Det inre garnet

[Katana]

Hur nystar man ihop det till intet ?

[Libertin]

I den självhjälpskultur som nu blommar genom Dr. Phil, Oprah, Super-Nanny, etc. har en skev bild skapats av en människas inre landskap. Det "inre barnet" är inget gulligt utan borde snarare benämnas "den inre besten". Den utgör en primitiv kontur för de patologier som definierar våra respektive personligheter; nyckeln är snarare hur eller på vilket sätt vi får utlopp för patologin utan att bli överdrivet destruktiva.

De freudianska termerna libido (kärlekslust/begär) och destrudo (blodtörst) beskriver vårt inre, primitiva landskap och oavsett hur välutbildade och civiliserade vi är - eller önskar framstå - så utgör de nyckeln till vår allmänna trivsel i livet. De måste hållas i schack för att vi ska kunna fungera och genom schemalagda rutiner, arbete, träning, uppoffringar och dylikt begränsas skadeverkan. Däremot är det så förskaffat, att om vi håller dessa drifter tillbaka alltför länge så nås vi förr eller senare av en urskillningslös urladdning. Detta, om något, är väl vad den moderna människan vill undvika?

I småborgerlighetens namn kan man schemalägga sina utbrott (eller finna en lämplig kurs i yoga) och därigenom balansera sina monstruösa personlighetsyttringar, men ... all planering gör lasterna till dygder och är inte det, i sig, ett "förtråkande" av livet?

[Katana]

Det låter isf. som om det inre garnet är det naturliga i oss (den vi eg. är) - garnnystor.

[Algotezza]

Vad innebär detta 'inre barn' i praktiken för dig, som det talas om så mycket idag ?
Hur tänker, känner och gör det 'inre barnet' jämfört med 'yttre barnet' ?  :)

Det inre barnet i den yttre vuxne...

Ett ibland inre slutet rum där man kastat bort nyckeln. För egen del tar det sig praktiskt uttryck i att inte alltid hämma mina känsloutryck. Jag har en viss talang att "göra bort mig"...

Det yttre barnet...

...är den utsatta varelse som skola och uppfostran försöker socialisera in på "en lämplig ödesväg"... genom att ersätta lusten som drivkraft med "den trista nödvändigheten"

Det uråldriga väsendet i den nyfödde...

... tål kanske att tänka på...

A

[Katana]

raderat

[Algotezza]

Det uråldriga väsendet i den nyfödde...

... tål kanske att tänka på...

It will bite ya !!  :twisted: and everybody else som hamnar på dess väg. *ha ha ha

Vi föds oändligt gamla och blir för var dag yngre...

I was so much older than, I'm younger than that now...

A

[Libertin]

Däremot är det så förskaffat, att om vi håller dessa drifter tillbaka alltför länge så nås vi förr eller senare av en urskillningslös urladdning. Detta, om något, är väl vad den moderna människan vill undvika?

Det handlar alltså enligt din mening om tillbakahållna känslor för all den anpassning vi utsatts för i generationer ?
Det låter isf. som om det 'inre barnet' är det naturliga i oss (den vi eg. är), men pga. den mindre naturliga livsstil vi left och utsatts för har fått oss att laddas med tryck. Som antigen gör oss än mer 'onaturliga' eller i bästa fall mer naturliga med lite hjälp på traven då vi är att lätta på det tryck som uppstått inom oss ? Ja, inte undra på att så många är som dom är.

Utveckling/anpassning/assimilering är enbart positivt. Det är genom avståndet till vårt primitiva ursprung som gör att vi kan återvända dit, som om vi åkte på semester. Även en människa tillhörande kategorin , som sitter lungt på hotellets terrass och dricker grisiga paraplydrinkar, blickar ut mot andra människor och fantiserar med frågorna: "Vad gör de för något?" och "Får jag vara med?"

[Algotezza]

Däremot är det så förskaffat, att om vi håller dessa drifter tillbaka alltför länge så nås vi förr eller senare av en urskillningslös urladdning. Detta, om något, är väl vad den moderna människan vill undvika?

Det handlar alltså enligt din mening om tillbakahållna känslor för all den anpassning vi utsatts för i generationer ?
Det låter isf. som om det 'inre barnet' är det naturliga i oss (den vi eg. är), men pga. den mindre naturliga livsstil vi left och utsatts för har fått oss att laddas med tryck. Som antigen gör oss än mer 'onaturliga' eller i bästa fall mer naturliga med lite hjälp på traven då vi är att lätta på det tryck som uppstått inom oss ? Ja, inte undra på att så många är som dom är.

