusionen skriver om Eulers formler, kraftfält osv, och det går dra paralleller till Illusionens yrkesbakgrund.

Aleksandr Luria skrev en artikel med titeln Cerebral Mechanisms of the Mind. Artikeln publicerades 1966 i tidskriften Scientific American. I denna artikel diskuterade Luria hjärnans funktioner, särskilt hur olika delar av hjärnan bidrar till kognitiva processer som språk, minne och medvetande. Artikeln är ett exempel på Lurias bidrag till neuropsykologin och hans försök att förstå hur hjärnan möjliggör olika mentala processer.

Och jag vill även hänvisa till Germund Hesslows föreläsningar om hur vi simulerar vissa handlingar innan vi utför dem. Titta på en höjdhoppare som för sitt inre går igenom ansats och upphopp innan han springer fram mot ribban.

Med hjälp av en elektroencefalograf kan man följa hur detta går till, att motoriska centret är aktivt även då en handling simuleras. Man kan alltså säga att neurologer vet åtskilligt mer om hur viljan styr hjärnans impulser och direktiv för handlingar, än vad som är allmänt känt.

Germund Hesslow har föreslagit att vi kan simulera handlingar i vår hjärna innan de utförs. Denna teori är relevant för att förstå hur människor kan förbereda och planera handlingar utan att omedelbart utföra dem. En höjdhoppare, till exempel, kan mentalt "öva" sitt hopp, och under denna mentala simulering aktiveras motoriska centra i hjärnan som om handlingen faktiskt utfördes. Denna förmåga till simulering är viktig för motorisk inlärning och förberedelse.

Hesslows arbete pekar på att hjärnan har förmågan att skapa interna modeller av världen och av våra egna handlingar. Dessa modeller kan testas och justeras mentalt innan en faktisk handling utförs, vilket kan öka precisionen och framgången i den fysiska utförandet.


Citat från mitt inlägg den 1 augusti 2024,

• ”Mycket i denna diskussion, vilket också förtjänstfullt påtalas i artikeln, har satt fokus på det som
kallas "Det stora problemet" (The Hard Problem) nämligen vår oförmåga att utifrån hjärnans
funktioner förstå hur sinnesintryck kan manifestera sig i subjektiva upplevelser
.
”

Detta kan ses som en bekräftelse på innehållet i Citat B, och att "det stora problemet" kvarstår att lösa.

/ Illusionen

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19589
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]

Inläggav Pilatus » 17 aug 2024 00:42

Hubert skrev:Har deltakonceptet lösningen på det problemet?

Nej, inte alls. Men de som ägnar sina liv åt att forska med empiriska metoder och teoribildning har en viss möjlighet att göra framsteg och lösa ett delproblem åt gången. Jag kan inte se att Deltakonceptet gör anspråk på att ha löst något problem som har med medvetandet att göra. Men det vore fantastiskt, det måste jag medge.

Christof Koch satsade en låda ädelt vin (1998) på att någon inom tjugofem år skulle lyckas ringa in något i hjärnan som motsvarar medvetandet. David Chalmers myntade uttrycket "the hard problem", den stora gåtan om hur det kommer sig att medvetandet över huvud taget existerar. Francis Crick, Koch och Chalmers är intresserade av att se och genomföra experiment snarare än filosofiska spekulationer. Vägen framåt, ansåg de, var att försöka koppla ihop någon enkel och mätbar process i hjärnan med en specifik subjektiv upplevelse. David Chalmers gillar själva ansatsen – att formulera en teori som går att testa. Chalmers säger: om någon biologisk process i hjärnan alltid går hand i hand med ett specifikt medvetet intryck så återstår en viktig fråga: Varför? Det är det som är the hard problem. Och vidare: en annan framtida möjlighet är att människan skapar något slags artificiell intelligens (AI) som utvecklas vidare och till slut blir så superintelligent att den löser medvetandets gåta. Ref. Per Snaprud
Moderator

Användarvisningsbild
Illusionen
Inlägg: 1645
Blev medlem: 20 jan 2018 17:41

Re: ett försök till kritik av deltakonceptet [trådskapare moderator]

Inläggav Illusionen » 17 aug 2024 07:12

Hubert skrev:Har deltakonceptet lösningen på det problemet?
Illusionen skrev:Citat från mitt inlägg den 1 augusti 2024,

• ”Mycket i denna diskussion, vilket också förtjänstfullt påtalas i artikeln, har satt fokus på det som
kallas "Det stora problemet" (The Hard Problem) nämligen vår oförmåga att utifrån hjärnans
funktioner förstå hur sinnesintryck kan manifestera sig i subjektiva upplevelser
.
”

Detta kan ses som en bekräftelse på innehållet i Citat B, och att "det stora problemet" kvarstår att lösa.

/ Illusionen


Konceptet är uppdelat i två etapper,
Etapp 1, omfattande svar till Citat A, (TID och RUM) är avslutad, och sammanfattas i redovisad patentansökan.
Etapp 2, omfattande svar till Citat B, utgår från en hypotes jag arbetar med (se inlägg daterat 1 augusti).
PRV:s kommande beslut blir vägledande för huruvida resultatet av etapp 2 kommer att publiceras.
Etapp 2 bygger vidare på etapp 1.

Är du intresserad av frågeställningen är mitt råd att börja med att begrunda följande citat,

”Att formulera en grundhypotes inom fysiken baserat på vardagliga atomära begrepp och storheter,
utan att fullt ut bemästra de inledande Citat A och Citat B, samt vad medvetandet representerar,
är sannolikt omöjligt.
OBSERVERA därför att oavsett vad som anges som BÄRANDE GRUNDHYPOTES så krävs det
något som det som hävdas REFERERAR till !

Ur atomärt perspektiv, och avsaknad av svar på citaten, kan det ej uteslutas att referensen i
fråga, i minst något avseende är ”perspektivgränsöverskridande” och innefattar beroende av
ej förnimbara varierbara ”samband” som t ex kombinationer av sinnesinformation, minnesberoende
och villkorade komplexa strukturella variationer.
”


Bengt Hj Törnblom / Illusionen / http://www.deltakonceptet.se

Pax vobiscum
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”


Återgå till "Naturvetenskap"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 7 och 0 gäster