Anders skrev:unik skrev:Sinnesrobönen
Gud, ge mig sinnesro att acceptera
det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan,
och förstånd att inse skillnaden.
Amen
Utan progression.
Ljuset föll i glömska.
Onda krafter trängde sig på.
Det vill man undvika.
Inte mod, utan vara sann.
Vinner gör ljuset vi alla bär.
Om vi förmår älska, ska godheten segra.
Ett steg bakåt, ibland.
Förnuft kan vackla för få rätsida på sakens natur.
Sedan två steg framåt med ljusets fackla.
Amen
Med progression.
Ljuset föll i glömska, för att onda krafter trängde sig på, det är sådant man vill undvika.
Det handlar inte om mod, utan alltid sträva mot att vara sann mot sig själv, då vinner ljuset som vi alla bär på.
När vi förmår älska oss själva och andra – varandra - så segrar alltid det goda.
Ibland är ett steg bakåt nödvändigt, för att få rätsida på sakens natur, då förnuftet vacklar.
Amen
Vidare ...
Har att lära och utforska!
AI:s Ådra och nerv.
En symbolisk, stämningsfull scen: ett mörkt landskap i gryningens första ljus. I mitten går en ensam gestalt med en tänd fackla i handen. Bakom figuren tornar en skuggig silhuett av hotande träd och dimma. Framför dem öppnar sig ett mjukt, gyllene ljus som bryter fram genom molnen. Himlen skiftar från mörkt blått till varmt orange. Allt är tyst, stilla och laddat med andlig närvaro. Bilden ska uttrycka sanningens mod, kärlekens seger, och återkomsten av ljuset – med en känsla av progression.
Hm, jag mer bara tar det som det kommer. Blir inte superupprörd då shit hits fans (har upplevt svår sjukdom i familjen, kicken från jobbet, och existensiella tankarna från helvetet, så det skall till lite innan jag blir upprörd. Typ om Putin får för sig), och jag blir inte sådår överlycklig om saker går min väg. Bäst trivs jag då det bara rullar, och gör inte saker det så försöker jag få tillståndet tillbaka till det rullande. Så kul är jag.
Min inställning till när och om det stormar och sker förändring.
Anders, att bli ifrågasatt som människa, med vilken beskaffenhet, samt med vilken värdegrund man bär.
Den avgrunden är utspelad och utagerad, så skulle det storma igen, mot förmodan, tar jag det med ro.
Trots en forumvarning och allt annat som pågår i livet, är mest det föränderliga och förgängliga.
Använder Red car theory som ett tankeverktyg.
Vidare skulle jag vilja dela en sak med dig Anders, inte som utsträckt hand, utan snarare som allmän reflektion.
Där Jung talar om ”Synkronicitet” och jag ”Red car theory” för mig gäller den senare.
Så fort man medvetengör saker och ting för sig själv, så uppenbarar dom sig på olika sätt i livet.
Likt hur det undermedvetna suggestiva kan lyftas upp till ytan och bli medveten om sin egen existens.
Då sker det som påtagligt och gripbart och plötsligt ser man bara röda bilar överallt, till nästa kommer som påbud.
Mötet med mannen och stiftelsen som livsexempel.
Och slutligen träffa jag en man med hund som erkände sin egoism, när jag påtala att 1000 kr i matkostnad, för mig.
1500 kr för min hund med hemlagat, andra främst. Sedan berätta jag om kontakten med min Advokat, som gör utlånings -och familjestiftelse för dotter.
Där hennes barn och alla eror av ättlingar får en kvarts miljon, som över tid blir många miljoner som buffert för framtida blodsband, tidens tand, tidens välstånd.
Vi gick skilda vägar med budskapet, där han tyckte att jag borde börja tänka mer på mig själv, främst.
Avslutande reflektion och fråga till dig Anders.
Kanske det omvända gäller för dig?
Med ”Red car theory”.
