Finns Gud?

[Mlw]

Om Gud finns, kan Guds existens då förklara varför världen ser ut som den gör idag eller kan världens tillstånd i stället blir mer begripligt om vi utgår från att Gud inte finns? Tron på Gud finns - den kan förklara en del av människors beteende idag och varför världen ser ut som den gör. Men är tron på Gud ett bevis på att Gud finns?

Världen har två dimensioner: den iakttagbara och den transcendenta som ligger bortom direkt observation. Detta förhållande kan illustreras med kvantfysikens dualism mellan den observerbara partikeln och den icke-observerbara vågfunktionen. Den transcendenta dimensionen kan vi endast närma oss genom symboler, som när vi skapar berättelser om gudomliga väsen och deras gärningar. Dessa bilder ska inte tolkas bokstavligt eftersom det transcendenta per definition ligger bortom vår direkta förståelse. Att ändå förhålla sig till dessa bilder med djupt allvar—det är vad vi kallar tro.

[Anders]

Är tron på just Gud något speciellt? ...

Mer bokstavstrogen sån har nån annan tro haft svårt att matcha vad det gäller frihet från val.

[Algotezza]

Om Gud finns, kan Guds existens då förklara varför världen ser ut som den gör idag eller kan världens tillstånd i stället blir mer begripligt om vi utgår från att Gud inte finns? Tron på Gud finns - den kan förklara en del av människors beteende idag och varför världen ser ut som den gör. Men är tron på Gud ett bevis på att Gud finns?

Är tron på just Gud något speciellt? Vi tror ju på allt möjligt, ibland har vi goda skäl till att tro något, andra gånger tror vi trots att vi borde veta bättre. Det finns däremot en del utsagor som postulerar Gud och som säger något om Guds karaktär. Att Gud är god och att han älskar människorna. Men människan, med sin fria vilja, har valt att inte leva efter lagen som JHVH gav till Mose. Så därför ser det ut som det gör.

-Det är antagligen en gammaldags föreställning. Men man yttrade sig ofta på liknande sätt då jag var ung. Översvämningar och sju svåra år med hungersnöd och Egyptens tio plågor mm. I de äldre delarna av Gamla testamentet, verkar det ofta som att JHVH ansågs vara direkt involverad i israeliternas krigslycka.

Men då ingen längre läser Bibeln så håller dessa föreställningar på att blekna. Så i denna mening finns inte Gud längre. Världens olycka och människans materialism och övergivandet av Gud kan förstås vara en slags besvärjelse.

Trots att många människor bekänner sig till en religion, men i praktiken lever sekulära liv där religiösa värderingar inte påverkar samhällsstrukturer, politik eller ekonomi särskilt mycket. Inte ens i det starkt religiösa USA. Eller är det bara en form av djup obildning, känslornas dominans över en fungerande livsmoral?

Tror man på Gud har man ju en universalförklaring till allt. Man har någon/något att hänga upp sitt liv på när annat fallerar och har en förklaring när man egentligen saknar en sådan. Vissa pekar på slumpen andra på Gud som något slags förklaring nära inga andra förklaringar kan hittas, uppfinnas.

[Algotezza]

Om Gud finns, kan Guds existens då förklara varför världen ser ut som den gör idag eller kan världens tillstånd i stället blir mer begripligt om vi utgår från att Gud inte finns? Tron på Gud finns - den kan förklara en del av människors beteende idag och varför världen ser ut som den gör. Men är tron på Gud ett bevis på att Gud finns?

Världen har två dimensioner: den iakttagbara och den transcendenta som ligger bortom direkt observation. Detta förhållande kan illustreras med kvantfysikens dualism mellan den observerbara partikeln och den icke-observerbara vågfunktionen. Den transcendenta dimensionen kan vi endast närma oss genom symboler, som när vi skapar berättelser om gudomliga väsen och deras gärningar. Dessa bilder ska inte tolkas bokstavligt eftersom det transcendenta per definition ligger bortom vår direkta förståelse. Att ändå förhålla sig till dessa bilder med djupt allvar—det är vad vi kallar tro.

Ja, det finns den del av verkligheten vi har tillgång till via våra mänskliga sinnen och den mentala verklighet vi bygger med hjälp av minnen, ord, begrepp, bilder, fantasier, som vi har tillgång till genom fantasi och spekulation. Det kan finnas likheter mellan dessa mentala världar pga att vi människor fungerar på likartat sätt och har likartade förmågor inom perception, kognition och emotion.

[Mlw]

Tror man på Gud har man ju en universalförklaring till allt. Man har någon/något att hänga upp sitt liv på när annat fallerar och har en förklaring när man egentligen saknar en sådan. Vissa pekar på slumpen andra på Gud som något slags förklaring nära inga andra förklaringar kan hittas, uppfinnas.

Det är ett ständigt tjat om "tro på Gud." Det väsentliga är inte tron på Gud i sig. Det viktiga är att ta till sig berättelserna, reflektera över deras innebörd och låta sig inspireras av visionen om Guds rike.

