Vad är filosofi?

[Illusionen]

Anders skriver, ”det handlar inte om att kunna, det handlar om att förstå” vilket fick mig uppmärksam på att vi,
inom ramen för filosofiska resonemang, kanske ser väsentligt olika på vad som avses med att förstå något ?
Om så är fallet, vilka begränsningar tillämpas ?

Följande citat är tagna från konceptet, och vidgar perspektivet på innebörden av att förstå.
Observera att ingen ännu, trots mina vädjanden, har redovisat trovärdiga svar på aktuella frågeställningar, utan man
försöker på olika sätt kringgå problematiken, via diverse obestyrkta, ofta ovidkommande, ”atomära” påståenden.

”DELTA-KONCEPTET är tänkt och skrivet, för att vara hemmahörande i gränslandet mellan
filosofi och naturvetenskap, med tonvikt på existentiella frågeställningar, och abstrakt metafysik.
Konceptet kan även ses som en via metafysik baserad länk mellan filosofi och naturvenskap.
Utgångspunkt för förda resonemang är bejakandet av att livet är ett mysterium, och att konceptet inte gör
anspråk på att ha de slutgiltiga svaren på frågorna som ställs, utan snarare att personligen
få bekräftat att livets stora, till sin karaktär mer fundamentala frågor, med stor sannolikhet ligger utanför
vetenskapens kompetensområde, och att så framgent troligen kommer att förbli.”

Citat B,
”Ett grundläggande problem vi inledningsvis står inför, när frågor om universums natur
skall utforskas och besvaras, är att förklara begreppet ”jaget” och dess subjektiva och
komplexa relation till vår verklighets s k rum-tid, alltså hur jaget, den subjektiva upplevelsen / förnimmelsen,
kan uppstå ur, och/eller kopplas via samband till, något materiellt.”

”Det finns goda skäl att här uppmärksamma att flera av de frågor Citat B föranleder saknar svar.
Konceptet ifrågasätter via Citat A och Citat B om vår av atomen manifesterade materialistiska världsbild och
verklighet, har den kompletta basala förankring som gör den trovärdig och lämplig som grund för vetenskap
och dess krav på ”evidens” i alla dess former. När ”vetenskapen” kräver evidens för att något som hävdas
skall vara kvalificerat att betraktas som vetenskap bör det således betonas att vetenskapen i sin nuvarande
form helt verkar sakna den mest grundläggande basala kunskapen om det som hävdas. Vad blir följden om
verkligheten innehåller sanningar som inte enbart kan härledas ur något algoritmiskt system ?
Vet vi att sådana sanningar ej existerar ?
Krasst uttryckt förefaller det förhålla sig så att slutsatsen av Citat B utmynnar i att INGEN vet !”

När vi som mänskliga individer, via ett undflyende själv-centrerande ”jag”, anser och tror att vi förstår,
är det alltså en uppfattning som enligt konceptet förefaller att helt sakna grund.
Den verklighet som ”jaget” förnimmer, inkl de atomära begrepp som ”jaget” formar och tillämpar,
saknar otvetydigt basal förankring.
Ett väl underbyggt svar på frågan, ”Vad är filosofi ?”, bör rimligen ta detta i beaktande.

”Konceptet ger därmed stöd åt påståendet att,
”Verkligheten innehåller sanningar som inte enbart/isolerat kan härledas ur något algoritmiskt system”.
Det krävs en djupare, icke-algoritmisk förståelse.”

Konceptet har som målsättning att försöka finna och redovisa förklaring till detta.

Bengt Hj Törnblom / Illusionen

Pax vobiscum

[Anders]

Men det är ju ett sant omdöme. Det är i dag vi sitter och funderar på vad de gamla gråskäggen svamlade om. När vi ibland lyckas se genom dimmorna klarnar bilden och nya avhandlingar kan läggas till hyllmetrar av texttolkningar.

(Om inte ironi. Jag är skitdålig på att bedöma ironi, ingen minglarkung)
Nu pratar du mot Newton.

