Egoistiskt samhälle

[Dano]

Är det någon mening att försöka vara snäll?
Den frågan ställer jag mig själv.

Är det inte så att hela samhället är uppbyggt på konkurrens?
Det verkar vara en evig kamp mellan olika människors viljor.

Då ställer jag mig den frågan vad är det de här viljorna vill åstadkomma?
Mitt svar blir att de vill gynna sina egna intressen.

Nu är jag lite mörk, vet att det finns en vilja till harmonisering mellan olika människor men en sak börjar jag fatta...
Vik aldrig ner dig för någon annans press, behåll din integritet och låt dig inte luras utav dem som smeker dig medhårs.

[offe]

Enda anledningen till att vara snäll är att det ökar chansen att någon annan är snäll mot dig imorgon, eftersom en snäll handling kan starta en trend av snällhet. Å andra sidan är detta ett mycket bra skäl till att vara snäll, därför är jag nästan alltid snäll.

[Dano]

Visst ligger det något i det, har tänkt liknande tankar och även agerat utefter dem.
Sedan åker man på riktig däng och blir manglad.

Men jag har också kommit fram till att varje gång det händer så har jag inte bara blivit manipulerad.
Jag har framför allt lurat mig själv, varit naiv och tänkt till mig själv.

Tror inte längre på att vara snäll, jag tror på att vara rättvis.

[Damir]

Det beror på hur du och andra värderar snäll. Anledningen till att man bör vara "snäll" är som offe säger att man får något i gengäld. Vissa kan tänka centralt och bara tycka att man ska vara snäll mot sina närmaste, medan andra tänker utifrån bredare perspektiv och sätter hela mänskligheten i centrum. De som sätter mänskligheten i centrum blir oftast martyrer och får utstå andras egoism och utnyttjande. Vissa tänker väldigt centralt och tänker bara utifrån sina behov. Det är detta som skapar missförstånd.

[offe]

Det kan också finnas grader i snällheten, ju närmare släkting, desto snällare blir jag. Jag kan lätt ge min syster 2000 kr, om hon behöver dem, min kompis ger jag 200 kr, tiggaren på gatan får 20 kr (det går ju i alla fall till sprit).

[Dano]

Jag tycker att man ska uttrycka sina känslor på ett öppet sätt och visa sina avsikter öppet för andra.
Driva förändringar i samhället på ett rättvist sätt men också vara ärlig mot sig själv och ställa sig frågan varför man gör dessa val i livet.

Allt hänger egentligen på vad man har för syfte med sitt eget liv.

Många människor är fega och känner sig paranoida utav sin egen girighet därför måste de skydda sig med makt och kontroll.

[Katana]

Är det någon mening att försöka vara snäll?
Den frågan ställer jag mig själv.

Vad svarar du ?
Själv tror jag man kan välja vilka man vill vara snäll mot.

Är det inte så att hela samhället är uppbyggt på konkurrens?
Det verkar vara en evig kamp mellan olika människors viljor.

Måste man delta i den kampen ?

Då ställer jag mig den frågan vad är det de här viljorna vill åstadkomma?
Mitt svar blir att de vill gynna sina egna intressen.

Det är en regel vi inte kommer ifrån.

Nu är jag lite mörk, vet att det finns en vilja till harmonisering mellan olika människor men en sak börjar jag fatta...
Vik aldrig ner dig för någon annans press, behåll din integritet och låt dig inte luras utav dem som smeker dig medhårs.

Nä precis ! Bli en fullfjädrad egoist ! (vid behov) Ego or not ego, that is the question.
Man måste nog ta beslut. Stå på sin egen sida eller på en annans sida.
Jag väljer mig själv. Den andre har ett val att ta ställning till likaså.
Sen om det är snällt och rättvist vet jag inte. Jag följer bara min natur.

[Kallekula]

"Är det inte så att hela samhället är uppbyggt på konkurrens? "

Nja, hemma och bland vänner en sfär. Jobbet och det offentliga en annan. Kruxet blir nog när man börjar blanda ihop dessa sfärer.

[J R Auk]

"Är det inte så att hela samhället är uppbyggt på konkurrens? "

Nja, hemma och bland vänner en sfär. Jobbet och det offentliga en annan. Kruxet blir nog när man börjar blanda ihop dessa sfärer.

Och hur gör du den konklusionen?

Konkurrens är ett påfund som begrepp och beskriver det fenomen som uppstår när flera aktörer skapar samma tillfredsställelse för samma behov och båda parter vill ha ett liknande utbyte i form av tillfredsställelse för att tillfredställa. Och marknaden är mättad innan båda har tillfredställts.

Idag finns det så oerhört mycket tillfredsställelse att få för producenter så att konkurrens näst intill enbart är ett fenomen på grund av girigheten.
Om inte producentens behov skulle öka i takt med tillfredsställelsen skulle differentierande i form av den eftersökta produkten tillåta fler aktörer och mindre konkurrens.

Men men det är ju bara mina tankar. Jag är ju arbetsskygg och vill inte hävda mig. Nöjer mig hellre med lite och låter andra bråka om brödet och skådespelet toppstyret tvingas kasta åt oss. Skulle helst vilja ha hemmsfären där ute bland alla andra. Med alla andra. Men dom glada dagarna av samhörighet är ju förbi, nu ska vi kuva oss i rädsla för alla dom onda som smyger i varje hörn.

