Vad säger våra drömmar om oss?

[Libertin]

Därför måste man ge upp anspråket på att förstå "vem" drömmaren är och snarast koncentrera sig på "hur" drömmaren framträder.

Det är väl ändå långtifrån samma sak.

Nej, huvudsakligen inte. Summan av någons handlingar beskriver väldigt tydligt "hur" och även "vem" någon är. Ju mer information, desto närmare kommer du "vem"; "profiling", stavas begreppet.

Oj oj oj så man kan manipulera folk med detta. Det är som att leka med illusioner. De flesta tror på just allt se ser och läser istället för att se emellan där det egentliga finnes.

Man kan manipulera människor på många olika sätt. Du använder, exempelvis, din impulsivitet och passiva aggressivitet för att skrämmas eller vinna ett utökat handlingsutrymme; och om du faller: falsk sympati. Eftersom du vunnit en relativ framgång med detta beteende under ditt liv finns det ingen risk att det plötsligt upphör.

Vad finns mellan en människas intention och handling? Är det inte detta mellanrum som är "hokus pokus"? Är intentionen någonsin överskådlig annat än som spegel av en individs handlingar?

"Vem" man är och "hur" man är kan ses som två skilda ting, men oftast är det bara en fråga om avgränsning av information.

Då gäller det även att kunna tyda det som är däremellan innan man ger sig in på djupare vatten.

Drömvärlden är notorisk för att skapa en antropoid tolkning av tingen, vilket naturligtvis är falskt i vår vakna värld. Likväl kan man spåra innehållet i sin dröm genom att applicera detta filter.

Återigen - Vad är djup?

[Katana]

Vad är djup?

Du är på djupet med mig nu
Du talar i projektioner.

[Conocimiento]

Det händer ofta att jag i mina drömmar 'försöker' ta mig framåt, men får inget fäste i marken. Jag kommer framåt, men oerhört sakta och ansträngande (är det väggkanter bredvid så använder jag mig av dessa för att 'putta på fart' och även sätta händerna i backen likt en schimpans för att lättare ta mig framåt). Jag vet inte varför jag försöker ta mig framåt, ty jag har inte märkt av något hotande. Vad hindrar mig?


Möjligtvis irrelevant: vad säger du om lucida drömmar och drömtydning? Har erfarenhet av lucida drömmar (är väldigt fascinerad och intresserad) och kan själv tyda varför jag agerade så i de drömmarna jag varit med om (har agerat snarlikt varje gång jag nått det tillståndet, men vill gärna inte berätta det offenligt här hur jag agerat; det kan väcka anstöt  :)).

[Katana]

Jag har accepterat det pinsamma faktumet - att vara en människa.
Vem är du ?

[kamalon]

Freud sa även: "Sometimes a cigar is just a cigar".

"This quote is often attributed to Sigmund Freud to show that even that a famous psychoanalyst can admit that not everything has a profound meaning; However, no variation of this quote ever appears in his writings. It was probably falsely attributed by a journalist, long after Freud's death. "


http://en.wikiquote.org/wiki/List_of_misquotations

[Libertin]

Freud sa även: "Sometimes a cigar is just a cigar".

"This quote is often attributed to Sigmund Freud to show that even that a famous psychoanalyst can admit that not everything has a profound meaning; However, no variation of this quote ever appears in his writings. It was probably falsely attributed by a journalist, long after Freud's death. "


http://en.wikiquote.org/wiki/List_of_misquotations

Det är bra att du påpekar äktheten i påståendet. Däremot nämns det i Bartlett's Familiar Quotations som attributed to Freud (by Art Spiegelman) och är på så vis en del av den samtida folkloristiken. Det finns redan i våra huvuden och oavsett vad den faktiska omständigheten klargör så återstår anknytningen mellan Freud och hans cigarrer.

Här ser du en starkare samling av liknande kritik mot Bartlett's:
http://www.yalealumnimagazine.com/issue ... tions.html

Mitt syfte är inte att kullkasta ditt korrekta påstående utan snarare att använda det för att ytterligare markera villfarelsernas, vanans och föreställningarnas makt. Vi bär inre bilder av vad "ormen" eller "korset" symboliserar, men begränsas av vår kristna kulturs tidiga inverkan. Vårt vakna medvetande accepterar avfärdandet av gammal eller orimlig information, men vårt undermedvetna (liksom reptilhjärnan) gör det inte.

