Skriverierna om det s.k. hotet mot miljön?

[Damir]

Hovnarr okej. Jag ber om ursäkt.

[J R Auk]

Damir - nej, jag menade inget mot dig. Vill jag kritisera någon är jag tydligare än så! Medelsvensson var en bättre gissning.

Kallekulla - Det Auk verkar vara inne på är att vårt samhällsekonomiska system inte ger oss råd att vara miljömedvetna. Det är konstigt egentligen. Man tycker att det skulle var mer lönsamt att samarbeta med naturen än att motarbeta den. Men av någon anledning är tysk Liedl-mjölk billigare än svensk i alla fall. Pengar tycks ju vara ett självändamål numera - ungefär som om alla gått och blivit von Ankor.

Ringa nödsamtal likt besatta, utan att veta vad dom vill räddas ifrån.

Tack Hovnarr!

[Kallekula]

Ja inte vet jag. Verkar vara symptomatiskt på detta forum att det är kört. Arbete karriär vad det än kan tänkas vara. Klart agerar man utifrån en självuppfyllande profesia..... så visst.

Sen detta offertänkande. Jag är offer för en det ena än det andra därför blir det inget med mitt liv. Ibland kan det vara så men oftast så är det gnäll. Gnäll istället för att göra något, istället för att ta ansvar för sitt eget liv.

Klart man kan agera miljömedvetet. Det kan ALLA. T.om när jag skrev hur så sas det att det inte går. Handlar om att ändra livsstil, sänka levnadsstadarden. Flytta från villa till lägenhet och åk kommunalt då har man pengar över till att handla ekologiskt. Bor man redan i lägenhet och inte har bil lever kanske på tex studiemedel. Ja duscha då varannan dag, börja gå eller cykla. Köp så miljövänligt det går osv osv.

Okej nu kommer argumentet men varför ska jag göra detta när de som bor i tex villa inte vill göra radikala förändringar. Dvs offer jag kan inte ta ansvar, lite blandat med den fina svenska avundsjukan i tonen. Avundsjukan och jantelagen som ofta...ursäka kan nog säga alltid gör sig gällande här. Skulle alla tänka och agera så skulle självklart inte ett skit förbättras. Det finns alltid någon som har det bättre.

[PopJimmy]

Det är konstigt egentligen. Man tycker att det skulle var mer lönsamt att samarbeta med naturen än att motarbeta den.

Precis. Detta är en känsla jag ständigt äcklas med. Alla mina goda vänstervänner äter vegetariskt och köper miljöprodukter, de själva betalar extra för att göra det bättre för alla andra, samtidigt verkar de flesta andra människor jag stöter på inte bry sig. Paradoxen blir alltså denna: Vi som betalar för att alla ska få det bra betalar i stora drag så att andra människor som suger ut våra gemensamma resurser ska kunna suga ut oss längre. Men jag frågar mig då. Om det är så att större delen av mänskligheten inte bryr sig om "etiska" frågor, är då inte människan, på nuvarande kulturstadie det man ska anpassa sig efter?

Min nya strategi är den totalt motsatta, jag gör allting precis tvärt emot. Jag vill medvetent förstöra så mycket miljö som möjligt för att andra människor ska få upp ögonen upp för det jag gör. Antagligen kommer människor inte fatta vad jag gör, speciellt inte moraliserande människor men det roliga är att det ofta är dessa moraliserande människor som står för den värsta av förstörelsen de fattar det dock inte själva eftersom de inte har utvecklat förmågan att kritisera sig själva, och i det långa loppet är det svårt att avgöra om konsekvenserna av mina handlingar faktiska är "oetiska" (trots att intentionen på ett ytligt plan tycks vara det), de kanske för med sig "etiska" konsekvenser eftersom när jag handlar oetiskt så får andra människor en orsak att handla etiskt eftersom jag lyfter fram det orimliga i problemet. Så fort någon ser en bov, så sätter ju en instinktivmoral in och då blir plötlist alla istället poliser. Det är som att ta någon annans filosofiska resonemang och följa ut det till dess extrem för att visa att det inte håller måttet. Därför vill jag förstöra så mycket jag kan av miljön och förespråka att vi förstör miljön så snabbt, mevetet och kraftfullt som möjligt.

[PopJimmy]

Det är extremt oroväckande att miljön blev värd och diskutera bara för att kvällspressen har skrivit om den. Det visar ju vilken brist på perpektiv folk i allmänhet har. Miljön i sig är inte viktig, men att (med all rätt) racka ner på kvällspressen är viktigt. Då får man känna sig lite duktig, fast man egentligen inte har en aning om det egentliga läget.

Hela våran syn på naturen går enligt mig att spåra till ett antal saker.