[Kallekula]

"Är det inte så att hela samhället är uppbyggt på konkurrens? "

Nja, hemma och bland vänner en sfär. Jobbet och det offentliga en annan. Kruxet blir nog när man börjar blanda ihop dessa sfärer.

Och hur gör du den konklusionen?

Funkar för mig. Skulle jag vara intim och familjär med mina kunder? Behandla min nära och kära som jag gör i affärslivet? Nej då skulle jag bli tokig.

Det ena Gesellschaft. Det offentliga, affärslivet osv.  

Det andra Gemeinschaft. Den privata sfären.

Läs boken. Den är intressant. Gillade kapitlet om arkitekturen i New York. Om att låta en storstad vara en storstad fullt ut. I annat fall när man blandar in Gemeinschafttänkade så blir resultatet inte så lyckat.

Två sidor av samma mynt men de bör aldrig mötas. Fullt ut i båda fallet är att föredra.

Tror det ligger en del i det. Olika sfärer, olika roller.

Vilken typ av samhälle vi vill ha är en annan femma. En sak är teorin och ideologin om hur man vill att ett samhälle ska vara funtat en annan när man väl sitter där med x antal konton och tex ska sälja. Då ter sig om detta med talet om konkurrens lite annurlunda.


Att införa något familjeliknande samhörighetstänkande i affärsvärlden. Hum. Då är du rökt. Man skulle efter några veckor vara så grymt besviken och desillusionerad. Varför? Man hänger inte med i spelet regler, man skulle ta åt sig för mycket. För mycket känslor inblandat.
Det och man inte skule dra in några kulor.

[J R Auk]

Känslorna skulle inte bli lidande men väl plånboken, men jag frågar mig, varför säljer vi, varför gör vi affärer?

Det finns inget värde av dessa aktiviteter i sig så länge vi inte gör dom till en del av vår trevnad. Är det omöjligt, tja kanske. Men min illusion spräcker du inte för det.

Dom flesta affärer som görs idag är för ett spel, ett värdförhöjande, se på mig jag tillför inget, inget reellt men jag spelar så bra så ge mig mer.
Jag lovar att offra allt till guldkalven. Jag lurar andra att offra till guldkalven, ge mig mer.

[Dano]

Om man vill känna sig hel som människa så funkar det inte att spela olika roller.
Med tiden kommer man att gå miste om sin egen identitet, förlora kontakten med sina känslor.

Ska man ha en trygg familj för att göra bra affärer? eller, Är det bra affärer som ger en trygg familj?
Tycker inte att det blir bra hur jag en ser på saken.

[Kallekula]

Känslorna skulle inte bli lidande men väl plånboken, men jag frågar mig, varför säljer vi, varför gör vi affärer?

Det finns inget värde av dessa aktiviteter i sig så länge vi inte gör dom till en del av vår trevnad. Är det omöjligt, tja kanske. Men min illusion spräcker du inte för det.

Dom flesta affärer som görs idag är för ett spel, ett värdförhöjande, se på mig jag tillför inget, inget reellt men jag spelar så bra så ge mig mer.
Jag lovar att offra allt till guldkalven. Jag lurar andra att offra till guldkalven, ge mig mer.

Visst om vi ska ta bort dessa aktiviteter så snackar vi om ett helt annat samhälle.

Jag jobbar för att tjäna pengar, som de flesta. Varför krånga till det.

Visst är det ett spel, och? Ett spel för att tjäna pengar. En roll man får gå in i. Det moderna samhället funkar ju så.

[Kallekula]

Om man vill känna sig hel som människa så funkar det inte att spela olika roller.
Med tiden kommer man att gå miste om sin egen identitet, förlora kontakten med sina känslor.

Ska man ha en trygg familj för att göra bra affärer? eller, Är det bra affärer som ger en trygg familj?
Tycker inte att det blir bra hur jag en ser på saken.

Tips läs Goffman, tror den heter Jaget och maskerna. En socilogisk klassiker. Nu när ändå verkar snurrat in på det ämnet.

Jobb och fritid då? Vet inte vad ni som skriver här jobbar och har jobbat med, men det du beskriver en överdramatisering. Tycker jag.

Man ska väl sträva efter att göra bra affärer och ha en trygg famlij. Behöver inte stå i motsatsförhållande eller vara något knepigt, om man inte gör det till det. Är du exakt densamma i alla situationer blir det varken hackat eller malet.

[Dano]

Visst om vi ska ta bort dessa aktiviteter så snackar vi om ett helt annat samhälle.

Jag jobbar för att tjäna pengar, som de flesta. Varför krånga till det.

Visst är det ett spel, och? Ett spel för att tjäna pengar. En roll man får gå in i. Det moderna samhället funkar ju så.

Fast samhället förändras också ständigt och det är vi själva som avgör vilka tjänster vi vill köpa.

'Problemet' är att det moderna samhället har blivet så effektivt att ett fåtal människor bygger hus och producerar mat etc till oss andra.
Sedan får de som bli över hitta på olika nya behov som inte alltid är så lyckade.

Ett tillägg: Han posta mitt inlägg innan jag läste ditt men jag tror att du kanske förstår mig bättre nu.