Känslor

Moderator: Moderatorgruppen

Katana

Känslor

Inläggav Katana » 11 nov 2006 00:45

Kom och blöt era torra våtmarker i fuktiga vrån fyllda av skam och skuld.

Wintran
Inlägg: 367
Blev medlem: 20 maj 2006 22:15
Ort: Göteborg

Re: Känslor

Inläggav Wintran » 11 nov 2006 04:33

Katana skrev:Är det inte det vi vill ha, men inte vågar ?

Ja, varför vågar jag inte? Om jag har starka känslor för någon, varför vågar jag inte visa det öppet? Låta känslorna komma ut.

Är väl att jag både är rädd för att såra och själv bli sårad, men jag borde insett att rädsla inte leder någon vart vid det här laget. Lite mer erfarenhet skulle väl kanske hjälpt, men får man inte även erfarenheten genom att just våga?

Eller så handlar det om att jag inte riktigt vet hur jag ska visa mina känslor. Jag kanske aldrig har lärt mig det? Att släppa andra människor nära inpå mig och själv våga närma mig andra. Hur gör man?
Jag ger samtliga rätten att fritt använda eller bygga vidare på allt eller delar av det jag skriver i mina foruminlägg, utan krav på att ange mig som upphovsman eller fråga mig om lov.

Katana

Re: Känslor

Inläggav Katana » 11 nov 2006 11:12

Vaffö är det på detta viset ?  :roll:

Användarvisningsbild
Skogsälvan
Avslutat konto
Inlägg: 5803
Blev medlem: 28 jun 2005 18:54

Inläggav Skogsälvan » 11 nov 2006 12:19

Ofta handlar det nog om att det gör ont att förlora någon(-ting) som man verkligen vill ha och ju starkare man känner desto räddare blir man. Kanske en rädsla för att visa sin sårbarhet och bristande tillit till andra? Tror precis som ni är inne på att det är en förmåga man kan öva upp, att våga uttrycka sina känslor, och kanske försöka bearbeta sitt ägandebehov. Men jag är nog inte rätt person att svara på frågan egentligen. Jag är snarare lite väl översvallande.

Katana

Inläggav Katana » 11 nov 2006 12:53

Ja det kan säkert vara mycket så att man drar sig i rädslan för att förlora.
Men om det inte handlar om beroende. Vad kan det då vara ?

Användarvisningsbild
Skogsälvan
Avslutat konto
Inlägg: 5803
Blev medlem: 28 jun 2005 18:54

Inläggav Skogsälvan » 11 nov 2006 18:04

Personligen tror jag ju att grunden till känsloyttringarna eller avsaknaden/motarbetande av dessa etableras i den tidiga barndomen. I vissa hem visas inte känslor, i andra hem visas enbart negativa känslor så som irritation osv. Barn lär sig interagera med omgivningen genom roll-lekar. (Hmm, kanske därför det förekommer en del rekvisita i form av sjuksköterskedräkter mm i det sexuella rummet?)
Katana, din fråga är väldigt intressant och har många bottnar och infallsvinklar man kan syna den ifrån. Några andra möjliga förklaringar är dåligt självförtroende och en omedveten önskan att bara känna längtan, vilken förstås går förlorad om man får det man vill ha.
Motstridiga känslor är ju snudd på mitt normaltillstånd, men det här med stelhet och obehag har jag lite svårt att relatera till. Kanske du vill förklara lite närmare?

Katana

Inläggav Katana » 11 nov 2006 18:24

Ja, klurigt.

Användarvisningsbild
Skogsälvan
Avslutat konto
Inlägg: 5803
Blev medlem: 28 jun 2005 18:54

Inläggav Skogsälvan » 11 nov 2006 18:51

Pratar du om någon sorts kontrollbehov nu, Katana? När någon får en att tappa fattningen och balansen och det känns skrämmande?

Katana

Inläggav Katana » 11 nov 2006 18:59

Jadu.

Användarvisningsbild
Skogsälvan
Avslutat konto
Inlägg: 5803
Blev medlem: 28 jun 2005 18:54

Inläggav Skogsälvan » 11 nov 2006 19:11

Ja du, Katana... inte vet jag :) Kanske bottnar det i vilken grundsyn man har på människan - är hon ond eller god? Behöver hon stävjas, eller ges utrymme? Personligen är jag inte alls förtjust i att ha kontroll. Ogillar ansvar. När jag spelade teater gjorde vi ibland en övning där en stod i mitten av en ring av de andra. Denne person blundade och föll handlöst och puttades runt varsamt av de andra. Det var jätteskönt, men en i min grupp fick extrem ångest av det hela. Hmm, ja vad det nu har med saken att göra. Jag glider ju ofta in på sidospår. När det gäller balans så tror jag nog att man ska vara försiktig med att försöka uppnå ultimat balans. Det tänker jag inte diskutera närmare, för det känns för bedrövligt.

Katana

Inläggav Katana » 11 nov 2006 19:15

Vadå försiktig med att uppnå ultimat balans ?

Användarvisningsbild
Skogsälvan
Avslutat konto
Inlägg: 5803
Blev medlem: 28 jun 2005 18:54

Inläggav Skogsälvan » 11 nov 2006 19:25

Hmm, ja, jag håller mig sällan till ämnet. Min uppfattning är att poängen ofta går förlorad om vi ska vara så rigida. Så funkar vi renässansmänniskor. Ultimat balans önskar jag inte min värsta fiende. Tänker inte säga mer. Rekomenderar dock Tao te ching.

Står du vid tröskeln att få vad du suktar efter... jag tror att jag har skrivit det förut, men bronsmedaljören ser gladare ut än silvermedaljören på tävlingar, empiriskt bevisat. Det är när man är riktigt nära, snudd på att ha segern i sin hand, ja då svider det om man loosar. Det finns väl en drös tjejer som fantiserar om Brad Pitt, men inte fasiken mår de dåligt för att de inte får honom. Han är är för långt borta.

Katana

Inläggav Katana » 11 nov 2006 20:09

Men guuuud va du är trist !!

Användarvisningsbild
Skogsälvan
Avslutat konto
Inlägg: 5803
Blev medlem: 28 jun 2005 18:54

Inläggav Skogsälvan » 11 nov 2006 20:18

Aha, ett trist kånkelbär... ja, du grynet - du har mycket att lära när det gäller kommunikation. Ska bistå dig i mån av tid.

Katana

Inläggav Katana » 11 nov 2006 22:00

?? ?


Återgå till "Psykologi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 14 och 0 gäster