Hejsan Kallekula...
På något sätt tycks du hela tiden trassla in dig i dina källor, eftersom du tydligen inte riktigt kollar upp det hele! :lol:
Som denna källatex......
http://dansk-svensk.blogspot.com/2002/0 ... i-usa.html
Du glömde att den även haver en svarsinlaga, eller ville du inte framhålla detta? Tyvärr hittar jag den inte just nu, men den var inskriven i DN för något år sedan, vad jag minns. Den visade att din framavlade källa hade fel på varje punkt!
Här kommer en inkollning av USA, byggd på det officiella USA:s egna siffror och statistik, håll till godo! :wink:
Fattigdomen i USA…en liten analysering i all stillhet…
Fattigdom är både en företeelse som styrs av ett samhälles socioekonomiska nivå och dess förda politik. Fattigdomen kan vara absolut (1) i den meningen att ingen äger något alls, eller den kan vara relativ (2), där ett samhälles medlemmar inte når upp till den nivå på det materiella planet som behövs för att leva ett liv värdigt dess individer. Fattigdom kan även vara drabbande miljöproblem och liknande företeelser (3) som till stor del skadar människornas välbefinnande, exempelvis avsaknad av rent vatten, ren luft, ett fungerande ekologiskt system att leva i, och mycket annat som är miljörelaterat.
I tredje världen finns alla dessa tre fattigdomsföreteelser, medan de mer industrialiserade och i varierande grad välfärdsinriktade staterna i främst Europa och Nordamerika liksom Japan och Australien samt andra ostasiatiska stater snabbt lämnar den andra kategorin men där den första och tredje kategorin tenderar att sakta öka. Ett land som ironiskt nog har en av de högsta levnadsnivåerna har delvis alla de fattigdomsföreteelser som tredje världen brottas med, är USA. Här finner vi alla tre fattigdomsföreteelserna samtidigt. USA är det land i den s.k. ”första världen” Västvärlden plus några lierade) som har det största antalet fattiga, både procentuellt och reellt.
I denna analysering tar vi fasta på en nivå för den relativa fattigdomen, där gränsen mellan fattigdom och icke fattigdom går längs den svenska socialbidragsnormen. Absolut fattigdom hamnar ännu längre ner än denna gräns, och kan väl snarast anses ligga kring ett understigande av inkomsten kring fem US dollar per dag. Miljöfattigdomen kan existera i bägge dessa fattigdomsvarianter.
Vi skall här belysa USA och dess fattigdomsproblematik. Syftet är att se hur många amerikaner som egentligen hamnar under den fattigdomsnivå som här är antagen, den svenska socialbidragsnormen. Vi gör det med en del källor som existerar på nätet och således är åtkomliga för de flesta. Två officiella amerikanska källor skall användas, dels
U.S. Department of Labor, Bureau of Labor Statistics…
ftp://ftp.bls.gov/pub/special.requests/ ... intile.txt (8/8-2006)
dels US Census Bureau…
http://www.census.gov/hhes/www/income/income05.html (22/9-2006)
Utöver dessa skall en del andra källor användas, främst från organisationer i USA med fattigdomens problematik som studieobjekt. De presenteras efterhand de blir aktuella. Då börjar vi med Departement of Labor, Bureau of Labor Statistics, och deras siffror om fattigdomen. Året är 2004.
Inkomster för år 2004 i femtedelar av befolkningen. Referenspersonen är 48,5 år, med ett spann på 47-51 år.
Från den fattigaste femtedelen till den rikaste femtedelen, i dollarer:
Income after tax: $9,220 $23,751 $40,802 $62,847 $124,698
Den rena löneandelen är dock mindre för samtliga femtedelar:
Wages and salaries: $3,459 $14,647 $31,877 $55,014 $110,857
Enligt denna källa var lönerna för ungefär hälften av amerikanerna, år 2004, lägre än de svenska normallönerna vilka samma år låg, omräknat till US dollar, kring spannet $25 000 – $35 000/år, eller omkring 190 000-290 000 SEK/år.
Detta hade varje femtedel råd med att inhandla för den inkomst man hade.
Årliga inköp. Samma femtedelar som ovan, i dollarer:
”Average annual expenditures”: $17,837 $27,410 $36,980 $50,974 $83,710
Som vi ser så når inte de 1-2 personerna som haver $9220/år upp till de $17 873 som behövs för att klara ett normalt liv med alla de omkostnader som behövs.