Och det är filosofi som tagit oss till medellivslängd och komfort. Inte att nån har suttit och mätt och experimenterat planlöst. Vetenskapen är en filosofisk produkt. De fakulteter som handlar om vilja förstå. Och den som läser dialogerna och kallar Sokrates korkad, medveten om vilken kunskap som fanns. - är korkad.

Dagens filosofer har inget på Sokrates. Och knappast någon vetenskapsman. Min polare som har papers citerade över 1000 gånger och som ansågs vara(kanske är) sveriges enda superprogrammerare sade hela tiden, det handlar inte om att kunna, det handlar om att förstå.

Sedan har förstås imperialism, girighet, makthunger och krig bidragit.

En sak som man också bör förstå är att även sådant som i förstone kan verka positivt även har biverkningar.
Ökad medellivslängd innebär befolkningsökning och därmed ökad förbrukning a Jordens resurser.
Samma sak med höjning av vår materiella levnadsstandard.
Därmed också större klimatpåverkan med förgiftning av luft, land och hav.
Tillväxtkurvorna måste brytas och vända neråt ända till långsiktigt hållbara nivåer.

Så har det varit mycket länge, och vare sig kanonerna, Atombomberna och de nu AI-styrda, läskigt Terminator-liknande drönarna kommer springa och gömma sig.

Men likväl är rätt få beredda att gå tillbaka till en värld där hälften av barnen dog och 60 år var en hög ålder.

Jag tänker mest relativt nån tanke om att ”vetenskapen är klok och filosofin dum”

[Pilatus]

Det finns underhållande nonsens med glimten i ögat och pretentiös smörja på fullt allvar.

Ah, jag tror jag missat att läsa någon sådan filosof. Men Bertrand Russell passar förstås in (med sin ironi) i din karakteristik.

Jag menar generellt, inte bara inom filosofin.

Ta en titt på SVTs programtablå, eller ett svep över kanalutbudet. Inte så upplyftande om man inte älskar sport, talkshow och olika serier, 18:e säsongen av Mästarnas mästare. Man måste inte titta, jag vet. Men skulle man sända allt detta om inte tittarsiffrorna var tillräckligt höga? SVT har en årlig budget på drygt 5,5 miljarder kronor (2026). S, V, MP, C försvarar generellt den nuvarande finansieringen och betonar vikten av ett brett utbud för att nå hela befolkningen. Det är ju generöst av dem.

Kjell Alinges klassiska uttryck (i en slags förtvivlan) om att det är en ”hinna av plast” över radion, exemplifierat med forcerade frågetävlingar. Men allt det där vittnar kanske mer om mitt eget åldrande. Gamla radiopjäser. utställningarna på Moderna Museet på 60-talet, billiga pocketböcker, Blå Tåget och radikalismen och enkla gruppresor till diverse länder. Det var inte bättre förr, var det någon som sa, men det är sämre nu!

[xion]

(Om inte ironi. Jag är skitdålig på att bedöma ironi, ingen minglarkung)
Nu pratar du mot Newton.

Och det är filosofi som tagit oss till medellivslängd och komfort. Inte att nån har suttit och mätt och experimenterat planlöst. Vetenskapen är en filosofisk produkt. De fakulteter som handlar om vilja förstå. Och den som läser dialogerna och kallar Sokrates korkad, medveten om vilken kunskap som fanns. - är korkad.

Dagens filosofer har inget på Sokrates. Och knappast någon vetenskapsman. Min polare som har papers citerade över 1000 gånger och som ansågs vara(kanske är) sveriges enda superprogrammerare sade hela tiden, det handlar inte om att kunna, det handlar om att förstå.

Sedan har förstås imperialism, girighet, makthunger och krig bidragit.

En sak som man också bör förstå är att även sådant som i förstone kan verka positivt även har biverkningar.
Ökad medellivslängd innebär befolkningsökning och därmed ökad förbrukning a Jordens resurser.
Samma sak med höjning av vår materiella levnadsstandard.
Därmed också större klimatpåverkan med förgiftning av luft, land och hav.
Tillväxtkurvorna måste brytas och vända neråt ända till långsiktigt hållbara nivåer.

Så har det varit mycket länge, och vare sig kanonerna, Atombomberna och de nu AI-styrda, läskigt Terminator-liknande drönarna kommer springa och gömma sig.

