Vet vi nånting överhuvutaget?

[hovnarr]

Nån som hävdar att nån som hävdar att det kan finnas flera sanningar inte använder begreppet sanning på samma sätt som denne gör, använder jag inte begreppet sanning på samma sätt som. :p

[Katana]

See, det här är precis det jag menar! Nån som hävdar att det kan finnas flera sanningar använder inte begreppet "sanning" som jag gör, och alltså är det inte samma sak vi diskuterar kring. Vi råkar bara använda samma ord, eller yttra samma ljud.

Wait a minute.
I sanningen finns flera sanningar. Samlar man ihop alla sanningar får man fram sanningen. Good luck.

Spekulera är allt vi kan.

[Johan Ågren]

See, det här är precis det jag menar! Nån som hävdar att det kan finnas flera sanningar använder inte begreppet "sanning" som jag gör, och alltså är det inte samma sak vi diskuterar kring. Vi råkar bara använda samma ord, eller yttra samma ljud.

Wait a minute.
I sanningen finns flera sanningar. Samlar man ihop alla sanningar får man fram sanningen. Good luck.

Spekulera är allt vi kan.

Menar du att uppfattningen om en situation är relativ? Eller menar du att det inte finns något att veta - varje sanning kommer alltid att vara "spekulativ" till sin natur, så att även två diametrala/motsägande sanningar är sanna? Destå mer sådana uppfattningar man samlar ihop destå mer får vi fram ett medelvärde på hur världen objektivt förhåller sig? Demokratisk sanning?

/Johan

[Katana]

Menar du att uppfattningen om en situation är relativ?

Ja det blir väl så eftersom det för den enskilde är sanning och för kollektivet en av sanningarna.

Eller menar du att det inte finns något att veta - varje sanning kommer alltid att vara "spekulativ" till sin natur, så att även två diametrala/motsägande sanningar är sanna?

Jodå, om sina egna sanningar och sin egen sanning finns det mycket att veta. Angående andras sanningar och den kollektiva sanningen kan man inte göra mer än spekulera kring. Ellerhur ?

Destå mer sådana uppfattningar man samlar ihop destå mer får vi fram ett medelvärde på hur världen objektivt förhåller sig? Demokratisk sanning?

Ju mer erfarenheter desto mer upplyst blir man om saker helt klart. Därför är det kanske av vikt att lyssna, ta till sig och tro på det andra säger eftersom du inte kan veta vad dom vet och vad dom vet bidrar till din egen sanning om det kollektiva. Man blir klokare med tiden ?  :)


Klokast finns inte. EN sanning finns inte.

[Grubblarn]

Premisserna här kunde vara:

P1) Sändningen av Tyskland-England är live.
P2) Allt som visas live är sant.
P3) Enligt sändningen vinner Tyskland.

Slutsats: Tyskland vinner.

Premiss 1 är inte sann, och således har man inte kunskap om premiss 1. Enligt argumentet har man således inte kunskap om slutsatsen.

Låter klokt, men det gäller att då verkligen från början vara väldigt nogrann med sina premisser.

Angående sanningar, vissa logiska påstående måste var sanna i varje tänkbar värld. Satsen "A eller icke-A" är alltid sann. Åtminstone för en människa, hos "tingen i sig" är det mycket möjligt att att satsen är totalt meningslös, men för oss kommer den alltid vara sann.

[Katana]

Men vem avgör vad som är A eller icke-A ?
Vem är den som sitter med den kollektiva sanningen ?

[Grubblarn]

Vet inte om jag förstår dig rätt. för det har ingen betydelse vem som som avgör vad som är A eller icke-A. Vilket sanningsvärde man än tilldelar A blir påståendet sant.

[Katana]

vissa logiska påstående måste var sanna i varje tänkbar värld. Satsen "A eller icke-A" är alltid sann

Det är en motsägelse där icke-A lika gärna kan vara A.

[Grubblarn]

Icke-A har alltid motsatt sanningsvärde till vad A har. A är A. Icke-A är INTE A.

[Katana]

A är A. Icke-A är INTE A.

Men med ditt påstående kan det mycket väl just vara så. För att A skall vara A krävs det att samtliga håller med om saken.

Se här...

Angående sanningar, vissa logiska påstående måste var sanna i varje tänkbar värld.

Varje tänkbar värld ja. Finns lika många som det finns människor.

Du menar kanske borde vara sanna ? För som sagt så är den kollektiva sanningen = allas enskilda sanningar och sanning. Och för att ngt. skall vara sant skulle alla behöva hålla med om saken. Inte förens då är A=A. Tills dess kan A lika gott vara icke-A och vice versa.

[Grubblarn]

Jag utgår djärvt ifrån att ingen människa kan tänka sig att A inte är A.

Och för att ngt. skall vara sant skulle alla behöva hålla med om saken

När jag själv tänker A=A det är det en självklarhet , och även om människor är olika kan jag inte tänka mig att de skiljer sig från mig på ett sådant sätt att de upplever att A inte är A.
OM någon trots allt skulle förneka att A är A, skiljer de sig så mycket från mig (och dig?) att deras upplevda värld är helt skild från vår värld, dvs deras värld är inte en för oss 'tänkbar värld'. Det hade inte gått att ha ett meningsfullt samtal med en sådan varelse. Deras sanning angår oss icke. I den värld som vi upplever finns det alltså vissa sanningar där den som påstår motsatsen uppenbarligen inte är en del av vår värld.

[Katana]

Det verkar som om du vill ha EN värld där det bara finns EN sanning ?  :) Fine!

[Grubblarn]

Det verkar som om du vill ha EN värld där det bara finns EN sanning ?  :) Fine!

Nästan rätt! En viss typ av värld (av sånt slag att vi kan föreställa oss dessa). Meningslöst att prata om några andra världar.
Andra typer av världar än de vi kan föreställa oss kan vi inte föreställa oss.
 "Vad man icke kan tala om, därom måste man tiga"

[Johan Ågren]

Det verkar som om du vill ha EN värld där det bara finns EN sanning ?  :) Fine!

Om du tänker dig världen sett objektivt; där man tar hänsyn till alla olika relativa relationer - en stor legolåda. Finns det samtidigt flera olika legolådor; multipla världar? Eller kan man säga att det existerar ett tillstånd som objektivt sett alltid har samma struktur även om varje subjekt relaterar till det olika, inte minst genom den subjektiva fenomenologin? Ser du det som om det existerar en "värld där ute"? Eller ser du det som att världen inte sätts samman - den är ett implicit kaos - föränn den tolkas - eller rättare sagt skapas - genom subjektets begreppsapparat? Och att det enda vi har att referera till och måste medla mellan är en mångfald av subjektiva sammansättningar av denna information? (Vi lär oss sedan slutligen att finna en norm genom språket/kunskapen där dessa subjektiva sanningar kan möts - på en praktisk nivå.)

Förklara lite hur du betraktar världen - så jag kan förstå.

/Johan

[Grubblarn]

Andra typer av världar än de vi kan föreställa oss kan vi inte föreställa oss.

Egocentrisk som jag är citerar jag mig själv!
Detta påstående verkar för mig vara helt sannt. Vi kan inte föreställa oss, det vi inte kan föreställa oss. icke-A är inte A. Förnekar man att 'icke-A är inte A' är det alltså logiskt möjligt att föreställa sig något man egentligen inte kan föreställa sig. Vem kan egentligen ha sådana egenskaper? Gud? Hursomhelst kommer det aldrig angå den värld som vi upplever, den enda värld det är meningsfullt att säga något om.