Inte heller nästa femtedel, där 2, ibland 3, personer utgör referensgruppen och hushållet har $23 751/år, når summan $27 410/år, något man måste erhålla för att leva ett drägligare liv.
Först den tredje inkomstfemtedelen får ihop det hjälpligt. Då gäller att inkomsten skall hålla ett hushåll på närmare 3 personer flytande vad gäller ett någorlunda hyfsat liv.
Vad är då ett hyfsat liv i USA? Jo, detta skall man ha råd med: boende, transporter till arbete, skola m.m, mat och dryck, hälsovård, barnomsorg om man har barn (dagis m.m.), värme och andra viktiga saker såsom el, telefon m.m. toalettartiklar, barnens skolgång, skor, kläder, försäkringar, möbler, fritidsaktiviteter, renhållningsartiklar, pengar till uppvakting av vänner/familj m.m.
Samtidigt behöver man, enligt den nuvarande regeringen över $18 810 (siffror för år 2004, för år 2005 är summan satt till $19 307 och möjligheterna att få det att gå ihop har minskat ännu mer) för att klara en familj på 4 personer. Även denna summa är för låg. Det blir underskott för en sådan familj. Denna summa är i svenska kosingar (2004) c:a 136 000 SEK, alltså långt under svensk socialbidragsnorm. I praktiken behöver man ännu mer, mycket mer. Se sajten nedan.
http://www.nccbuscc.org/cchd/povertyusa/tour2.htm (24/9-2006)
Här nedan ser vi även den extrema misär barnen lever under i USA. Vi bör komma ihåg att USA och dess kultur hatar barn, eftersom dessa inte passar in i det kapitalistiska systemet. USA är extremt barnfientligt. Barnmisshandel är vanligare i USA än i något annat samhälle i världen! Många barn mördas i USA!
http://www.nccbuscc.org/cchd/brakethecy ... index.html (22/9-2006)
Eller här… http://www.heartsandminds.org/articles/childpov.htm (22/9-2006)
Förklaringar angående inkomster och utgifter i USA. Med hänvisning till “Departement of Labor, Bureau of Labor Statistics”, kan vi finna i två olika fråge- och förklaringshänvisningar….kallade ”Frequently asked questions” – den nedersta raden, som förklarar vad undersökningarna bygger på, liksom en övre som är specifik för just frågor om inkomster/utgifter per år. Vi börjar med den nedersta, som vi finner här:
http://www.bls.gov/cex/csxstnd.htm#2002 (14/7-2005)
Det berör närmare 70 miljoner amerikaner som lever på det man skulle kunna kalla “socialen”, eller ”förtidspension”. ”48.4 million Social Security beneficiaries, about 19.8 million food stamp recipients, and about 4.2 million military and federal Civil Service retirees and survivors.”
Se fråga 4.
För att förstå hur man räknar i tabellerna, se fråga 5. Den förklarar att det inte är frågan om reella inköp, utan en spridning/variation av varor/tjänster man behöver köpa för att klara ett normalt liv! Det är inte ett mått, eller beräkning av mängden varor man köper. Det är ett mått på vad man kan köpa, om man hade haft pengar. För en familj på fyra personer räcker inte pengarna till om man lever i de två fattigaste femtedelarna av USA:s befolkning. Den förklarar även hur man kan handla för mer än man tjänar under ett år. Det beror på att man inte har erhållit de exakta inkomstuppgifterna av de intervjuade, påstår man. Därför är dessa siffror en aning osäkra. Dessutom tillkommer ytterligare en faktor, i den lägsta femtedelens hushåll befinner sig ofta bara en person, ibland en vuxen och ett barn. I den efterföljande femtedelens hushåll har vi minst två personer, och i de följande tre femtedelarna stiger antalet personer till minst tre personers hushåll, ofta ännu fler, vanligen två vuxna och två-tre barn. Detta får betydelse för de slutsatser som kan dras senare. (se ”Fråga 7…..” nedan)
Fråga 24 berör dricksen som är omtalad och förekommande i USA, främst inom serviceyrkena. Här finner vi att dricksen (tip) äro medräknad i lönen! Så dricks är inte den stora extrakälla som ibland uttalas vad gäller USA:s fattiga och deras inkomster.