Grekernas "rationella" filosofi i kombination med en kristen syn på att naturen är en artifakt (skapad av Gud) gör att vi tycker att vi kan våldföra oss på naturen hur vi vill. Det är väldigt få människor som gör en panteistisk tolkning Gud då den "metafysiska storheten" och naturen är samma sak. Generellt är uppfattningen snarare rent "teistisk" och då att Gud skapade jorden. Gud är alltså helig, inte jorden. Detta synsätt är väldigt långt från t.ex. taosisternas synsätt, taosisterna ser som sagt bekant både naturen och "den metafysiska storheten" som samma sak, och hyser därför extrem vördnad för naturen.

I kristendomen vill vi dock trosta naturlagar och tror på "övernaturliga fenomen" för att nå  "den metafysiska storheten", dvs Gud. Strävan efter odödlighet är något västerländskt. Japanerna firar cherry blossom http://en.wikipedia.org/wiki/Cherry_blossom

Cherry blossoms are an enduring metaphor for the ephemeral nature of life, and as such are frequently depicted in art, and are associated with both samurai and kamikaze. There is at least one popular folk song, originally meant for the shakuhachi (bamboo flute), titled "Sakura", as well as a number of pop songs. "Sakura" is also a common Japanese female name

Japan's most beloved variety is the Somei Yoshino. Its flowers are nearly pure white, tinged with the palest pink, especially near the stem. The flowers bloom, and usually fall (or "scatter", 散る [chiru], in Japanese) within a week, before the leaves come out. .

och har en helt annan tiduppfattning och syn på utveckling och på livet än "oss västerlänningar". Livet är något som är flyktigt och blommar fram. Vi infantila västerlänningar vill istället skönhetsopera oss för att substitutera och bilda oss ett självvärde i det sociala rummet. Västerlänningars överdrivna fixering och besatthet kring materien är inte unik för oss i väst, men den är mycket mer omåttligt pervers här. Detta hänger antagligen ihop med våran naiva tidsuppfattning, att tiden är skild från rummet är en uppfattning som fortfarande lever kvar trots att einstein klarlagt att de inte går att separera (kombinera detta med den komiska atomistiskt-självständiga biljardbollssynen vi har på kroppar och kausalitet i rummet så har du en given naturkatastrof framför dig, vi är alla självständiga biljardbollar som bumpar in i varandra, och när någon kropp vi kallar människa "bumpar in" i en annan människa på ett felaktigt sätt så slänger vi denna biljardboll i fängelset och kallar den kriminell, vi har ingen som helst förståelse för att kausaliteten i rummet är mer "nätlik" att alla handlingar får konsekvenser i alla rikningar, vi tror alltså att varje handling har EN orsak (lathet, egoism, ondska), HAHAHA HAHAHA och att alla orsaker går att spåra till en källa HAHAHAHH, vi kallar f.n. denna för "terrorism". HAHHAH!!!!!!!!). Västerlänningarnas besatthet (från aritmetiken) av att allt (rummet) ska vara rakt ligger som fundament för hela våran civilization. När ska vi fatta att allt inte är så rakt och prydligt som vi antar? När ska vi fatta att människor inte blev så "upplysta" efter den franska revolutionen? Det är dags att inse att vi inte är så rationella varelser som vi tror, att detta bara är ett modeord som vi bytt ut mot tidigare ord som "god" "anständig". När ska vi inse att massorna alltid behöver naiva fördummande mål och då gårdagens massor ville "komma till himlen" så vill dagens massor tjäna mycket pengar och vara med på tv?