Men likväl är rätt få beredda att gå tillbaka till en värld där hälften av barnen dog och 60 år var en hög ålder.

Jag tänker mest relativt nån tanke om att ”vetenskapen är klok och filosofin dum”

Det finns en av ekologins trossatser som lyder: "Naturen vet bäst."
Om naturen fick bestämma skulle få av oss leva länge än sjuttio år. Vi skulle få tio barn av vilka två levde till vuxen ålder.
Men vi skiter i hur det går på lång sikt ,bara vi som lever nu får åka i första klass.

[Vertumnus]

Att filosofer tycker att andra filosofer pratar strunt är väl dokumenterat åtminstone tillbaka till Sokrates?

Men det är ju ett sant omdöme. Det är i dag vi sitter och funderar på vad de gamla gråskäggen svamlade om. När vi ibland lyckas se genom dimmorna klarnar bilden och nya avhandlingar kan läggas till hyllmetrar av texttolkningar.

(Om inte ironi. Jag är skitdålig på att bedöma ironi, ingen minglarkung)
Nu pratar du mot Newton.

Och det är filosofi som tagit oss till medellivslängd och komfort. Inte att nån har suttit och mätt och experimenterat planlöst. Vetenskapen är en filosofisk produkt. De fakulteter som handlar om vilja förstå. Och den som läser dialogerna och kallar Sokrates korkad, medveten om vilken kunskap som fanns. - är korkad.

Dagens filosofer har inget på Sokrates. Och knappast någon vetenskapsman. Min polare som har papers citerade över 1000 gånger och som ansågs vara(kanske är) sveriges enda superprogrammerare sade hela tiden, det handlar inte om att kunna, det handlar om att förstå.

Sedan har förstås imperialism, girighet, makthunger och krig bidragit.

Filosofens kunkapskälla är tänkande, han vill förstå och det vi kan förstå är tankar, logik. Vetenskapens kunskapskälla är görandet och det görandet leder till är kunnande, förståelsen kommer i andra hand.

[Algotezza]

Men det är ju ett sant omdöme. Det är i dag vi sitter och funderar på vad de gamla gråskäggen svamlade om. När vi ibland lyckas se genom dimmorna klarnar bilden och nya avhandlingar kan läggas till hyllmetrar av texttolkningar.

(Om inte ironi. Jag är skitdålig på att bedöma ironi, ingen minglarkung)
Nu pratar du mot Newton.

Och det är filosofi som tagit oss till medellivslängd och komfort. Inte att nån har suttit och mätt och experimenterat planlöst. Vetenskapen är en filosofisk produkt. De fakulteter som handlar om vilja förstå. Och den som läser dialogerna och kallar Sokrates korkad, medveten om vilken kunskap som fanns. - är korkad.

Dagens filosofer har inget på Sokrates. Och knappast någon vetenskapsman. Min polare som har papers citerade över 1000 gånger och som ansågs vara(kanske är) sveriges enda superprogrammerare sade hela tiden, det handlar inte om att kunna, det handlar om att förstå.

Sedan har förstås imperialism, girighet, makthunger och krig bidragit.

Filosofens kunkapskälla är tänkande, han vill förstå och det vi kan förstå är tankar, logik. Vetenskapens kunskapskälla är görandet och det görandet leder till är kunnande, förståelsen kommer i andra hand.

Inte bara tänkande som sådant. Det gäller väl bara rationalister. Det krävs väl även erfarenheter och tänkande kring det man upplevt, analys av det för att försöka förstå.

[Vertumnus]

(Om inte ironi. Jag är skitdålig på att bedöma ironi, ingen minglarkung)
Nu pratar du mot Newton.

Och det är filosofi som tagit oss till medellivslängd och komfort. Inte att nån har suttit och mätt och experimenterat planlöst. Vetenskapen är en filosofisk produkt. De fakulteter som handlar om vilja förstå. Och den som läser dialogerna och kallar Sokrates korkad, medveten om vilken kunskap som fanns. - är korkad.

