kan hastigheten c överskridas?

[Vertumnus]

Matematik ser jag som en slags formalisering av vårt logiska tänkande. Frågan är om vi verkligen kan beskriva något med matematik som inte självt är matematik. Det vi gör är väl snarare när det handlar om matematik att vi avbildar det vi vill beskriva på vårt matematiska tänkande.

Vårt logiska tänkande hjälper oss att orientera oss. Vårt känsloliv har väl i princip samma uppgift.

Men matematik och känslor rör sig på olika områden. För matematiken framträder känslor i form av symboler och siffror medan känslan i sig, eller tinget i sig, ligger bortom det matematiska området. Avbildar vi vårt känsloliv på enbart vår matematiska förmåga är det uppenbart att något väsentligt går förlorat.

Vad sägs om geometri? Där beskriver geometri (matematik) egenskaper i det tredimensionella rummet. Matematiken beskriver alltså någonting som är egenskaper, kvalitéer, något som är utanför den traditionella matematiken.

Jag ser euklidisk geometri som något som tjänar våra syften, det är något vi tilldelar rummet, vårt rutnät speglar inga reella relationer mellan rummets punkter. Lite annat med relativitetsteorin som ju faktiskt beskriver reella relationer inom gravitationsfälten, men samtidigt bryts detta upp med kvantmekanikens ickedeterministiska händelser så att verkligheten så att säga tvingar sig på matematiken.

[hakkapeliitta]

Jag ser euklidisk geometri som något som tjänar våra syften, det är något vi tilldelar rummet, vårt rutnät speglar inga reella relationer mellan rummets punkter. Lite annat med relativitetsteorin som ju faktiskt beskriver reella relationer inom gravitationsfälten, men samtidigt bryts detta upp med kvantmekanikens ickedeterministiska händelser så att verkligheten så att säga tvingar sig på matematiken.

Håller inte med dig riktigt. Det fetade, menar du att det matematiska begreppet avstånd inte gäller, är inte korrekt, mellan två punkter i rummet? Avståndet är väl inte relativt?

[Hubert]

Det är i nån mån som att vi fortfarande kan ha svårt att fatta att solnedgången inte betyder att solen går nånstans, utan att det är jorden som vrider sig kring sin axel.
Avstånd gäller, men "speglar inga reella relationer mellan rummets punkter".
Har jag fattat rätt?

Jag ser euklidisk geometri som något som tjänar våra syften, det är något vi tilldelar rummet, vårt rutnät speglar inga reella relationer mellan rummets punkter. Lite annat med relativitetsteorin som ju faktiskt beskriver reella relationer inom gravitationsfälten, men samtidigt bryts detta upp med kvantmekanikens ickedeterministiska händelser så att verkligheten så att säga tvingar sig på matematiken.

Håller inte med dig riktigt. Det fetade, menar du att det matematiska begreppet avstånd inte gäller, är inte korrekt, mellan två punkter i rummet? Avståndet är väl inte relativt?

[Vertumnus]

Det är i nån mån som att vi fortfarande kan ha svårt att fatta att solnedgången inte betyder att solen går nånstans, utan att det är jorden som vrider sig kring sin axel.
Avstånd gäller, men "speglar inga reella relationer mellan rummets punkter".
Har jag fattat rätt?

Jag ser euklidisk geometri som något som tjänar våra syften, det är något vi tilldelar rummet, vårt rutnät speglar inga reella relationer mellan rummets punkter. Lite annat med relativitetsteorin som ju faktiskt beskriver reella relationer inom gravitationsfälten, men samtidigt bryts detta upp med kvantmekanikens ickedeterministiska händelser så att verkligheten så att säga tvingar sig på matematiken.

Håller inte med dig riktigt. Det fetade, menar du att det matematiska begreppet avstånd inte gäller, är inte korrekt, mellan två punkter i rummet? Avståndet är väl inte relativt?

Du har fattat rätt och jag tror också jag svarar på Hackas fråga här. I det Euklidiska rummet finns ingen annan samordning mellan rummets punkter än den vi etablerar själva. Med relativitetsteorin hänger rummet samman på egna villkor. Gravitationen ordnar rummets punkter till ett sammanhang som visar sig avvika från det mer intuitiva euklidiska. Räta linjer är inte längre den kortaste sträckan mellan två punkter utan kan visa sig vara en omväg, mm relativistiska effekter.

[Vega]

Matematik ser jag som en slags formalisering av vårt logiska tänkande. Frågan är om vi verkligen kan beskriva något med matematik som inte självt är matematik. Det vi gör är väl snarare när det handlar om matematik att vi avbildar det vi vill beskriva på vårt matematiska tänkande.

Vårt logiska tänkande hjälper oss att orientera oss. Vårt känsloliv har väl i princip samma uppgift.

Men matematik och känslor rör sig på olika områden. För matematiken framträder känslor i form av symboler och siffror medan känslan i sig, eller tinget i sig, ligger bortom det matematiska området. Avbildar vi vårt känsloliv på enbart vår matematiska förmåga är det uppenbart att något väsentligt går förlorat.