Inse detta: Är du en människa som i dagens läge först och främst vill tjäna pengar framför allt annat, så skulle just DU, om du levt för 500 år sedan gjort allt i världen för att komma till den Kristna himlen. Det är dags att vakna nu för verkligheten. Den materiella drömmen är en illusion som inte existerar, människor når fundamentalt inte lycka av att vara rika, människor når lycka av att uppleva att det är lyckliga, för att de når upp till de sociala idealen. Gårdagen människa tror sig vara och blev lycklig när hon var "anständig" eftersom hon då kom till himlen - dagens lurade människa tror att hon är lycklig när hon får pengar, och det gör att hon även blir lycklig när hon får det, eftersom det överensstämmer med hennes ideal. Men jag är råpank och antagligen fan så mycket lyckligare än många andra i detta korrumperade skitsamhälle som vars hela struktur bygger på att undertrycka ifrågasättande (förutom på högskolan, där får man begränsad möjlighet att tänka fritt, och kanske utöverdet även inom konsten) och undersornda sig systemet, som går ut på att sparka på alla människor under. Naturligtvis har vi utvecklat extremt sofistiskerade metoder för att sparka på människor under, vi kallar dessa för lata, värdelösa, dumma och pöbelaktiga, och detta är speciellt utbrett hos överklassen, i alla fall alla sammanhang där jag umgåtts med överklass människor. De socialiseras mycket mer och hårdare in i detta skitsystem. Vi ser inte människorna på botten av samhällstrappan som människor. När någon domare eller vd antastar en ung tjej slår vi bort detta med att "sånna är män", men när någon i desperation rånar någon annan för att få ihop pengar så är denna människa "en jävla invandrare" eller "kriminell" eller vad fan ni vill kalla det. När ska ni inse att människors öde till stor del beror på sociala omständigheter. Underklassen är inte korkad, de sociala/miljömässiga faktorerna spelar mycket större roll än genetiska. Den genetiska informationen är knapphändig och anledningen att det inte behövs så mycket information är att individen interagerar med miljön, allt vi lär oss lär vi oss genom miljön, det är därför mänskligheten utvecklas extremt snabbt när språket blivit sofistiskerat. Vi väst är inte bättre eller smartare än andra kulturer, vi har däremot ett språk och en kultur som gör att vi tänker på vissa sätt som gör att vi interagerar med världen på vissa sätt, utveckligen sker alltid i den miljömässiga påverkan. Underklassen är nertryckt och har alltid varit det. Intelligens är något som växer fram i rätt omständigheter, sjukdomar är något som växer fram i fel omständigheter. Underklassen är inte "lat", den är djupt förvirrad och deprimerad. De har ingen social programmering och förstår inte hur de ska förhålla sig till samhället, de har inget belöningsystem som gör att de finner någon njutning i att anpassa sig efter systemet. Psykologiskabelöningsystemet är något som växer fram i.o.m. uppväxt men när ens föräldrar misshandlar en blir man dum i huvudet. Att Nazister är nazister är inte deras fel, inte i största utsträckningen iaf, det beror på kedjor av orsaker, främst på att deras föräldrar inte kunnat ge gem en trygg uppväxt. Och här måste det sociala skyddsnätet ta in, skolan måste få mer resurser och lärarurket högre status. Allt som växer måste få utrymme att växa (i form av öppenhet/kärlek som mamman ofta stod för) och stöd i form av regler (ramar och begränsningar, som pappan ofta stod för). Dagens skola har för mycket utrymme och morgondagens folkpartiskola kommer få för mycket regler. Detta är en extremt svår balans. Det är precis som att sköta en blomma. Är det för mycket växter runt om får den inget ljus och näring från solen och växer inte alls (eller växer in i sig själv), får den inga stödpinnar växer den helt jävla snett och då är det spontana vind och väderkrafter som tar över.

Det är inte svårare än så här, men vårat samhälle förstår sig inte på naturliga processer, bara artificiella processer. Vi hittar på våra egna lösningar, och ja, det går ju som det går.




När ska vi inse att vi inte är isolerade från våran miljö? Alla identitetskriser och existentiella kriser handlar ju gång på gång om detta, vi har ett osunt förhållningsätt till den "yttre" rummet/materien för att vi inte förstår vårat "inre" (mentala) rum. Vi måste kompensera allt utanför oss själva i det sociala spelet. Extretm destruktivt. Jag säger inte att andra kulturer inte är fast i sociala spel, men det jag säger är att det blir katastrof när vi västerlänningar hyllar entreprenörer och ingenjörer som fixar allt därute men ser ner på lärare, (sunda) präster, filosofer (som arbetar med det inte, och inte snackar teknikaliteter dvs).

Vi måste inse att världen är ett komplex nät av beroenden, psykologiska och materiella behov hör ihop och att individer inte går att separera från deras miljöer. Vi måste sluta se värden som biljarbollar som krockar in i varandra och oss själva som ett krocketracket. Vi är ett nät av beroenden som inte går att separerar, allting kommer förr eller senare att slå tillbaka. Men med allt socialt hyckleri är det svårt att få plats. Vi konkurerar med 18 timmars pumpande av reklam som formar våra fogliga medmänniskor till osymapatiska robotar. Dessutom när de destruktiva formerna av högerpolitiken nu börjar få sitt fäste kommer klyfterna att öka och kaoset i samhället att förvärras ännu mer. Människor tryck ner av systemet och blir därför desperata vilket föder större kriminalitet. När det sociala skydsnätet slås sönder mer och mer försvinner det sociala kapitalet och samhället kollapsar eftersom vi inte längre bryr oss om varandra. Adam Smith belös själv i Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations att två problem kunde uppstå i samband med kapitalism och det första var att arbetaren som arbetar (som inte längre arbetar med en hel produkt utan bara specialiserar sig på en del av produkten) får nedsäkt mental tillfredställelse eftersom arbetet bli monotont och känslan att påbörja och slutföra projekt försvinner. I bättre arbeten så arbetar man på projekt och det är mycket mer tillfredställande för människor att slutföra saker än att hela tiden arbeta med samma sak i all oändlighet.