Enligt ”Fair Labor Standards Act” är arbetsgivare inte skyldiga att betala ”dricksbetalda anställda”, t.ex. serveringspersonal mer än 2.13 dollar timmen. Understiger den sammanlagda dricksen plus 2.13 i timmen den lagstadgade minimilönen på 5.15 i timmen, är arbetsgivaren skyldig att stå för mellanskillnaden. (Ur boken ”Barskrapad” av Barbara Ehrenreich, 2002)
Fråga 7, i den övre delen av ”Frequently Asked Questions”, samma sida som de andra frågorna med samma beteckning, kan man läsa att dessa inkomstnivåer är en aning osäkra, eftersom felkällor och annat leder till ologiska slutresultat såsom att man kan handla för större summor än man har i inkomster. En del försöker man, förklara (måhända en bortförklaring?) genom att folk belånar hus och lever på diverse lån, liksom studielån för yngre. Vilket då skulle förklara hur det kan komma sig att folk kan leva på högre fot än vad inkomsterna tillåter! Detta kan knappast fungera i längden, eftersom allt fler med tiden tvingas ifrån sina ägda boenden eller får slut på lånemöjligheterna efter några få år. Detta är allt för långsökt för att förklara det hela.
Samma fråga 7 leder dock i en insprängd not till en annan källa, där det är lite enklare att läsa ut vad som i USA anses vara fattigdom. Då hamnar vi i ”US Census Bureau – Income, Poverty and Health Insurance in The United States 2005”.
En annan källa…US Census Bureau…
Här har man mer direkt försökt beräkna fattigdomsgränsen i USA, ”Estimates of Poverty” (Appendix B.0, sid 52) ”How Poverty is Calculated”, för år 2005. Det är en ganska utförlig rapport om läget i USA vad gäller fattigdomen.
En person under 65 år anses fattig när han/hon har mindre än $10 160 att leva på per år. (76 200 SEK)
Två personer under 65 år anses fattiga när de har mindre än $13 078 att leva på per år. (98 000 SEK)
Tre personer under 65 år anses fattiga när de har mindre än $15 277-$15 735 att leva på per år. (De olika summorna beror på om det är barn under 18 år inräknade) (115 000 SEK)
Fyra personer under 65 år anses fattiga när de har mindre än $19 806 att leva på per år. (Två vuxna+två barn under 18 år) (148 500 SEK)
Svensk medelinkomst för år 2004 var cirka 216 000 SEK, eller omkring $31 000.
(Källa: SCB, http://www.scb.se/templates/pressinfo____159310.asp )
De exempel från USA som här togs upp, ligger under den svenska socialbidragsnormen. Frågan är då, hur många amerikaner ligger under denna norm?
Det fanns, enligt tabell B.1, sid 53, nästan 37 miljoner fattiga i USA enligt deras egna tabeller. Enligt figur 7, sid 30 stod närmare 47 miljoner amerikaner, eller nästan 16 procent av befolkningen, utan försäkringar år 2005.
Enligt tabell 6, sid 24, är cirka 16 miljoner amerikaner utfattiga, medan 37 miljoner betraktas som fattiga och där nästan 50 miljoner står nära, eller mitt i, fattigdomen. (Se även sid 26)
Enligt tabell 1, sid 14 var per capitainkomsten i USA år 2005 – $25 036. (188 000 SEK)
För de svarta var per capitainkomsten $16 874, och $14 483 för de spansktalande, sid 19. (126 000 SEK + 109 000 SEK)
Enligt tabell 2, sid 15 var medianinkomsten för hushållen i USA år 2005 - $46 037. (345 000 SEK)
Dessa siffror säger dock inget om hur samhällets resurser är fördelade mellan dess invånare.
Enligt samma tabell som ovan, tabell 2, sid 15, låg nästan hälften av USA:s hushåll under medelinkomsten.
Enligt tabell 3, sid 16, tjänade den nedersta femtedelen av USA:s hushåll, högst, $19 178. (144 000 SEK)
Den är dock för många avsevärt lägre, kring $7500-$8500. Den lägsta femtedelen av USA:s hushåll utgörs av ungefär 40 miljoner invånare. Denna grupp svarade för 3,4 procent av hushållens ekonomiska medel. Nästa femtedel innehar ungefär 8,6 procent, medan den tredje femtedelen hade 14,6 procent av de ekonomiska medlen. Den fjärde femtedelen innehade 23 procent av medlen, medan den högsta femtedelen stod för innehavet av 50,1 procent av alla ekonomiska medel. Det stämmer ganska bra med de siffror om femtedelar vi erhöll i Departement of Labor, Bureau of Labor Statistics, och deras siffror om de fattigas situation.
