Är en bättre människa mer värd?

[Katana]

Raderat

[användaretre]

Grammatiken för begreppet "bra" fungerar så att man är bra på något, inte bra i största allmänhet.

Måste man explicit ange alla egenskaper hos ett objekt för att t ex saten ”bilen är bra” ska få mening? Grammatiken tillåter inte uttrycket ”ett bil” men det är ändå något vi alla kan förstå.

[archaxe]

I ditt exempel ligger det implicit vad vi menar när vi säger att "bilen är bra" - en bra bil karaktäriseras av ditten och datten, och vi kan, om vi vill, explicit klargöra vad vi menar och komma fram till att det alltså inte handlar om något i största allmänhet utan på något specifikt, eller för ett visst syfte.

Och med "grammatik" menar jag inte skolgrammatik av det slaget att det är grammatiskt korrekt att skriva "en bil" och fel att skriva "ett bil", utan mer de logiska egenskaperna hos vissa begrepp.

[hovnarr]

Grammatiken för begreppet "bra" fungerar så att man är bra på något, inte bra i största allmänhet. Och visst kan man mycket väl vara bättre än någon annan - på något; inte i största allmänhet. Att säga att "ingen är bättre än någon annan" är inte att säga att alla är lika bra, utan att säga att man inte kan vara bra i allmänhet. Det är som att säga att någon är större, utan att ange större än vad (implicit eller explicit.) Man kan inte vara större rent generellt, lika lite som man kan vara bra rent generellt.

I ditt exempel ligger det implicit vad vi menar när vi säger att "bilen är bra" - en bra bil karaktäriseras av ditten och datten, och vi kan, om vi vill, explicit klargöra vad vi menar och komma fram till att det alltså inte handlar om något i största allmänhet utan på något specifikt, eller för ett visst syfte.

Det här tycker jag är jättebra. De två citaten tycks vid första anblick säga emot varandra. Men notera skillnaden mellan adjektiven "bättre" i första citatet och "bra" i andra.

"Bra" är ett kvalitativt mått. Vissa mer eller mindre bestämda kvaliteter hos entiteter såsom bilar och människor anses allmänt vara bra. "Bränslesnål" är t.ex. en sådan kvalitet för entiteten bil, men (vanligtvis) inte för entiteten människa.

"Bättre" är ett kvantitativt mått. Kvantitativa mått uppstår när vi jämför kvaliteter. Därmed är också kvaliteter ojämförbara - enda sättet att jämföra dem är att omvandla dem till kvantiteter. Hur bra är Y? Jo, bättre än X osv. För att uttala sig om något är bättre än något annat måste vi först vara överens om vilken kvalitet vi önskar kvantifiera.

"Bäst", för fullständighetens skull, är också ett kvantitativt mått, men också en kvalitet i sig. Kvaliteten bäst har dock inget med kvaliteten bra att göra. Den bästa bilen kan lämna mycket att önska, samtidigt som den näst sämsta elithockyforwarden kan vara rätt bra på att åka skridskor.

Avståndet mellan "bra" och "bättre" (och därmed också "bäst") blir större ju mer komplex den relevanta entiteten blir. I råd&rön kan man t.ex. läsa bäst-i-test-rapporter för mycket snävt definierade mängder såsom "elkaffebryggare" eller "barngummistövlar", där de önskvärda egenskaper som vi lägger i uttrycket "en bra barngummistövel" är ganska uppenbara.

Möjligen skulle man kunna hitta en godtagbar uppsättning kriterier även för vad "en bra människa" är, men troligen skulle de kriterierna ändå vara så svåra att kvantifiera på ett meningsfullt sätt, att en jämförelse mellan människors "braighet" ändå vore omöjlig.

[suchanother]

"Bättre" är ett kvantitativt mått. Kvantitativa mått uppstår när vi jämför kvaliteter. Därmed är också kvaliteter ojämförbara - enda sättet att jämföra dem är att omvandla dem till kvantiteter. Hur bra är Y? Jo, bättre än X osv. För att uttala sig om något är bättre än något annat måste vi först vara överens om vilken kvalitet vi önskar kvantifiera.