Smith hade väldigt bristfällig insikt i psykologi det han menade med "den osynliga handen" innebär en simpel modell för mänsklig motivationspsykologi. Alla som ligger "under i pyramiden" kommer vilja sträva "uppåt" och detta motiverar människor att producera.

Ett problem han la till i tredje utgåvan var att det kan bli problem när de på toppen får "dåliga vanor".

Men det paradoxala med systemet är att i USA så blir rappare världskända på att sjunga om våldtäkter, droger och vapen etc, och detta blir människors ideal.

Vi tror även att alla ska nå samma nivå, men förr eller senare så kommer människor inse att alla inte kan vara på toppen.

En annan sak han pratade om var diamond water paradox och med detta menade han att människor värderade diamanter med än vatten, trots att vatten kan vara mer dyrbart. Hans slutsats var att vi därför bör kvantifiera alla omdömen och reducera dessa till tillgång och efterfrågan eftersom dessa inte kräver värdeomdömen för att sätt ett pris på något.

Problemet är här igen att om han skulle studerat några grundböcker i humanistisk psykologi så är man noga med att poängtera att människor har flera olika behov. Ta Maslows behovstrappa t.ex. fysiska behov, som mat, säkerhet, sen emotionella och sociala behov. Diamanter är främst ett socialt behov (om vi då inte räknar det som att vi kan avända dessa som en valuta).

Den kvantitativa ekonomin tar inte hänsyn till behovstrappan och skiter varan är vatten eller diamanter. Det handlar bara om lönsamhet.

Men hela denna historie hör samman med att de värdesvärerna bröts samman i.o.m. moderniseringen, då estetik, etik och sanning bröts bortifrån varandra. Staten och Kyran bryter bort. Vetenskapen och Religionen (vilket börjar med att Occham skiljer på vetande och tro).

Marx tog mänskliga behov på allvar. Smith var naiv eftersom han trodde att den totala produktionen vad ett land tillverkar påverkar vad människor vill ha. Vi vet som bekant att människor blir mer och mer utbrända och deprimmerade, trots att vi får med och mer prylar. Att shopping i första hand handlar om ett psykologiskt behov framför ett fysiologiskt. Men vi följer egentligen bara upp våran västerländska materialism.

Marx pratade som sagt om de grundläggande problemen med alla samhällen, att samhället inte tillverkade tillräckligt med resurser för att alla skulle kunna få nödvändigheter. Men vi i väst är inte intresserad av nödvändigheter. Vi vill försöka tillfredställa våra omåttliga ha-begär eftersom det är det enda sättet vi känner till som skänker oss psykologisk tillfredställelse.



Tänkte lite på boken de gjorde reklam för på tv för nån månad sedan som handlade om ett kinesiska instrumentet... (en bok som ev. skulle nomineras till augustpriset?), iaf, där berättade författaren om hur de vårdade deras instrument. Att det är fint med att visa lagningarna i istrumentet, detta kommer som sagt ur taoismen, Lao Tzus estetik och etik vilar (som för alla andra filosofer) på hans metafysik, Lao Tzus metafor för "den metafysiska storheten" är naturen och som uttryck i vatten. I väst vill en musiker istället samla på sig 100 gitarrer som ingen får röra. De ska bara hänga där. Detta bottnar som sagt i västerlänningarnas naiva syn på tid. Att västerlänningar sedan lång tid ( ) tillbaka inte insett att "substansen", dvs. rummet, inte går att skilja från tiden.

Det existerar inte substans som är "skild från tid om rum", substansen är tid och rum.




Vår omättliga västerländska etnocentrism gör dessutom att de flesta tror att det sekulära idealet står över de s.k. "religionerna" och förmoderna kulturerna. Men som sagt, våran kultur är i många dimensioner mer utvecklad, men inte i alla. De indiska kulturerna och dess avkommor har enligt mig på många sätt, i många bemärkelser en överlägsen förståelse för människans inre värld.



Habermas antyder att problemet med det politiska klimatet härrör från att vi västerlänningar ser oss som subjekt som manipulerar objekt framför att se andra människor som subjekt. Habermas tar inspiration från Heidegger och Heidegger får sin inspiration från bl.a. Meister Eckhart, dvs. en av de största kristna mystikerna. Heidegger vill alltså attakera Descartes mind/body dualism.


Har typ massa saker att tilläga, orkar dock inte skriva mer idag. Måste hem och äta min Lidl-havregrynsgröt med Lidl-mjölk och Lidl-sylt.

[Anders H]

Kontentan är att du slipper hålla dig uppdaterad på klimatforskningen, och att Aftonbladet räcker för dig.