Raderat

[Katana]

Raderat

[Algotezza]

Hur kommer det sig att så många människor missar poängen med inläggen och glider in på personsak ? Hur kommer det sig att människorna börjar instinktivt analysera/försöka klura ut vad personen kan tänkas ha för bekymmer/problem för att sedan ge obedda personliga råd/tips om allt möjligt ist. för att hålla sig till ämnet ?

-Katana-

Det finns väl en psykologisk förklaring till det.  Kanske andra också. Jag skall ge några möjliga svar som jag ser det.

Intresse för våra medmänniskor och deras avsikter gör att vi vänder oss bort från sakfrågan.

När de egna argumenten tryter går man till personangrepp, sublimt eller mer synligt.

När man inte förstår en fråga undrar man hur personen som ställt frågan fungerar och varför han/ hon ställt den, i hopp om att biografiska fakta skall göra det hela mer begripligt. Man vill förstå genom att vända bort uppmärksamheten från sakfrågan, för att kanske i nästa skede ta sig an sakfrågan. Förhoppningsvis.

Vi lever i ett tidevarv när personfrågor är intressantare än sakfrågor och principfrågor. Så är det ju inom politiken. Politikernas sätt att bära sina kavajer och deras styling och kön är intressantare än deras åsikter och ideologi. "Vem?" är viktigare än "vad?" i vår tid. Är du inte en erkänd auktoritet inom ett område är det du säger ointressant även om det är sant.

Kan man då visa att en människa har "dunkla avsikter" vad gäller en viss sakfråga kan man misskreditera det hon säger och behöver inte lyssna på henne.

Det finns säkert fler förklaringar. Men detta var några.

Nu kan man förstås undra varför just du tar upp den här frågan... Hm, något du råkat ut för? (Skämt åsido...)

A

[Katana]

Raderat

[Viola]

Hur kommer det sig att så många människor missar poängen med inläggen och glider in på personsak ? Hur kommer det sig att människorna börjar instinktivt analysera/försöka klura ut vad personen kan tänkas ha för bekymmer/problem för att sedan ge obedda personliga råd/tips om allt möjligt ist. för att hålla sig till ämnet ?

-Katana-

Håller med om att det är svårt för många att skilja mellan sak
och person. Sen kan det ju också bero på hur man själv går
ut - om man oftast diskuterar ämnen som har med personnära saker - psykologi - relationer att göra så får man väl uppleva det desto oftare - för där blir det ännu svårare.Då kan det vara viktigt att tänka på hur man formulerar problemet.
Det krävs oftast två för en tango.....  :-({|=

[Katana]

Raderat

[Algotezza]

Ja precis, jag har seriösa problem med mig själv. Har en sån magnifik press inom mig så jag vet inte vart jag ska ta vägen !!!
Det låter onekligen som om det är tid för misstänksamhet, otrygghet och opålitlighet. Sen så är det väl tider av ironi som inte direkt hjälper till ?

-Katana-

Ja, det är en märklig tid vi lever i, en övergångstid? en brytningstid? Ironi och humor  är det svåraste som finns, slår lätt över i sarkasm och elakhet, eller kan å andra vara överslätande... Har Gud humor? Förmodligen - varför skulle han annars skapat människan?

Dagens fråga: vad är ironi och humor? Skulle kanske kräva en egen tråd?

A

[Katana]

Raderat

[Algotezza]

Dagens fråga: vad är ironi och humor? Skulle kanske kräva en egen tråd?

A

Ett av sätten att glida från sak till personsak ?

Kan så vara, men man kan väl skämta om både person och sak, fast det är ju svårt att vara ironisk mot en sak... eller mycket små barn... som inte har kläm på språkets nyanser... eller någon som har svårt att tolka kroppsspråk och tonfall, att "läsa" andra... Men vem kan det på nätet?


A

[Katana]

Raderat

[Algotezza]

Kan så vara, men man kan väl skämta om både person och sak, fast det är ju svårt att vara ironisk mot en sak... eller mycket små barn... som inte har kläm på språkets nyanser... eller någon som har svårt att tolka kroppsspråk och tonfall, att "läsa" andra... Men vem kan det på nätet?

A

Men tolka budskapen är människor bra på  

Tolka enligt eget huvud är vi bra på - och kanske framförallt misstolka... Vi ser vad vi vill se "under ytan"...

A

[Katana]

Raderat

[Algotezza]

Tolka enligt eget huvud är vi bra på - och kanske framförallt misstolka... Vi ser vad vi vill se "under ytan"...

A

Lite så jag upplever det med. Att människor ser det de vill se i andra, många ggr. väljer de att tolka/uppskatta personen lägre än sig själv.
Märkligt va.

"Som man känner sig själv, känner man andra", heter det ju.

Det är ju inget vackert drag, men ibland tycks en del nödsakade att klättra på andra för att komma en bit högre upp.

Ett eget exempel är självuppoffrande beteende som av omvärlden tolkats som "han vill bara göra sig till martyr", medan det för personen i fråga handlade om handlingar av spontant känd empati.

A

[Katana]

Raderat

[Algotezza]

"Som man känner sig själv, känner man andra", heter det ju.

Det är ju inget vackert drag, men ibland tycks en del nödsakade att klättra på andra för att komma en bit högre upp.

Ett eget exempel är självuppoffrande beteende som av omvärlden tolkats som "han vill bara göra sig till martyr", medan det för personen i fråga handlade om handlingar av spontant känd empati.

A

Det sista stycket förstod jag inte riktigt. Besvära dig att omformulera ?

Någon kan ju göra något för andra av medkänsla medan andra ser det som att man vill göra sig till martyr.

Exempel
Det hjälpsamma barnet hjälper gärna sin mamma med t.ex. att diska och att tömma sopor, av empati med den hårt hemarbetande mamman. Syskonen tycker mamma kan jobba på, så  de själva kan ha kul. När de får lite dåligt samvete av att syskonet står och diskar, städar toaletter eller går ut med soporna, förklarar de detta beteende med att "Han vill ju bara vara martyr", så behöver de ju inte själva anstränga sig. Det är ju bara larvigt att försöka vara martyr eller ta på sig martyrrollen! Alltså behöver de inte bekväma sig att följa "det goda exemplet" eftersom de tolkat det som ett "dåligt exempel"!

A

[Katana]

Raderat