(Se sid 15)
Den svenska socialbidragsnormen är här intressant, eftersom närmare 75-80 miljoner amerikaner hamnar i inkomstlägen som understiger denna. Det är hela den nedersta femtedelen av USA:s befolkning samt hälften av nästa femtedel, tillsammans cirka 75-80 (50/55 + 25/30) miljoner människor. I stort sett alla människor, eller hushåll, som tjänar under $25 000 – vilket är cirka 180 000 SEK/år – ligger alltså under svensk socialbidragsnorm för fyra personer. Cirka 27 procent av USA:s hushåll tjänar mindre än $25 000 per år (se beräkningar här:
http://www.census.gov/hhes/www/income/income05.html - Source and Accuracy of the Estimates. Sid 13). 27 procent av hushållen i USA är cirka 30 miljoner av 114,3 miljoner hushåll. I praktiken tillkommer en del av de hushåll som ligger i spannet $25 0000-$34 000 i årlig inkomst till hushållet. Denna grupp utgörs av cirka 13 miljoner hushåll, en fjärdedel når inte över $27 000i årsinkomst, vilket år 2005 var cirka 200 000 SEK. Denna grupp bestod vanligen av tre-fyra personer, vanligen en-två vuxna och två-tre barn. Hushållens fördelning efter inkomster ser ut som följer:
Inkomst under $5000/år = 3,7 miljoner av 114,4 miljoner hushåll.
Inkomst $5000-9999/år = 5,6 miljoner hushåll
Inkomst $10 000-$14 999/år = 7,3 miljoner hushåll
Inkomst $15 000-$24 999/år = 14,1 miljoner hushåll
Inkomst $25 000-$34 999/år = 13 miljoner hushåll
Inkomst $35 000-$49 999/år = 17 miljoner hushåll
Inkomst $50 000-$74 999/år = 21 miljoner hushåll
Inkomst $75 000-$99 999/år = 12,7 miljoner hushåll
Inkomst $100 000 and over = 19,7 miljoner hushåll
(Källa: som närmast ovan, sid 13)
Hur många individer är det då frågan om? Räknat på hushållen med inkomster upp till $27 000 finner vi cirka 27 procent av dem, eller omkring 30 miljoner hushåll. Här befinner sig ungefär en tredjedel av USA:s befolkning. En befolkning som år 2005 uppgick till cirka 290 miljoner individer. En tredjedel är i runda tal ungefär 90 miljoner människor. Med tanke på att hushållen tenderar att bestå av färre medlemmar än i de högre inkomstskikten, bör vi justera denna siffra nedåt, med ungefär 10-15 miljoner. Då blir det cirka 75-80 miljoner individer, bestående av en till fyra individer. Fyra, inte sällan fem individer skall som bäst leva på en årsinkomst på $27 000 – alltså cirka 200 000 SEK, eller en månadslön på 16,600 SEK. Ofta på bara tre fjärdedelar av denna summa, eller $18 000. Här framträder vidden i den amerikanska fattigdomen. $18 000 är cirka 135 000 SEK, eller cirka 11 300 SEK i månaden. Ett ordinärt socialbidrag för en familj bestående av en vuxen plus två-fyra barn, eller två vuxna plus ett-tre barn i Sverige år 2005 inhystade cirka 170 000- 210 000 SEK. Och då ingick mer eller mindre fri hälsovård och läkarvård, det ingår sällan bland fattiga amerikaner.
USA har en statligt fastställd minimilön på $5,15/timman. Det är cirka $41/timman vid 8-timmarsdag, eller $206 per vecka, eller cirka $900 i månaden. Per år är det ungefär $10 800. Ganska många amerikaner tvingas leva på en sådan lön. Det är i svenska pengar, vid en kurs där en USD är 7,25 SEK, cirka 78 000 SEK. En svensk socialbidragstagare erhåller vanligen mellan 90 000 och 110 000 SEK per år. Det är dock betydligt värre i USA, för här har de fattiga ingen garanterad sjuk-och hälsovård, ingen rätt till civiliserat boende och liknande – något man har i Sverige.