Vad sägs om geometri? Där beskriver geometri (matematik) egenskaper i det tredimensionella rummet. Matematiken beskriver alltså någonting som är egenskaper, kvalitéer, något som är utanför den traditionella matematiken.

En kub (som exempel) beskriver ingenting. En form säger ingenting om ”objektets” egenskaper. Det är ren maskerad.

[hakkapeliitta]

Kub säger att det är ett tredimensionellt objekt som har 6 kvadratiska sidor + några egenskaper till.
Kub är ett väldefinierat matematiskt objekt.

[Vertumnus]

Kub säger att det är ett tredimensionellt objekt som har 6 kvadratiska sidor + några egenskaper till.
Kub är ett väldefinierat matematiskt objekt.

Om man tänker sig en alldeles tom rymd, där finns ingenting, inga samband, inga relationer- inga avstånd. Om vi nu inför ett koordinatsystem med matematiska punkter och avstånd, en struktur, så är ju detta en helt och hållet mänsklig konstruktion. Men säg nu att rymden inte var tom, kommer den då att böja sig efter vår matematiska konstruktion?

[Vega]

Kub säger att det är ett tredimensionellt objekt som har 6 kvadratiska sidor + några egenskaper till.
Kub är ett väldefinierat matematiskt objekt.

Men vad betyder ’egenskap’, måste det inte vara en kvalitet?

[hakkapeliitta]

Kub säger att det är ett tredimensionellt objekt som har 6 kvadratiska sidor + några egenskaper till.
Kub är ett väldefinierat matematiskt objekt.

Men vad betyder ’egenskap’, måste det inte vara en kvalitet?

Egenskap är kvalitet. Kubens volym är en kvantitet som beskriver kubens kvalitet.

[Vega]

Kub säger att det är ett tredimensionellt objekt som har 6 kvadratiska sidor + några egenskaper till.
Kub är ett väldefinierat matematiskt objekt.

Men vad betyder ’egenskap’, måste det inte vara en kvalitet?

Egenskap är kvalitet. Kubens volym är en kvantitet som beskriver kubens kvalitet.

Är egenskaper och kvalitet samma sak?

”Nej, egenskaper och kvalitet är inte exakt samma sak, även om de är nära besläktade. Det enklaste sättet att förstå skillnaden är att egenskaper beskriver vad något är, medan kvalitet bedömer hur bra dessa egenskaper uppfyller ett visst krav eller förväntan.” - Google

[Vega]

Det måste föreligga en viss kontext för att en form ska få en kvalitet. Kallas det för en symbol?

[Pilatus]

Det måste föreligga en viss kontext för att en form ska få en kvalitet. Kallas det för en symbol?

I Aristoteles värld är en hög med brons själva kontexten som får kvaliteten (en staty) först när den gjuts i en specifik form. Formen kan inte existera utan materian. Detta stämmer väl in på din (Vega) idé om att en form behöver en kontext för att manifestera en kvalitet. (Inte någon symbol dock, eftersom symbolen pekar på något annat än sig själv.)

[Vega]

Det måste föreligga en viss kontext för att en form ska få en kvalitet. Kallas det för en symbol?

I Aristoteles värld är en hög med brons själva kontexten som får kvaliteten (en staty) först när den gjuts i en specifik form. Formen kan inte existera utan materian. Detta stämmer väl in på din (Vega) idé om att en form behöver en kontext för att manifestera en kvalitet. (Inte någon symbol dock, eftersom symbolen pekar på något annat än sig själv.)

Brons är en kvalitet, som övergår i en annan form, kanske blir den en staty föreställande Aristoteles, Aristoteles är då kontexten, men om man inte känner till Aristoteles eller att statyn föreställer Aristoteles, så kanske man får någon annan association, som då blir kontexten.

[Pilatus]

Det måste föreligga en viss kontext för att en form ska få en kvalitet. Kallas det för en symbol?

I Aristoteles värld är en hög med brons själva kontexten som får kvaliteten (en staty) först när den gjuts i en specifik form. Formen kan inte existera utan materian. Detta stämmer väl in på din (Vega) idé om att en form behöver en kontext för att manifestera en kvalitet. (Inte någon symbol dock, eftersom symbolen pekar på något annat än sig själv.)

Brons är en kvalitet, som övergår i en annan form, kanske blir den en staty föreställande Aristoteles, Aristoteles är då kontexten, men om man inte känner till Aristoteles eller att statyn föreställer Aristoteles, så kanske man får någon annan association, som då blir kontexten.

Brons är inte en kvalitet som övergår i en form. Jag betraktar brons som det material som kan anta formen av en staty föreställande Aristoteles.
Kontexten är objektiv, det är vad verket slutligen föreställer, konstnärens avsikt att göra en staty av Aristoteles, dess historiska sammanhang.