[Johan Ågren]

Ny dröm (som inte är så komplicerad):

Jag iakttar - som en fritt svävande observatör - ett bankrån som genomförs av en velig Steve Buscemi. Han får till slut upp ett bankfack som visar sig vara tomt, och sedan försöker han få ut några pengar från en sedelräknarmaskin, river sönder några tusenlappar och springer sedan ut ur banken med ett pinsamt litet byte. Det hela upplevs som om det ackompanjeras av skratt. Han försvinner runt ett hörn och blir precis vingklippt av en polis innan han rundar hörnet. Plötsligt så kommer "han" tillbaka, men nu är det jag som är huvudperson och jag upplever scenariot från mina egna ögon. Stället svärmar nu av poliser, men nu upplever jag det snarast som att det är min uppgift att oskadliggöra dessa poliser som strömmar till som i ett Tv-spel. Med min Walther p99 skjuter jag ner polis efter polis som dyker upp. Jag har också flera extra magasin så jag får inte brist på ammunition. Trotts att min träffsäkerhet var ganska stor så gick det åt i genomsnitt tre skott/polis, vilket jag upplevde som besvärande. Till slut så insåg jag dock att min situation var något problematisk; jag hade förstört mitt liv, och skulle aldrig kunna rentvå mig själv. Jag satte mig då ner på en trottoar och riktade pistolen mot min tinning och sköt av, men då insåg jag att det var en softbulletpistol som dessutom nu saknade skott. Då stannade en busslast med människor framför mig och en av personerna (en som jag gick i samma klass som i grundskolan och hade ett lite mobbrelaterat förhållande till) erbjöd mig hånleende en minimal fickkniv som jag skulle kunna använda att skära halsen av mig med. Efter att ha vägt den i min hand så kände jag till slut att jag inte skulle klara av att ta livet av mig med den. Jag började då gråta. Fram till mig kommer det då en kvinna som också gråter och hon börjar kyssa mig väldigt intensivt och trösta mig, och våra tårar blandas med sanden i mitt ansikte. Jag får intrycket att hon älskar mig fast jag gjort detta, rentutav för att jag gjort det. Sedan vaknar jag.

/Johan

[FIG]

Svar till Johan.

Det som jag tänker på är har du gort något för längesen som du nu har börjat att ångra dig?

[Katana]

raderat

[funkyzeit]

Jag kommer i princip aldrig ihåg mina drömmar. Kan inte erinra mig den senaste gången jag mindes en dröm klart och tydligt, måste varit flera år sedan. Har ibland enskilda, väldigt vaga brottstycken och aningar om saker jag drömt, men...näe....


Vad betyder detta då? Drömmer gör jag givetvis i vilket fall som helst, men jag kanske drömmer på ett väldigt lågintensivt plan.

Plågade & splittrade människor drömmer så vitt jag förstått mycket intensivare. Bearbetningen av känslomaterialet går mer våldsamt till och intrycken av denna bearbetning blöder därför i mycket högre grad över i det medvetna.

Betyder det att jag
a) är en simpel, tom och fyrkantig person ?
b) har ett väldigt välsorterat, harmoniskt psyke som inte behöver gå i brutalt psykologiskt handgemäng med dagarnas erfarenheter och upplevelser?

Hoppas att ni röstar på b), för det tycker jag verkar mest sannolikt  :wink:

[Libertin]

Jag kommer i princip aldrig ihåg mina drömmar. Kan inte erinra mig den senaste gången jag mindes en dröm klart och tydligt, måste varit flera år sedan. Har ibland enskilda, väldigt vaga brottstycken och aningar om saker jag drömt, men...näe....

Jag ser två alternativ: antingen att du i flera års tid levt med en precis vardagsrutin rörande uppstigning vid ett visst klockslag, eller att du starkt förnekar och förtränger det som drömmen presenterar.

Det för osökt tankarna till Nietzsches "Den Glada Vetenskapen" och till stycke 232: "Man drömmer inte alls eller man drömmer intressant. - Man måste lära sig vara vaken efter samma princip - inte alls eller intressant."