Frågar man amerikanerna själva, vilket man gjorde år 2001, så anser man vanligen att en familj på fyra individer behöver minst $35 000 (253 000 SEK) i årsinkomst för att kunna leva ett liv där det mesta av basbehoven är tillgodosedda
(Källa: http://www.epinet.org/content.cfm/issueguides_poverty_povertyfaq. )
Räknat så, hamnar omkring 38 procent av hushållen i USA under deras eget fattigdomsbegrepp. Inte heller i Sverige är en inkomst på 253 000 mycket vad gäller en familj på fyra personer, det är en månadslön kring 21 000 SEK. I Sverige avgår skatt på detta belopp, i USA tillkommer olika sociala försäkringar på beloppet. Ett belopp som troligen, om alla skall vara försäkrade och ha tillgång till hälsovård i familjen, överstiger den skatt man erlägger i Sverige. De amerikanska siffrorna gällde alltså för år 2001, idag är det ännu värre! 38 miljoner hushåll av 114 miljoner hushåll innebär att omkring en tredjedel av USA:s befolkning, eller omkring 80 miljoner amerikaner lever i fattigdom enligt dem själva. Det innebär även att de som lever på en inkomst som ligger under $28 000, eller 203 000 SEK, är omkring 75, kanske 80, miljoner individer till antalet. Dessa lever på medel som understiger svensk socialbidragsnorm, räknat på en familj om fyra individer. 75-80 miljoner amerikaner är omkring 27 procent av befolkningen.
Slutsatser om den amerikanska fattigdomen…
USA har alltså den största fattigdomen i västvärlden, både i reella tal och procentuellt av befolkningen. Det kan skyllas på att det kapitalistiska systemet leder till en slags fascism och fattigdomsalstrande spiral, vilket i sig utvecklar fattigdom mitt i välfärden och rikedomen. Det gör att mellan 29 och 33 procent av USA:s befolkning idag lever i fattigdom, definierad efter den svenska socialbidragsnormen som fattigdomsgräns. Samtidigt finns troligen ytterligare 25-50 miljoner i riskzonen av denna fattigdom, vilket gör att omkring 100-125 miljoner amerikaner idag upplever en ökande otrygghet i tillvaron. Hur har vi då fått fram siffrorna? Genom att för det första ta med de fattiga i USA som man själva anser vara fattiga, alltså 37 miljoner människor, tar vi med dem som lever under den svenska socialbidragsnormen, eller omkring $22 000 för tre personer i ett hushåll. Omkring 75-80 miljoner amerikaner lever i USA under svensk socialbidragsnorm. Hälften lever i fattigdom även enligt amerikanska normer och en mindre del, kanske 15-20 miljoner lever i en fattigdom som mer liknar den i tredje världen. Dessutom lider troligen omkring 100 miljoner amerikaner av den smygande fattigdom som miljöförstöringen innebär.
USA är både rikt, och mycket fattigt. Det skall även påtalas, där finns en stor andel, omkring två tredjedelar av befolkningen, av den rikaste medelklassen i världen. Denna analysering handlar dock icke om dem, den handlar om baksidan av USA! Hur kan man då ha en sådan rikedom sida vid sida med en stor fattigdom? Det beror på dess politik, en kapitalism som går över fattigdom och lik, för att tillfredsställa sina egna, tillfälliga, behov. Det beror även på deras massmedier, som till största delen ägs av högerkrafter, ofta odemokratiska sådana. Den hjärntvätt de dagligen söver stora delar av USA:s befolkning med är effektiv, långt mer effektiv än den dåtida östeuropeiska, ganska ytliga, hjärntvätt som inte ens de styrande trodde på! USA har samtidigt ett system som sprider en enorm osäkerhet, en stor otrygghet och ett system som leder till ständiga bakslag för allt större grupper i samhället. Ett samhälle som är totalt barnfientligt och med 75-80 miljoner relativt fattiga, närmare 40 miljoner än mer fattiga och 15-20 miljoner nära tredje världens fattigdomsgräns kallar vi för ett miserabelt samhälle...och USA är ett sådant samhälle – trots dess rikedom. Eller snarare p.g.a. sin rikedom…
MVH
jbigj
