Vad tänker du på?

[Vega]

Över 100 barn har dött av svält i Gaza, enligt UNICEF. Denna siffra baseras på en rapport från augusti 2025 och en verkliga antalet förmodas vara högre. Över en halv miljon människor i Gaza riskerar svält och död, och 132 000 barn under fem år är akut undernärda, enligt en FN-stödd rapport.

[Vega]

Jag söker: En person som varken tror på Gud eller Jesus, men ändå har en harmonisk syn på döden.

[Pilatus]

Jag söker: En person som varken tror på Gud eller Jesus, men ändå har en harmonisk syn på döden.

För mig är slutet ett stilla avklingande, ett biologiskt slut utan sinnlig upplevelse. Medvetandet upphör när hjärnan slutar fungera. Döden är inte en upplevelse, utan frånvaron av upplevelse. Det finns ingen "efter", bara ett icke-varande. Ateismen erbjuder klarhet genom slutgiltighet, men utan metafysisk mening. Buddhismen liknar det du söker.

[Vega]

Jag söker: En person som varken tror på Gud eller Jesus, men ändå har en harmonisk syn på döden.

För mig är slutet ett stilla avklingande, ett biologiskt slut utan sinnlig upplevelse. Medvetandet upphör när hjärnan slutar fungera. Döden är inte en upplevelse, utan frånvaron av upplevelse. Det finns ingen "efter", bara ett icke-varande. Ateismen erbjuder klarhet genom slutgiltighet, men utan metafysisk mening. Buddhismen liknar det du söker.

Men om du hade fått välja, hade du då sett en fortsättning?

[Vega]

Om man tänker på alla sina minnen, känns dom inte ganska meningslösa om allt försvinner?

[Pilatus]

Jag söker: En person som varken tror på Gud eller Jesus, men ändå har en harmonisk syn på döden.

För mig är slutet ett stilla avklingande, ett biologiskt slut utan sinnlig upplevelse. Medvetandet upphör när hjärnan slutar fungera. Döden är inte en upplevelse, utan frånvaron av upplevelse. Det finns ingen "efter", bara ett icke-varande. Ateismen erbjuder klarhet genom slutgiltighet, men utan metafysisk mening. Buddhismen liknar det du söker.

Men om du hade fått välja, hade du då sett en fortsättning?

För buddhister kan det vara så att de övergår i en annan varelse i nästa liv. Deras strävan är dock att inkarnationen skall upphöra. De menar att döden är den slutgiltiga befrielsen från lidande. Buddhisters mål är nirvana.
Det liknar naturvetenskapens syn på döden, då livet upphör, återstår vare sig himmel eller något annat. Var och en får tro att där väntar något bättre, det dämpar vår ångest inför döden. Kanske är det därför så mycket omsorg ägnas döden, med mässor och ståtliga gravminument.

Emelyn Story.jpg (22.9 KiB) Visad 722 gånger

[Hubert]

Denna vackra dröm om valfrihet!

Men om du hade fått välja, hade du då sett en fortsättning?

[Anders]

Denna vackra dröm om valfrihet!

Men om du hade fått välja, hade du då sett en fortsättning?

Sartre och Kierkegaard, killar från klassen där man faktiskt håller på och väljer var inte lika poetiska om valet.

Har gjort ytterst få stora val. Livet har fört mig hit och dit. Ännu mer heligt bland de finare - mening. Det är mig än mer obegriplig.

[Algotezza]

Jag blev opererad i söndags. Det var mitt ljumskbråck som skulle fixas, för jag fick, som jag berättat överdjävligt ont i lördags och fick åka in på akuten.

Jag blev sövd och det var en komplicerad operation som tog 2,5 timmar. Jag minns hur jag sövdes och blev alltmer omtöcknad. Sedan minns jag ingenting förrän jag skall vakna och befinner mig inte helt i kroppen. Eller hur jag skall uttrycka det. Allting var på avstånd. Först kom tankeförmågan tillbaka, sedan talet, som var sluddrigt till en början.

Jag har fortfarande ont nu pga såret och att man joxat med tarmarna för att lägga dem rätt. Och också fått ett nät som skall hålla allt på plats.

Jag upplevde ingenting som sövd. Samma sak i somras när mina gallgångar rensades. En vit fläck på minneskartan.

Om det finns andeväsen har åtminstone inte jag träffat dem när jag varit sövd.