Dagens filosofer har inget på Sokrates. Och knappast någon vetenskapsman. Min polare som har papers citerade över 1000 gånger och som ansågs vara(kanske är) sveriges enda superprogrammerare sade hela tiden, det handlar inte om att kunna, det handlar om att förstå.

Sedan har förstås imperialism, girighet, makthunger och krig bidragit.

Filosofens kunkapskälla är tänkande, han vill förstå och det vi kan förstå är tankar, logik. Vetenskapens kunskapskälla är görandet och det görandet leder till är kunnande, förståelsen kommer i andra hand.

Inte bara tänkande som sådant. Det gäller väl bara rationalister. Det krävs väl även erfarenheter och tänkande kring det man upplevt, analys av det för att försöka förstå.

Jo så är det, vi vet inte vad vi gör förrän det är gjort. Men vad är det vi förstår av det gjorda annat än den logiska sammanfattningen. Kvantmekaniken har ställt saken på sin spets, här har vi tvingats avstå vårt mänskliga behov av att förstå, vi får nöja oss med att det fungerar.

[Algotezza]

Filosofens kunkapskälla är tänkande, han vill förstå och det vi kan förstå är tankar, logik. Vetenskapens kunskapskälla är görandet och det görandet leder till är kunnande, förståelsen kommer i andra hand.

Inte bara tänkande som sådant. Det gäller väl bara rationalister. Det krävs väl även erfarenheter och tänkande kring det man upplevt, analys av det för att försöka förstå.

Jo så är det, vi vet inte vad vi gör förrän det är gjort. Men vad är det vi förstår av det gjorda annat än den logiska sammanfattningen. Kvantmekaniken har ställt saken på sin spets, här har vi tvingats avstå vårt mänskliga behov av att förstå, vi får nöja oss med att det fungerar.

Varför skulle kvantmekaniken vara svår att förstå bara därför att den tycks strida mot vår intuitiva verklighetsuppfattning?

[Vertumnus]

Inte bara tänkande som sådant. Det gäller väl bara rationalister. Det krävs väl även erfarenheter och tänkande kring det man upplevt, analys av det för att försöka förstå.

Jo så är det, vi vet inte vad vi gör förrän det är gjort. Men vad är det vi förstår av det gjorda annat än den logiska sammanfattningen. Kvantmekaniken har ställt saken på sin spets, här har vi tvingats avstå vårt mänskliga behov av att förstå, vi får nöja oss med att det fungerar.

Varför skulle kvantmekaniken vara svår att förstå bara därför att den tycks strida mot vår intuitiva verklighetsuppfattning?

Nu försvann tyvärr mitt inlägg när jag försökte posta, jag vet inte vad som hände, men helt kort: Att kvantmekaniken är svår att förstå beror på att den tycks strida mot grundläggande logik och det ologiska kan per def inte göras begripligt. Det verkar som att våra hjärnor är utvecklade för att behärska ett helt annat område än det där kvantmekanikens regler gäller

[Algotezza]

Jo så är det, vi vet inte vad vi gör förrän det är gjort. Men vad är det vi förstår av det gjorda annat än den logiska sammanfattningen. Kvantmekaniken har ställt saken på sin spets, här har vi tvingats avstå vårt mänskliga behov av att förstå, vi får nöja oss med att det fungerar.

Varför skulle kvantmekaniken vara svår att förstå bara därför att den tycks strida mot vår intuitiva verklighetsuppfattning?

Nu försvann tyvärr mitt inlägg när jag försökte posta, jag vet inte vad som hände, men helt kort: Att kvantmekaniken är svår att förstå beror på att den tycks strida mot grundläggande logik och det ologiska kan per def inte göras begripligt. Det verkar som att våra hjärnor är utvecklade för att behärska ett helt annat område än det där kvantmekanikens regler gäller

Människor beter sig ologiskt och irrationellt. Men man kan ändå förstå det. Delvis i alla fall.

[Pilatus]

Varför skulle kvantmekaniken vara svår att förstå bara därför att den tycks strida mot vår intuitiva verklighetsuppfattning?