Betyder det att jag
a) är en simpel, tom och fyrkantig person ?
b) har ett väldigt välsorterat, harmoniskt psyke som inte behöver gå i brutalt psykologiskt handgemäng med dagarnas erfarenheter och upplevelser?

Om jag tvingas bedöma dig utifrån de postulerade alternativen så tvingar du mig indirekt att kalla dig en "liten människa", dock med olika grader av självförtroende. Du kan naturligtvis leva frikopplad och flytande som en ambulerande klump materia med ett pulserande centrum. Den grundläggande uppsättningen av instinktiva behov och drifter blir då uteslutande vad du kämpar för att tillgodose - en varelse som mest påminner om Dimitrij Karamazov.

Drömmar är nonsens, men det är ditt nonsens, helt beroende av den förvrängda eller underfundiga berättar- och tanketradition som berör just dig. Nonsens (eller kaos) hör till människan lika naturligt som missförstånd, irrationell strävan och serendipitet. Troll, demoner, gudar och djävular är villfarelser - karikatyrer på verkliga fenomen som genererats av vår dunkla och ibland bristande medvetandeapparat. Drömmen visar kaoset (nonsensbruset) i ditt inre och en tolkning kan naturligtvis aldrig vara sann i direkt eller strikt vetenskaplig mening, bara "sanningshaltig" i de fall då tolkaren lyckats ta ett steg närmare de absurda tankebanorna och den antropoida värld som är vår drömverklighet. Den samlade informationen från drömmen ger ett utslag på "vem" och "vad" du är, Dimitrij.

[What Gives?]

Funkyzeit,

Man kan öva upp förmågan att minnas de drömmar som av en eller annan anledning inte gjort tillräckligt starkt intryck för att stanna i medvetandet i vaket tillstånd.

I mitt fall har det inneburit att de perioder då jag haft svårt att minnas mina drömmar har orsaken helt enkelt varit att jag inte ägnat dem tillräckligt mycket uppmärksamhet. Kanske gäller detta även för dig.

[Algotezza]

Funkyzeit,

Man kan öva upp förmågan att minnas de drömmar som av en eller annan anledning inte gjort tillräckligt starkt intryck för att stanna i medvetandet i vaket tillstånd.

I mitt fall har det inneburit att de perioder då jag haft svårt att minnas mina drömmar har orsaken helt enkelt varit att jag inte ägnat dem tillräckligt mycket uppmärksamhet. Kanske gäller detta även för dig.

När jag läste filosofi i Lund på sjuttiotalet började jag skriva drömdagbok. Jag började efter hand minnas fler och fler av nattens drömmar, fler och fler detaljer, och ett allt märkligare bildspråk och en en allt djupare symbolik utvecklades med tiden. Jag slutade med det när jag, medan jag drömde vissa drömmar visste att jag drömde just de drömmarna bara för att ha något att skriva i dagboken. Jag hade till slut suttit i flera timmar och präntat ner mina drömmar. De fyllde till slut en väldig massa svarta anteckningsböcker med svarta pärmar.

A

[Flower]

ja, att analysera och övertänka ger inte bästa resultat. Att bara lyssna på sitt inre är nog det bästa ang drömtydning.

[funkyzeit]

Man kan öva upp förmågan att minnas  drömmar

Jag hade till slut suttit i flera timmar och präntat ner mina drömmar. De fyllde till slut en väldig massa svarta anteckningsböcker med svarta pärmar.

Intressant, tack för tipset! Har också läst att man genom viljeansträngning och övningar kan öva upp sin förmåga att komma ihåg sina drömmar.

Men är i ärlighetens namn så är jag inte så himla intresserad. Drömmar är för mig en teater, ett simulacrum (alltså en billig kopia) av mina erfarenheter  som innerst inne i och för sig berättar om de mentala knutar och processer som jag bär inom mig.

Men i och med att drömtydning är en milt uttryck... inexakt "vetenskap" så blir mina tolkningar bara spekulation. Föredrar att i vaket tillstånd sortera, analysera och bearbeta de saker som bekymrar mig. Funkar utmärkt.

Det som finns bakom kulisserna överlåter jag åt mitt undermedvetna att sortera. Det verkar göra ett bra jobb i och med att jag inte känner några obestämbara, nebulösa obehag eller besvär som knackar på porten till mitt medvetna jag.