Identifierar du dig med dina åsikter?

[Lars]

Precis som frågan lyder. Ser du dina åsikter och ställningstaganden som en del av din personlighet? Känns det som om personer attackerar dig och din personlighet när du diskuterar?

Finns det positiva effekter av att identifiera sig med sina åsikter?

Finns det negativa?

Och den återkommande frågan; varför?

[Jörgen]

Precis som frågan lyder. Ser du dina politiska åsikter och ställningstaganden som en del av din personlighet? Känns det som om personer attackerar dig och din personlighet när du diskuterar politik?

Finns det positiva effekter av att identifiera sig med sina åsikter?

Finns det negativa?

Och den återkommande frågan; varför?

Vad är skillnaden mellan politiska åsikter och icke-politiska åsikter?

Politiska åskter kan sägas vara en hel persongrupps kollektiva åsikter, även om föreställning om en unik politisk åsikt inte är omöjlig.

Angriper du min politiske åsikt, så angriper du min grupp,
det spelar inte så stor roll att de olika medlemmmar tolkar åsikten på olika sätt, med olika avsikter, och med olika bakgrund - gruppmentaliteten spelar in där.

Det positiva: jo, man ska va med!

Det negativa: jo, någon annan grupp måste bli gruppens syndabock i världen, ansvariga för det dåliga som händer.

Om grupper sinsemellan är tillräckligt fientliga inställda, så blir det ingen vettig dialog mellan de, utan mest gap & skrik.

[Lars]

Jag råkade skriva politiska åsikter, men jag menade åsikter i största allmänhet. Ändrar det nu..

Om jag angriper en filosofisk ståndpunkt hos någon är det samma sak. Även om det handlar om grundläggande metafysiska grundantaganden så kan man ju lätt i en diskussion suggestera(?) sig själv i dessa antaganden.

Det är i alla fall min erfarenhet.

[Algotezza]

Jag råkade skriva politiska åsikter, men jag menade åsikter i största allmänhet. Ändrar det nu..

Om jag angriper en filosofisk ståndpunkt hos någon är det samma sak. Även om det handlar om grundläggande metafysiska grundantaganden så kan man ju lätt i en diskussion suggestera(?) sig själv i dessa antaganden.

Det är i alla fall min erfarenhet.

Det är sundast i längden att försöka skilja ens åsikter från ens person - och det gäller även andra - för annars blir lätt ifrågasättande av varandras åsikter liktydiga med personangrepp. Åsikter är något jag har eller hyser, inte något jag är.

Åsikter är mer eller mindre temporära ytttringar av min personlighet, den jag är, men är väl inte hela sanningen om min identitet.

A

[Avantgardet]

Bra fråga, men för mig är den av ontologisk natur. Jag identifierar mig överhuvudtaget inte alls med mig själv (såsom ni uppfattar mig). Är vi ett odelbart helt eller är vi ett konglomerat av egenskaper och tankar? För mig det första och då blir det knepigt med karakteristiken. Åsikter däremot anser jag - se där - att man i största möjliga mån bör undvika. Varför? Identifierar man sig med sina åsikter så löper man ju också risken att stagnera i sitt eget tänkande av rädsla för att ändra sin person - då man felaktigt trott idéer konstituera en själv. Alla kedjor som tynger en är kedjor som tynger en, man kastar av sig oken.

[cogito]

Om man avantgardistiskt sett bör undvika åsikter eller synpunkter är det ända raka att låta bli att skriva på forumet. För även om man strikt höll sig till att endast citera andras åsikter eller synpunkter vore urvalet bland citaten ett uttryck för ens åsikt eller synpunkt.

Det bästa är nog att tillämpa ett eget tänkande och sedan hålla tyst med det. Då måste det väl bli rätt alla gånger.

Det är min åsikt,
cogito

[Avantgardet]

Om man avantgardistiskt sett bör undvika åsikter eller synpunkter är det ända raka att låta bli att skriva på forumet. För även om man strikt höll sig till att endast citera andras åsikter eller synpunkter vore urvalet bland citaten ett uttryck för ens åsikt eller synpunkt.

Det bästa är nog att tillämpa ett eget tänkande och sedan hålla tyst med det. Då måste det väl bli rätt alla gånger.

Det är min åsikt,
cogito

Du har helt rätt, visst kan man "läsa in" en åsikt genom att granska urvalet av tankar som förs fram av en person, men det är ju inte samma sak som att hävda att personen i sanning hyser dessa. Man kan även citera sig själv utan att för den skull hålla med om det citerade, åsikten kan dessutom ha ett instrumentellt värde - med detta inte sagt att vad den "pekar mot" behöver vara något annat än ett tillstånd av icke-åsikt eller åsiktslöshet.

Erkänn att du är bara sur för att jag är snyggare än du! Då kan man fråga sig om det du verkligen för fram är en åsikt, välartikulerad som den må va, eller om det istället kanske bör ses som ett känslouttryck?

[Katana]

Åsikter är något jag har eller hyser, inte något jag är.

Problemet är bara att även om man inte själv gör denna identifikation mellan sig själv och sina åsikter så finns de åter 1000 som är fullt villiga att göra så.