Nu försvann tyvärr mitt inlägg när jag försökte posta, jag vet inte vad som hände, men helt kort: Att kvantmekaniken är svår att förstå beror på att den tycks strida mot grundläggande logik och det ologiska kan per def inte göras begripligt. Det verkar som att våra hjärnor är utvecklade för att behärska ett helt annat område än det där kvantmekanikens regler gäller

Vi är uppfostrade och skolade med de förståndskategorier som Kant lärde oss, inte minst om kausalitet. Nu får vi lära oss ett nytt område inom naturens sätt att fungera. Den nya teorin utvecklades för hundra år sedan. Kanske har det varit skolan som varit sen? Halvledartekniken har lärt oss nytt om tunnling, sannolikhet, partikel-våg-dualiteten, sammanflätning och mycket annat.

[Vertumnus]

Varför skulle kvantmekaniken vara svår att förstå bara därför att den tycks strida mot vår intuitiva verklighetsuppfattning?

Nu försvann tyvärr mitt inlägg när jag försökte posta, jag vet inte vad som hände, men helt kort: Att kvantmekaniken är svår att förstå beror på att den tycks strida mot grundläggande logik och det ologiska kan per def inte göras begripligt. Det verkar som att våra hjärnor är utvecklade för att behärska ett helt annat område än det där kvantmekanikens regler gäller

Människor beter sig ologiskt och irrationellt. Men man kan ändå förstå det. Delvis i alla fall.

Jo, men där handlar det om målkonflikter: ologiskt i ett avseende, men logiskt i förhållande till något annat.

[Algotezza]

Nu försvann tyvärr mitt inlägg när jag försökte posta, jag vet inte vad som hände, men helt kort: Att kvantmekaniken är svår att förstå beror på att den tycks strida mot grundläggande logik och det ologiska kan per def inte göras begripligt. Det verkar som att våra hjärnor är utvecklade för att behärska ett helt annat område än det där kvantmekanikens regler gäller

Människor beter sig ologiskt och irrationellt. Men man kan ändå förstå det. Delvis i alla fall.

Jo, men där handlar det om målkonflikter: ologiskt i ett avseende, men logiskt i förhållande till något annat.

Vari består det oöverkomligt ologiska i kvantmekaniken som gör att varken forskare än vanliga döda kan förstå detta? Menar du att det handlar om hur våra hjärnor är konstruerade och fungerar så att det är omöjligt att förstå rent principiellt?

[Vertumnus]

Människor beter sig ologiskt och irrationellt. Men man kan ändå förstå det. Delvis i alla fall.

Jo, men där handlar det om målkonflikter: ologiskt i ett avseende, men logiskt i förhållande till något annat.

Vari består det oöverkomligt ologiska i kvantmekaniken som gör att varken forskare än vanliga döda kan förstå detta? Menar du att det handlar om hur våra hjärnor är konstruerade och fungerar så att det är omöjligt att förstå rent principiellt?

Det finns ett antal paradoxer - sammanflätning, superposition mm. Allt det där är välkänt. Ja jag tror att det handlar om hur våra hjärnor är konstruerade, på våra förståndskategorier och på vad det innebär att förstå. Hur förstå det som inte går att förutse, vad har vi att hålla oss i om vi tar bort kausalitet?

[Algotezza]

Jo, men där handlar det om målkonflikter: ologiskt i ett avseende, men logiskt i förhållande till något annat.

Vari består det oöverkomligt ologiska i kvantmekaniken som gör att varken forskare än vanliga döda kan förstå detta? Menar du att det handlar om hur våra hjärnor är konstruerade och fungerar så att det är omöjligt att förstå rent principiellt?

Det finns ett antal paradoxer - sammanflätning, superposition mm. Allt det där är välkänt. Ja jag tror att det handlar om hur våra hjärnor är konstruerade, på våra förståndskategorier och på vad det innebär att förstå. Hur förstå det som inte går att förutse, vad har vi att hålla oss i om vi tar bort kausalitet?

Det gäller kanske också att förstå begreppet slump helt och hållet, förstå dess egenskaper och roll i världen och hur den kan användas. Slump och kaos är det som både kännetecknar livet och som hotar det, tänker jag. Dessa två ersätter med råge begreppet Gud.