Någon mer än jag som tycker att sommaren har gått på tok för fort?
Snart är sommaren över.
Moderator: Moderatorgruppen
- mattemannen
- Inlägg: 16
- Blev medlem: 24 aug 2006 02:17
- Kontakt:
Snart är sommaren över.
Hejsan gott folk!
Någon mer än jag som tycker att sommaren har gått på tok för fort?
Någon mer än jag som tycker att sommaren har gått på tok för fort?
Nej, jag har alltid så tråkigt på sommaren eftersom jag är en lat jävel som aldrig sommarjobbar medans mina kompisar alltid sommarjobbar, så jag går omkring och drar fötterna efter mig och hänger på deras jobb och dricker gratis kaffe. Så jo, jag saknar nog sommaren trots allt, nu när jag tänker på den. Kaffeabstinensen blir svår, och dyr, att stilla.
Förresten tycker jag det här var den skönaste tråden på länge. Tack.
Förresten tycker jag det här var den skönaste tråden på länge. Tack.
Three dots after each sentence does not automatically make your nonsense sound profound...
- mattemannen
- Inlägg: 16
- Blev medlem: 24 aug 2006 02:17
- Kontakt:
http://www.nordiska.uu.se/sprakv/sprlulla.htm
Då Sveriges somrar inte alltid direkt är som man hoppats på att de skulle vara så kan man ju garantera att man får fint väder större delar av året om man reser till annan del i världen.
Jag trivs inte med den långa vintern vi har här, blir för utdraget helt enkelt, hatar den inte men skulle gärna slippa den för det mesta.
Själv uppskattar jag kylan och snön när man te.x åker skidor, eller varför inte snowracer.
Ibland är det skit, Pojken. Denna tråd fick mig att minnas hur mkt skit det var i grundskolan. Sedan gymnasiet tycker jag livet blivit ständigt bättre. Och idag är jag 24, snart 25. Trenden lär väl hålla i sig tills päronen dör eller man skaffar barn. Fast det är möjligt att man vid det laget upparbetat så kraftfulla mentala verktyg att t.o.m. tragedierna verkar livsberikande.
Ta en sån sak som att gå upp tidigt t.ex. Medan jag jobbade tyckte jag det var oacceptabelt. Och jag fick som jag ville - jag kom till jobbet runt 9.30 vanligtvis. Men anledningen till att jag behövde lyxen att sova ut var att själva jobbet, arbetsuppgifterna, var skit. Nu pluggar jag till veterinär och får gå upp 7 senast. Det känns helt oväsentligt i sammanhanget. Trots förlusten av möjligheten att sova ut på vardagar tycks mig alltså min livssituation bättre idag än för ett halvår sedan. Vilket tycks ha gällt konstant de senaste 10 åren av mitt liv.
Vad hemskt det måste ha varit att vara 15! Skönt att det är över.

Ta en sån sak som att gå upp tidigt t.ex. Medan jag jobbade tyckte jag det var oacceptabelt. Och jag fick som jag ville - jag kom till jobbet runt 9.30 vanligtvis. Men anledningen till att jag behövde lyxen att sova ut var att själva jobbet, arbetsuppgifterna, var skit. Nu pluggar jag till veterinär och får gå upp 7 senast. Det känns helt oväsentligt i sammanhanget. Trots förlusten av möjligheten att sova ut på vardagar tycks mig alltså min livssituation bättre idag än för ett halvår sedan. Vilket tycks ha gällt konstant de senaste 10 åren av mitt liv.
Vad hemskt det måste ha varit att vara 15! Skönt att det är över.

Se framåt hovnarr - om trenden håller i sig och det var skit att vara 15 - hur jävligt ska det då inte bli att vara 45! Och hur jävligt det faktiskt är nu, jämfört med hur det (förmodligen) är om ett halvår. Usch och skål.
Three dots after each sentence does not automatically make your nonsense sound profound...
Om trenden håller i sig är väl frågan snarare vilka oanade höjder av euforisk inre lycka som 45-årsdagen håller i sitt sköte? Jag har ju det för jävligt just nu, i jämförelse. Vilket för mig in på den andra tråden jag lagt mig i idag, där jag reder ut begreppen bra, bättre och bäst.
Bäst blir det nog att dö. Trots allt. Men jag vill ha levt ett gott liv före dess, så att jag kan vara nöjd med att dö. Genvägar på den fronten blir inga zenvägar, det kan man vara säker på.

Bäst blir det nog att dö. Trots allt. Men jag vill ha levt ett gott liv före dess, så att jag kan vara nöjd med att dö. Genvägar på den fronten blir inga zenvägar, det kan man vara säker på.

Om trenden håller i sig är väl frågan snarare vilka oanade höjder av euforisk inre lycka som 45-årsdagen håller i sitt sköte?
Det här ska jag vända mot dig ett halvår efter din 45-årsdag. Jag tänkte mest på ett halvår efter 45-årsdagen då du tänker tillbaka på 45-årsdagen och tänkte hur jävligt du hade det då. Tänk på den dagen nu istället. Allt djävulskap kommer retroaktivt, verkar det som, och om utvecklingen fortsätter får vi det bara ännu jävligare ett halvår tillbaka i tiden ju längre tid det går, jämfört med tidpunkten vi befinner oss vid då vi gör betraktelsen. Man kan bara i efterhand inse hur förbannat tråkigt livet var för ett halvår sedan, och är man medveten om att man kan tänka likadant om ett halvår så inser man ju snabbt att det faktiskt är riktigt jävla illa precis just nu.
Three dots after each sentence does not automatically make your nonsense sound profound...
Återgå till "Tankar och känslor"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 28 och 0 gäster