[Avantgardet]

Problemet är bara att även om man inte själv gör denna identifikation mellan sig själv och sina åsikter så finns de åter 1000 som är fullt villiga att göra så.

I själva verket är det rätt underligt att denna koppling äger rum. Ingen skulle få för sig att blanda samman en med ens bil, gardiner, möbler eller liknande. Jag gissar att det är ett slags språklig fälla - ett hopkok av ontologiska antaganden och äganderätt (hur är det möjligt att äga en idé, eller en åsikt?). Att åsikten inte äger en fysisk existens gör tydligen att man automatiskt tillskriver den jaget. Det är lika förvirrande när folk talar om "sin" smak - vad menar de?

[Algotezza]

Åsikter är något jag har eller hyser, inte något jag är.

Problemet är bara att även om man inte själv gör denna identifikation mellan sig själv och sina åsikter så finns de åter 1000 som är fullt villiga att göra så.

En sak är vad man bör sträva efter för att ett filosofiskt samtal skall fungera hyfsat "smärtfritt", en annan sak vad folk faktiskt gör och som innebär att en dialog nästan blir omöjlig.

A

[Katana]

Problemet är bara att även om man inte själv gör denna identifikation mellan sig själv och sina åsikter så finns de åter 1000 som är fullt villiga att göra så.

I själva verket är det rätt underligt att denna koppling äger rum. Ingen skulle få för sig att blanda samman en med ens bil, gardiner, möbler eller liknande. Jag gissar att det är ett slags språklig fälla - ett hopkok av ontologiska antaganden och äganderätt (hur är det möjligt att äga en idé, eller en åsikt?). Att åsikten inte äger en fysisk existens gör tydligen att man automatiskt tillskriver den jaget. Det är lika förvirrande när folk talar om "sin" smak - vad menar de?

Haha... tål väl att funderas på.

[Katana]

En sak är vad man bör sträva efter för att ett filosofiskt samtal skall fungera hyfsat "smärtfritt"

Vad är filosofi utan uppriktighet ? Vad är uppriktighet utan identifikation eller igenkänning ? Tomgång.

en annan sak vad folk faktiskt gör och som innebär att en dialog nästan blir omöjlig.

Vem sa att det ska vara lätt ?

[cogito]

Du har helt rätt, visst kan man "läsa in" en åsikt genom att granska urvalet av tankar som förs fram av en person, men det är ju inte samma sak som att hävda att personen i sanning hyser dessa. Man kan även citera sig själv utan att för den skull hålla med om det citerade, åsikten kan dessutom ha ett instrumentellt värde - med detta inte sagt att vad den "pekar mot" behöver vara något annat än ett tillstånd av icke-åsikt eller åsiktslöshet.

Erkänn att du är bara sur för att jag är snyggare än du! Då kan man fråga sig om det du verkligen för fram är en åsikt, välartikulerad som den må va, eller om det istället kanske bör ses som ett känslouttryck?

Ah, Avantgardet behagar föra fram sina åsikter på begriplig svenska!

Även om det ännu ej är klart för mig om du "vill stå för dem" eller om det rör sig om åsikter utan avsändare. Å-ser du dessa dina syn-punkter eller återger du fraser hämtade ur mänsklighetens gemensamma förråd, av blott instrumentellt värde?

Du kanske sitter där bakom din skärm (ditt själv, inte det vi uppfattar av dig) och tränar upp oss i någon konstart?

Intersubjektivt sett är jag faktiskt snyggare än du, vad jag kan uppfatta.

/cogito

[Avantgardet]

Ah, Avantgardet behagar föra fram sina åsikter på begriplig svenska!

Även om det ännu ej är klart för mig om du "vill stå för dem" eller om det rör sig om åsikter utan avsändare. Å-ser du dessa dina syn-punkter eller återger du fraser hämtade ur mänsklighetens gemensamma förråd, av blott instrumentellt värde?

Du kanske sitter där bakom din skärm (ditt själv, inte det vi uppfattar av dig) och tränar upp oss i någon konstart?

Intersubjektivt sett är jag faktiskt snyggare än du, vad jag kan uppfatta.

/cogito

Right on!  Är det mitt anspråksfulla nick? Jag älskar när folk knackar mig på axeln och väser nåt om att jag står på deras fötter, att skon klämmer. Vems strängar är det jag spelar på egentligen? En estetitker med etisk ut-sikt? Är inte det hyckleri? Att "stå för" en åsikt implicerar att man skulle ha något, en oföränderlig kärna, på vilken åsikten eller synpunkten kunde fästas - vilket är en omöjlighet med avseende på jagets karakteristik.

Jag har inte syn-punkt och å-sikt, jag har ett syn-fält och ut-sikt. Delikat skillnad kanske? Högst väsentlig. Vyn är så mycket sjysstare här uppifrån.

[Katana]

Jag har inte syn-punkt och å-sikt, jag har ett syn-fält och ut-sikt. Delikat skillnad kanske? Högst väsentlig. Vyn är så mycket sjysstare här uppifrån.

Ur min syn-vinkel ut-ser jag att du har å-sikter som syn-punkter precis som vem som helst. Man kan inte undgå faktumet av att man har å-sikter hur man än vill slippa undan dom med ut-sikter. To bad....  :D