[Algotezza]

Tror man på Gud har man ju en universalförklaring till allt. Man har någon/något att hänga upp sitt liv på när annat fallerar och har en förklaring när man egentligen saknar en sådan. Vissa pekar på slumpen andra på Gud som något slags förklaring nära inga andra förklaringar kan hittas, uppfinnas.

Det är ett ständigt tjat om "tro på Gud." Det väsentliga är inte tron på Gud i sig. Det viktiga är att ta till sig berättelserna, reflektera över deras innebörd och låta sig inspireras av visionen om Guds rike.

Man måste väl på något sätt förutsätta att ordet Gud betyder något, står för något som i någon mening existerar. Eller är det bara någon form av terapi?

[Pilatus]

Tror man på Gud har man ju en universalförklaring till allt. Man har någon/något att hänga upp sitt liv på när annat fallerar och har en förklaring när man egentligen saknar en sådan. Vissa pekar på slumpen andra på Gud som något slags förklaring nära inga andra förklaringar kan hittas, uppfinnas.

Det är ett ständigt tjat om "tro på Gud." Det väsentliga är inte tron på Gud i sig. Det viktiga är att ta till sig berättelserna, reflektera över deras innebörd och låta sig inspireras av visionen om Guds rike.

Vad är berättelserna om vi reducerar bort Gud (Javeh)? Är inte just Guds existens det som utgör israeliternas tro och historia än i denna dag?

[Mlw]

Tror man på Gud har man ju en universalförklaring till allt. Man har någon/något att hänga upp sitt liv på när annat fallerar och har en förklaring när man egentligen saknar en sådan. Vissa pekar på slumpen andra på Gud som något slags förklaring nära inga andra förklaringar kan hittas, uppfinnas.

Det är ett ständigt tjat om "tro på Gud." Det väsentliga är inte tron på Gud i sig. Det viktiga är att ta till sig berättelserna, reflektera över deras innebörd och låta sig inspireras av visionen om Guds rike.

Vad är berättelserna om vi reducerar bort Gud (Javeh)? Är inte just Guds existens det som utgör israeliternas tro och historia än i denna dag?

Gud är egentligen inte en skäggig farbror utan snarare ett uttryck för tillvarons transcendenta dimension. Vi behöver inte bevisa dess existens—det räcker att anta den som en förutsättning. Utan denna dimension blir det svårt att förklara fenomenet mening, till exempel den mening som förmedlas i detta meddelande.

Mening kan inte reduceras till materiens beståndsdelar. På samma sätt kan varken Schopenhauers filosofi, medvetandet (som Chalmers påpekar), naturlagarna eller de matematiska lagarna förklaras enbart genom materiens egenskaper. Det är snarare så att materiens egenskaper måste förklaras utifrån naturlagar och matematiska lagar, inte tvärtom.

Hur kan man då ansluta sig till den filosofiska materialismen? Att förneka existensen av en transcendent dimension framstår som logiskt ohållbart. Därmed berövar man sig möjligheten att förklara ett flertal fundamentala fenomen i tillvaron.

[Algotezza]

Det är ett ständigt tjat om "tro på Gud." Det väsentliga är inte tron på Gud i sig. Det viktiga är att ta till sig berättelserna, reflektera över deras innebörd och låta sig inspireras av visionen om Guds rike.

Vad är berättelserna om vi reducerar bort Gud (Javeh)? Är inte just Guds existens det som utgör israeliternas tro och historia än i denna dag?

Gud är egentligen inte en skäggig farbror utan snarare ett uttryck för tillvarons transcendenta dimension. Vi behöver inte bevisa dess existens—det räcker att anta den som en förutsättning. Utan denna dimension blir det svårt att förklara fenomenet mening, till exempel den mening som förmedlas i detta meddelande.

Mening kan inte reduceras till materiens beståndsdelar. På samma sätt kan varken Schopenhauers filosofi, medvetandet (som Chalmers påpekar), naturlagarna eller de matematiska lagarna förklaras enbart genom materiens egenskaper. Det är snarare så att materiens egenskaper måste förklaras utifrån naturlagar och matematiska lagar, inte tvärtom.

Hur kan man då ansluta sig till den filosofiska materialismen? Att förneka existensen av en transcendent dimension framstår som logiskt ohållbart. Därmed berövar man sig möjligheten att förklara ett flertal fundamentala fenomen i tillvaron.

Meningen finns i relationerna mellan beståndsdelarna. Hur dessa samverkar. Ord har både form, funktion och innehåll. Helheten blir mer än summan av delarna. Den s.k. transcendentala dimensionen blir tillgänglig genom den jordiska.

Varför reducera något till något annat? Livets alla delar samverkar utan att man behöver reducera någon av dem till något annat. Det gör man väl för att förenkla och göra verkligheten mer begriplig och hanterbar.

Alla beskrivningar av verkligheten, alla modeller, är förenklingar. Verkligheten är så mycket mer. Det finns alltid något kvar att upptäcka, utforska, skapa nya bilder av.