Döden är ingenting. Det är inte ens att man drar ned en mörk gardin. Det som skrämmer de flesta är vägen dit, via smärta och "bli en grönsak på långvården".

Det är medan vi lever vi kan leka med olika tankar om evig existens och andlighet av olika slag, delas som tröst, dels som andlig underhållning, spekulation.

[xion]

Jag söker: En person som varken tror på Gud eller Jesus, men ändå har en harmonisk syn på döden.

Det gjorde Dan Andersson;
...
jag vill sälja min förhoppning för ett skratt bakom den port
där den dömde aldrig drömmer och aldrig mera tror
för en hjärna som blir kall tills sitt sista värv den gjort
och en blick som ser mot döden som mot en gammal mor.
.....

[Anders]

Det är medan vi lever vi kan leka med olika tankar om evig existens

Ingen lek

[Anders]

Smakar det askkopp i käften konstant. Fick det nån vecka efter covid, då ett par dar. Kommer tillbaka ibland.

[Algotezza]

Det är medan vi lever vi kan leka med olika tankar om evig existens

Ingen lek

Tyvärr tar folk det på allvar.

Hade folk lekt mer både i tanke, ord och handling hade livet varit lättare att leva.

Fullständigt vansinnigt att bli kränkt och mörda å Guds vägnar.

Finns det en Gud så finns en sådan varelse men i så gall han har väl nog av sitt, tänka ut nya världar är de självförstörande människorna gjort sitt.

[Vega]

För mig är slutet ett stilla avklingande, ett biologiskt slut utan sinnlig upplevelse. Medvetandet upphör när hjärnan slutar fungera. Döden är inte en upplevelse, utan frånvaron av upplevelse. Det finns ingen "efter", bara ett icke-varande. Ateismen erbjuder klarhet genom slutgiltighet, men utan metafysisk mening. Buddhismen liknar det du söker.

Men om du hade fått välja, hade du då sett en fortsättning?

För buddhister kan det vara så att de övergår i en annan varelse i nästa liv. Deras strävan är dock att inkarnationen skall upphöra. De menar att döden är den slutgiltiga befrielsen från lidande. Buddhisters mål är nirvana.
Det liknar naturvetenskapens syn på döden, då livet upphör, återstår vare sig himmel eller något annat. Var och en får tro att där väntar något bättre, det dämpar vår ångest inför döden. Kanske är det därför så mycket omsorg ägnas döden, med mässor och ståtliga gravminument.

Emelyn Story.jpg

Jag tror inte att storhetsvansinne/galenskap/ångest orsakar synen på religion och evigt liv. Jag tror tvärtom att mindervärdeskomplex leder till slutsatsen att vi inte redan är de gudar som vissa tillber.

[Pilatus]

Men om du hade fått välja, hade du då sett en fortsättning?

För buddhister kan det vara så att de övergår i en annan varelse i nästa liv. Deras strävan är dock att inkarnationen skall upphöra. De menar att döden är den slutgiltiga befrielsen från lidande. Buddhisters mål är nirvana.
Det liknar naturvetenskapens syn på döden, då livet upphör, återstår vare sig himmel eller något annat. Var och en får tro att där väntar något bättre, det dämpar vår ångest inför döden. Kanske är det därför så mycket omsorg ägnas döden, med mässor och ståtliga gravmonument.

Jag tror inte att storhetsvansinne/galenskap/ångest orsakar synen på religion och evigt liv. Jag tror tvärtom att mindervärdeskomplex leder till slutsatsen att vi inte redan är de gudar som vissa tillber.

En fantastisk hypotes. Nej jag tror inte heller att storhetsvansinne orsakar hur vi ser på religion, men kanske en specifik rädsla vi har inför döden. Vi vill naturligtvis vara med så länge vi orkar. När krafterna börjar svikta så kan vi skönja livets ändlighet. Kanske många börjar tänka på religionens hopp om att allt trots allt inte är slut.

Karl Vennberg, Requiem XV

Döden är bara ränseln
som vi lägger av
vid vägens slut
en blygrå skugga
som smälter ner i ljuset

döden är bara plogen
som vänder livets mylla
det hårda rågbrödet
som håller våra tänder rena

döden är bara överlöparen
som visar oss vägen
en desertör
som ger oss lösenordet

döden är bara törnsnåret
kring genomlysta blommor
det mörka smycket
som ger oss tillträde till festen