Vad tänker du på?

[Algotezza]

Jag vet! Även om jag inte är lika "bja" på det som dig

Det som räknas är att man själv har glädje av ordjoxandet - och att andra också kan ha det.

Jag skriver bäst när jag riktar mig till någon.

[Pilatus]

Det var snällt sagt, Vega . Jag ska inte sticka under stol med att jag vill ha lite plats, men jag vill ge er plats också. Berätta gärna mer om bokstävernas form!!! Känner du till något annat alfabet än vårt? Och symboliken "i rörelsen" när man skriver en bokstav för hand? Är du intresserad av handstilar? Sjuttsing också! - kommer inte på ordet nu - kan du se bokstäver och/eller siffror i olika färger i ditt inre, eller något sådant?

Grafologi ja, jag sysslade med det ett slag. Ganska länge faktiskt. En filosof vid namn Ludwig Klages skrev en bok som blev en klassiker för alla grafologer, Handschrift und Charakter, 1929. Numera är det ingen som skriver så längre och intresset är dött.

[Anne]

Skriver hur, Pilatus?

[Algotezza]

Skriver hur, Pilatus?

Skrivstil, skulle jag tro. Jag skriver dock så.

[Vega]

Det var snällt sagt, Vega . Jag ska inte sticka under stol med att jag vill ha lite plats, men jag vill ge er plats också. Berätta gärna mer om bokstävernas form!!! Känner du till något annat alfabet än vårt? Och symboliken "i rörelsen" när man skriver en bokstav för hand? Är du intresserad av handstilar? Sjuttsing också! - kommer inte på ordet nu - kan du se bokstäver och/eller siffror i olika färger i ditt inre, eller något sådant?

Det är inte mycket att berätta.. Men jag tror att bokstäver är betydelsefulla, som ingredienser i en kaka. Namnet Vladimir börjar med bokstaven B på Kyrilliska. Vad det nu vill säga?

[Algotezza]

Runa betyder hemlighet.

Här en artikel om runor och deras betydelser.

https://carl-oscar.se/runornas-betydelser/

[Vega]

Det smartaste sättet att kommunicera på är genom klartext, man kan jämföra olika programmeringsspråk, de är funktionella på olika sätt. Poängen är ju att text ska va lätt att förstå, varför använda ett språk som inte fungerar?

[Pilatus]

Skriver hur, Pilatus?

Gamla skrivstilen, vi fick lära oss att skriva sammanbundna bokstäver i orden. Välskrivning var ett skolämne, inte så enkelt att lära för somliga. Och det skulle vara med stålstift och bläck samt att orden skulle vara rätt stavade. Vi övade en hel del och efterhand drevs hastigheten upp. Grafologer lärde sig en del om skribentens muskeltonus, mentala störningar, rytm och skicklighet, ligaturer och skicklighet i att forma skriften.
Det fanns många som ansåg att grafologi var långt från vetenskaplighet. Germund Hesslow t ex. Vad kritikerna missade var att testa metoden. Man kan påstå att grafologin (skriftpsykologi) har god reliabilitet. Jag har deltagit i sådana test tillsammans med Teut Wallner. Validiteten är en annan femma. Men den har mycket att göra med vem som uttalar sig om en handstil. Jag gissar att det är likadant inom personlighetspsykologi. Men det är ett större ämne.

[Vega]

OCD eller tvångssyndrom. Nästan alla som lider av det har svårigheter med att lämna sin bostad.. är det inte så? Och det är alltså massor av människor som inte har någon kontakt med varandra som har samma symtom. Det är intressant. Människan är inte så komplicerad som man tror…

[Algotezza]

OCD eller tvångssyndrom. Nästan alla som lider av det har svårigheter med att lämna sin bostad.. är det inte så? Och det är alltså massor av människor som inte har någon kontakt med varandra som har samma symtom. Det är intressant. Människan är inte så komplicerad som man tror…

Vi är mer lika än vi tror/ vill tro, för många strävar efter att vara unika.

[David H]

Så länge vi är överens känner vi antagligen inget behov av någon domare.

Men ibland kan det vara väldigt många som är överens om något, och bara enstaka som inte håller med - vad avgör vad som gäller då? Vissa kanske svarar majoritetens omdöme, expertisens omdöme, det egna omdömet eller en yttre auktoritets omdöme.

Olika personer kommer nöja sig med olika svar i olika situationer. Den som vill hålla dialog vid liv nöjer sig inte förrän konsensus är nådd eller tills inga fler frågor finns att besvara.

[Pilatus]

Men ibland kan det vara väldigt många som är överens om något, och bara enstaka som inte håller med - vad avgör vad som gäller då? Vissa kanske svarar majoritetens omdöme, expertisens omdöme, det egna omdömet eller en yttre auktoritets omdöme.

Olika personer kommer nöja sig med olika svar i olika situationer. Den som vill hålla dialog vid liv nöjer sig inte förrän konsensus är nådd eller tills inga fler frågor finns att besvara.

