Algotezza skrev:Anders skrev:Men då hugger jag dagens fråga : vilka är troliga vägar som vetenskapliga artiklar i Filosofi, som publiceras nu, kommer att ta för att påverka världen?
På vilket sätt kan filosofin idag påverka skeendet i världen, annat än marginellt? Har någon av världens ledare ett filosofiskt perspektiv på världen?
Jag tycker att det borde gå. Tycker humaniora, min stora fritidspassion, borde kunna leverera mycket bättre. Jag tycker mig också se kärnan till problemet men har svårt att formulera det klart. Men ungefär, den humanistiska akademin är snäv, med ett väldigt ängsligt perspektiv. Förhållandet till vetenskapen, en snäv rekryteringsbas, fältet i sig. Broady skrev en avhandling om Bourdieu runt millennieskiftet som kom med förslag om hur sociologin i Sverige borde arbeta, och man man lugnt säga att sociologin idag inte arbetar så.
Egentligen ganska enkelt. Jonna Bornemark style. Våga ta i verkliga frågor. Filosoferna är sanslöst mycket bättre än sociologerna, här I Uppsala.
Men jag skulle önska att de först kunde avprogrammera sig sina uppväxtens dispositioner och doxa - något som Broady och Bourdieu föreslår och sedan verkligen försökte undersöka de stora kontroversiella ämnena för dagen.
Men det är egentligen inte svaret på frågan. - det är mer vetenskapens metod. Det som är mjölk på bordet för en humanist är papers som skall hålla förväntad akademisk höjd. Sen har jag fått, från dem, höra att tanken är att alla dessa papers skall via andra papers, journalister osv sippra ner till artiklar och böcker som skall vara produktiva i värld. Men händer det?
Svaret på din andra fråga är väl att åtminstone i USA och Frankrike har filosofin en mycker starkare ställning vid undervisningssätena som fostrar ledare än i Sverige. Ger inte Trump intryck av att ha läst sin Il Principe och grundläggande retorik? Jag tycker det. Sen om det är rätt kille på rätt plats, mindre troligt.