Är "bättre" verkligen ett kvantitativt mått?
Som adjektiv uttrycker det en egenskap hos någon/något. En egenskap kan vara kvantitativ eller kvalitativ.
Om egenskapen är kvantitativ (mätbar) så fungerar "bättre" som ett kvalitativt uttryck för ett kvantitativt förhållande utan att självt vara ett mått.
Eller…?.

[Stefan]

En idé är att "varmare än", "kallare än" etc. är s.k. "jämförande begrepp" medan ett begrepp som "temperatur" är ett "kvantifierande begrepp". Med hjälp av "varmare än" kan vi säga att ett objekt är varmare än ett annat, men vi kan inte säga hur mycket varmare det är. Det kan vi däremot med hjälp av begreppet temperatur.

Med dom definitionerna skulle varken "bra", "bättre" eller "bäst" va kvantitativa mått. "värde 5", "värde 2", etc. skulle däremot va kvantitativa mått.

"Bättre" och "bäst" är som jag ser det jämförande begrepp: det första anger vilken position ett objekt står i i relation till ett annat objekt i en ordning; det andra vilken position ett objekt står i i relation till alla andra relevanta objekt.

"Bra" är analogt med "varm". Dessa är enligt Carnap de mest primitiva formerna av begrepp: med hjälp av dem kan man endast sortera in objekten i en av två kategorier: varm el kall, bra el dålig, etc. Emellertid kan "bra" uppfattas som ett jämförande begrepp: "bättre än minst 50 % av de andra relevanta objekten", etc.

Som jag ser det är predikat/egenskaper väsentligen av två typer. Antingen är de något man antingen är eller inte är: t ex "är ett hus", "är död", "är en hög", etc. Visserligen kan dessa predikat vara vaga, så att vi för vissa objekt inte vet om dom är högar eller inte högar. Då kan vi säga att objektet är "till 75 % en hög". Det viktiga är att skalan här går mellan 0 och 1.

Å andra sidan har vi predikat som ordnar objekt i en ordning. T ex "varmare än", "större än", etc. "Erik är tredje längst i klassen", etc. Här går skalan från 1 och uppåt, möjligen till ett oändligt antal.

Vad gäller begrepp som "temperatur" så kan vi kanske se t ex "25 grader Celsius" som "det x:te objektet i ordningen av möjliga objekt där y är varmare än y-1 och x existerar".

[Kvadett]

Mina frågeställningar är
Om någon kan vara bättre än någon annan människa
Om någon kan vara mer värd än en annan människa
Och om någon skulle vara mer värd än någon annan människa för att de bättre än någon annan

Fick känslan av "liv och död" när jag läste frågorna, och skulle det vara på det viset så är jag värd mer än någon annan männsika på hela planeten,- för tillfället.

Om det står mellan en människa som spelar stor roll för mänskligheten och en tjackpundare så tycker jag inte det spelar någon roll, jag bollar fram och tillbaka i spekulationer men ett liv är ett liv.

Däremot lever personen som gjort något bra/stort för mänskligheten ett helt annat liv med säkerligen annan kvalitet, fast det kom jag fram till att, det är inte av betydelse i vilket fall.

[näckrosblad]

Det är självklart givet att vi människor besitter en rad variationer i olika typer av förmågor, och att dessa inte kan ersättas eller värderas på ett hierarkiskt plan. Vi kommer alltid att behöva fiskare, såväl som bönder och politiska ledare, oavsett regim eller politisk bildning. Men den moderna humanismen lyckas finna ett sätt att använda detta fenomen som ett tvetydligt bevis på att "alla är lika värda" eller att "alla individer behövs".

Givetvis är detta en illusion, om än en utstuderad sådan. För vad är det som säger att det inte existerar en variation även inom olika förmågor? Vad är det som säger att ett samhälle har behov av alla individer för att överleva? Motsägelsen finner vi i den typiskt moderna förväxlingen mellan symbolik och preferens: individ är inte detsamma som yrkesval.

Vår moderna relativism