Utveckling/anpassning/assimilering är enbart positivt. Det är genom avståndet till vårt primitiva ursprung som gör att vi kan återvända dit, som om vi åkte på semester. Även en människa tillhörande kategorin , som sitter lungt på hotellets terrass och dricker grisiga paraplydrinkar, blickar ut mot andra människor och fantiserar med frågorna: "Vad gör de för något?" och "Får jag vara med?"

Utveckling innebär att vi hela tiden kommer tillbaka till utgångspunkten och tidigare nivåer på högre plan, där vi har fri vilja att gå in där eller ej, leka på allvar.

A

[Libertin]

Däremot är det så förskaffat, att om vi håller dessa drifter tillbaka alltför länge så nås vi förr eller senare av en urskillningslös urladdning. Detta, om något, är väl vad den moderna människan vill undvika?

Det handlar alltså enligt din mening om tillbakahållna känslor för all den anpassning vi utsatts för i generationer ?
Det låter isf. som om det 'inre barnet' är det naturliga i oss (den vi eg. är), men pga. den mindre naturliga livsstil vi left och utsatts för har fått oss att laddas med tryck. Som antigen gör oss än mer 'onaturliga' eller i bästa fall mer naturliga med lite hjälp på traven då vi är att lätta på det tryck som uppstått inom oss ? Ja, inte undra på att så många är som dom är.

Utveckling/anpassning/assimilering är enbart positivt. Det är genom avståndet till vårt primitiva ursprung som gör att vi kan återvända dit, som om vi åkte på semester. Även en människa tillhörande kategorin , som sitter lungt på hotellets terrass och dricker grisiga paraplydrinkar, blickar ut mot andra människor och fantiserar med frågorna: "Vad gör de för något?" och "Får jag vara med?"

Utveckling innebär att vi hela tiden kommer tillbaka till utgångspunkten och tidigare nivåer på högre plan, där vi har fri vilja att gå in där eller ej, leka på allvar.

A

Jag håller med dig om utvecklingens betydelse och om att den gett högre nivåer av medvetande, men inte vad gäller människans "fria vilja" som en detalj i beräkningen.

Eftersom vi nått ett högre utvecklingsstadium blir det möjligt att förvandla patologi till lek (även om den är allvarsam), men vi har inte själva, aktivt, valt vår grad av utveckling. Än mindre har vi valt vår egen "inre best".

[Algotezza]

Däremot är det så förskaffat, att om vi håller dessa drifter tillbaka alltför länge så nås vi förr eller senare av en urskillningslös urladdning. Detta, om något, är väl vad den moderna människan vill undvika?

Det handlar alltså enligt din mening om tillbakahållna känslor för all den anpassning vi utsatts för i generationer ?
Det låter isf. som om det 'inre barnet' är det naturliga i oss (den vi eg. är), men pga. den mindre naturliga livsstil vi left och utsatts för har fått oss att laddas med tryck. Som antigen gör oss än mer 'onaturliga' eller i bästa fall mer naturliga med lite hjälp på traven då vi är att lätta på det tryck som uppstått inom oss ? Ja, inte undra på att så många är som dom är.

Det enda vi vet om utvecklingen är att vi utvecklas genom erfarenhet och tänkande kring erfarenhet och nytt handlande, vilket skapar ny erfarenhet. Ju mer tankekraft vi ägnar åt vår utveckling, desto mer faller den under vår medvetna  vilja, men för den skulle behöver vi inte bli "bättre männikssr" på direkten. Det finns en hel del relativa irrgångar och omvägar i utvecklingen, tom. återvändsgränder, men efter en tid i skuggan når man ljuset, då vi inte kan välja bort att utvecklas. Att försöka avsluta detta fysiska liv av fri vilja, är dock alltid  en möjlighet.

A
Utveckling/anpassning/assimilering är enbart positivt. Det är genom avståndet till vårt primitiva ursprung som gör att vi kan återvända dit, som om vi åkte på semester. Även en människa tillhörande kategorin , som sitter lungt på hotellets terrass och dricker grisiga paraplydrinkar, blickar ut mot andra människor och fantiserar med frågorna: "Vad gör de för något?" och "Får jag vara med?"

Utveckling innebär att vi hela tiden kommer tillbaka till utgångspunkten och tidigare nivåer på högre plan, där vi har fri vilja att gå in där eller ej, leka på allvar.

A

Jag håller med dig om utvecklingens betydelse och om att den gett högre nivåer av medvetande, men inte vad gäller människans "fria vilja" som en detalj i beräkningen.

Eftersom vi nått ett högre utvecklingsstadium blir det möjligt att förvandla patologi till lek (även om den är allvarsam), men vi har inte själva, aktivt, valt vår grad av utveckling. Än mindre har vi valt vår egen "inre best".