Exemplifierar vi med hur vi dekorerar våra hem så tycker jag inte att majoritetens omdöme vinner över någon som gått på en konstskola.
Den som vill driva ett företag måste lita på styrelsens förmåga att utse en CEO. Alla chefer eller experter gör fel och klandras ofta.
Demokrati är en hyggligt bra styrelseform, men även här begås stora fel som ingen vill kännas vid.
Men vi ser att även en enkel fotbollsmatch måste ha en domare, även om denne begår fel. Vi har chefer för att komma till beslut, och en bra chef beslutar även då det inte alltid blir rätt. Om majoriteten har "rätt" kan diskuteras, men då är det i alla fall många som får ta konsekvenserna av vad beslutet leder till.

[Algotezza]

Så länge vi är överens känner vi antagligen inget behov av någon domare.

Men ibland kan det vara väldigt många som är överens om något, och bara enstaka som inte håller med - vad avgör vad som gäller då? Vissa kanske svarar majoritetens omdöme, expertisens omdöme, det egna omdömet eller en yttre auktoritets omdöme.

Olika personer kommer nöja sig med olika svar i olika situationer. Den som vill hålla dialog vid liv nöjer sig inte förrän konsensus är nådd eller tills inga fler frågor finns att besvara.

Ibland kommer man fram till att man inte är överens. Också det är ett resultat.

Jag tror dock att alla mänskliga konflikter eller meningsskiljaktigheter går att lösa om man är kompromissvillig, ärlig och villig att ge något för att få något. Detta gäller både i den lilla världen och i den stora. Men det kan ibland behövas en tredje part, en förhandlare, som är neutral.

[David H]

Men ibland kan det vara väldigt många som är överens om något, och bara enstaka som inte håller med - vad avgör vad som gäller då? Vissa kanske svarar majoritetens omdöme, expertisens omdöme, det egna omdömet eller en yttre auktoritets omdöme.

Olika personer kommer nöja sig med olika svar i olika situationer. Den som vill hålla dialog vid liv nöjer sig inte förrän konsensus är nådd eller tills inga fler frågor finns att besvara.

Exemplifierar vi med hur vi dekorerar våra hem så tycker jag inte att majoritetens omdöme vinner över någon som gått på en konstskola.
Den som vill driva ett företag måste lita på styrelsens förmåga att utse en CEO. Alla chefer eller experter gör fel och klandras ofta.
Demokrati är en hyggligt bra styrelseform, men även här begås stora fel som ingen vill kännas vid.
Men vi ser att även en enkel fotbollsmatch måste ha en domare, även om denne begår fel. Vi har chefer för att komma till beslut, och en bra chef beslutar även då det inte alltid blir rätt. Om majoriteten har "rätt" kan diskuteras, men då är det i alla fall många som får ta konsekvenserna av vad beslutet leder till.

Tack Pilatus, det är flera bra exempel du nämner. I praktiken är det ofta på det sättet du nämner, och det finns inget skäl att ifrågasätta. I en fotbollsmatch exempelvis finns det acceptans för att det är en domare som bestämmer. Visst för att det kan gnällas på domaren ibland, men det kommer i princip aldrig på tal att ta bort eller ens byta ut domaren (hade iofs varit roligt om en domare kunde bli utbytt, på liknande som en målvakt kan bli utbytt). Det är inte heller rimligt att ifrågasätta detta, och om någon mot förmodan skulle börja ifrågasätta självklarheter, kan den ses som en obstruktör, som framför orimlig kritik.

Men det betyder ändå inte att det nödvändigtvis måste vara på detta sätt. Det är exempelvis möjligt att spela fotboll utan domare. Härom veckan spelade jag en innebandymatch utan domare, och det gick utmärkt!

Ibland när vi följer osunda vanor kan det också behöva en verklig förändring, trots att det helt bryter emot alla konventioner. Detta är kanske inte så relevant i just fotboll... men om vi tänker politiken, där mycket talar för att vi står inför randen till ett tredje världskrig, kan det nog finnas skäl till att tänka om, och bryta vissa mönster.

[David H]

Ibland kommer man fram till att man inte är överens. Också det är ett resultat.

Jag tror dock att alla mänskliga konflikter eller meningsskiljaktigheter går att lösa om man är kompromissvillig, ärlig och villig att ge något för att få något. Detta gäller både i den lilla världen och i den stora. Men det kan ibland behövas en tredje part, en förhandlare, som är neutral.

Ja, komma fram till att man inte är överens är en slags resultat. I jungianska termer skulle vi kunna kalla det en känslomässig lösning - en acceptans inför att det inte är relevant att driva denna fråga längre (känsla bedömer relevans), trots att det inte nödvändigtvis är någon tankemässig lösning (tanke bedömer logisk koherens).

Verklig neutralitet menar jag är ett övermänskligt ideal. För att närma oss verklig neutralitet behöver vi integrera det omedvetna i det medvetna.