Anders skrev:Tänker ni på det med er som är ovanligt? T.ex. era bokstavskombinationer? Har väl typ en även om de sa att det är eoner från en diagnos. Men det är lite kul att typ studera sin egen sinnessjukdom typ. Och vad vi alla här har gemensamt, vi upplever solen på sommaren och mörkret på vintern som ytterst få. Marta, fotbollsspelaren blev proffs i Sverige. Hon hade läst om det där med årstider, boende på ekvatorn och jaja. Och då hon kom hit var det bara shit, det där var visst bara inte snack. Och de allra allra flesta lever långt närmare ekvatorn än oss.
Min dotter är liksom bara olycklig över det med henne som inte är normalt, har svårt för det.
Länge sedan jag tänkte i termer av normalt - onormalt. Jag ser dem som tomma på innehåll eller möjligtvis användbara som skällsord: Fan va normal och tråkig du är! eller Fan, vad du är onormal och konstig!
Jag är kass på att "ta ordet" om det är många som snackar. Andra glider smidigt in och och ut ur den gemensamma snacketolvan medan jag sitter där och försöker säga något och när jag säger något ignorerar alla det eller tittar märkligt på mig som om det jag säger bara är pinsamt och ovidkommande och sedan fortsätter de pladdra om sitt. I och för sig är det intressant att lyssna på och observera hur andra brer ut sig och kämpar för att "äga ljudrummet". Fast när jag har Filosofika med en kompis fungerar det bättre. Vi lyssnar och ger och får tankar.
Varför säger vi att vi gillar årstidsväxlingarna och samtidigt har svårt att njuta av novemberbrunnen och februarikylan och marsslasket?