[Pilatus]

Vad är berättelserna om vi reducerar bort Gud (Javeh)? Är inte just Guds existens det som utgör israeliternas tro och historia än i denna dag?

Gud är egentligen inte en skäggig farbror utan snarare ett uttryck för tillvarons transcendenta dimension.
Hur kan man då ansluta sig till den filosofiska materialismen? Att förneka existensen av en transcendent dimension framstår som logiskt ohållbart.

Att förneka existensen av något transcendent är inte ett logiskt misstag om man definierar verkligheten som det materiella och det som kan observeras och verifieras.

[Mlw]

Meningen finns i relationerna mellan beståndsdelarna. Hur dessa samverkar. Ord har både form, funktion och innehåll. Helheten blir mer än summan av delarna. Den s.k. transcendentala dimensionen blir tillgänglig genom den jordiska.

Varför reducera något till något annat? Livets alla delar samverkar utan att man behöver reducera någon av dem till något annat. Det gör man väl för att förenkla och göra verkligheten mer begriplig och hanterbar.

Alla beskrivningar av verkligheten, alla modeller, är förenklingar. Verkligheten är så mycket mer. Det finns alltid något kvar att upptäcka, utforska, skapa nya bilder av.

Jaha, du syftar på epifenomenalism, som är ett annat ord för magi. När trollkarlen drar en kanin ur en hatt så är kaninen ett epifenomen. Men är verkligen bilens transportförmåga mer än sina delar? Nej, den är helt reducerbar till sina delar. Det finns inga bevis för att autentiska epifenomen existerar, d.v.s. fenomen som inte är reducerbara till delarna.

Alltså måste vi utgå från att medvetande och mening har liknande ontologisk status som materien, även om det finns ett ömsesidigt beroende.

[Mlw]

Att förneka existensen av något transcendent är inte ett logiskt misstag om man definierar verkligheten som det materiella och det som kan observeras och verifieras.

Om man definierar naturlagarna och de matematiska lagarna som materia så begår man ett logiskt misstag.

[Pilatus]

Att förneka existensen av något transcendent är inte ett logiskt misstag om man definierar verkligheten som det materiella och det som kan observeras och verifieras.

Om man definierar naturlagarna och de matematiska lagarna som materia så begår man ett logiskt misstag.

Naturlagarna som vi definierar dem är generellt grundade på förnuft och empiriska observationer. De ger oss ett ramverk för att förstå världen som inte är beroende av religiös övertygelse eller övernaturliga krafter.

[xion]

Meningen finns i relationerna mellan beståndsdelarna. Hur dessa samverkar. Ord har både form, funktion och innehåll. Helheten blir mer än summan av delarna. Den s.k. transcendentala dimensionen blir tillgänglig genom den jordiska.

Varför reducera något till något annat? Livets alla delar samverkar utan att man behöver reducera någon av dem till något annat. Det gör man väl för att förenkla och göra verkligheten mer begriplig och hanterbar.

Alla beskrivningar av verkligheten, alla modeller, är förenklingar. Verkligheten är så mycket mer. Det finns alltid något kvar att upptäcka, utforska, skapa nya bilder av.

Jaha, du syftar på epifenomenalism, som är ett annat ord för magi. När trollkarlen drar en kanin ur en hatt så är kaninen ett epifenomen. Men är verkligen bilens transportförmåga mer än sina delar? Nej, den är helt reducerbar till sina delar.Det finns inga bevis för att autentiska epifenomen existerar, d.v.s. fenomen som inte är reducerbara till delarna.

Alltså måste vi utgå från att medvetande och mening har liknande ontologisk status som materien, även om det finns ett ömsesidigt beroende.

Om man ser till medvetandet så är det oerhört mycket mer än sina delar.
Medvetandet är en funktion av sina delar.
Hjärnan är i sig bara klump vävnad.

[Mlw]

Jaha, du syftar på epifenomenalism, som är ett annat ord för magi. När trollkarlen drar en kanin ur en hatt så är kaninen ett epifenomen. Men är verkligen bilens transportförmåga mer än sina delar? Nej, den är helt reducerbar till sina delar.Det finns inga bevis för att autentiska epifenomen existerar, d.v.s. fenomen som inte är reducerbara till delarna.

Alltså måste vi utgå från att medvetande och mening har liknande ontologisk status som materien, även om det finns ett ömsesidigt beroende.

Om man ser till medvetandet så är det oerhört mycket mer än sina delar.
Medvetandet är en funktion av sina delar.
Hjärnan är i sig bara klump vävnad.

Men det är inte magi, inte epifenomenalism. Medvetandet, d.v.s. att vi är vakna och vet att vi existerar, kan omöjligen vara en funktion av hjärnan. Däremot kan vår tankeförmåga vara det. Filosoferna, däribland Chalmers, resonerar kring zombier. En zombie kan fungera helt och hållet som en funktion av hjärnan, för den saknar självmedvetande. Men en medveten varelse kan inte förklaras på det sättet. Den materialistiska filosofin är död.