Snapshot, slapshot, pictures of us all!

[Avantgardet]

Jag sitter på en tjusig hand, ett femtal, inget snack! Klart som fan jag fattar reglerna, men kolla in det här då! Jag har Klöver så jag klarar mig, har flax, och snacka flyt! Fått fnatt och Spader, men who cares, jag klarar mig.  Ruter har jag alltid haft (förklarar saken). Kvinnan är en stilig skit, men bara Jag har Hjärta, och som höjdaren i leken har Jag Brains så att jag SER!

Så vad gör jag? Ska jag kamma hem potten och sätta omvärlden på plats? Eller skall jag vindsurfa genom livet på min andedräkt? Och fånga pärlorna för er så här i farten? Vad tycker ni, på allvar alltså? Måste allt förstöras för att passa? Passa formen, passa tiden, passa pipan, passa micken, passa på, säg pass, och ta ett passfoto - Du var väntad (jag har drömt om Dig för alltid).

Och till Liraren i Ankeborg: om ridån går upp nu, och scenen är detta här, varför göra självet till en roll när man kan spela skådis? Du kommer tacka mig, en extra touch of taste! En Gudagåva, utan att för den skull blanda in Gud. Jag vet du tvekar, men ta in nåt verkligt for a change! Köp dig nåt snyggt att ta på till det, inget överdrivet - vi måste tänka rätt vi båda, vi som vet.

Min skugga faller snabbt, men jag drog snabbare och sköt den. Men andas lugnt jag vet ni värmer tankarna i såret. Så hon suckar, det lämnas tomhål kvar att fyllas gång på gång.

Jag ser Heta Stolen här framför mig, de turas om och byter plats. Och vad har alla andra för sig? De svävar bort i luftpalats, luftmadrass av plast, på konstiga rader, plastiska fraser. Jag tror fan jag fattar nu, han gav bort den, till vem som helst som ville ha den. Spelade dum när de frågade, "va, vadå, jag fattar ingenting". Sen väcktes de till liv av larmklockor - nånstans inombords. Slumrande drakar sover sött - på allvar: ni är gulliga -, den vakne sitter på skatten. Passa :wink: bara lågan så du inte bränner nån. Three strikes, you're out! I'm gone!

Signed dot slash BIC-tändarn (den enda kvalitativa eld du kommer se)

[Avantgardet]

Men det börjar bli tjatigt med uppgraderingar, och jag är less på att mecka i dockor. Vem fyller mina skor när jag dragit? Min tid är inte ändlös! PMa mig ett lösenord så får du befattningen som vanvettskonsult på skutan - den enda friska i ett hav av sjukdom. Vakna nu! Vad sägs, avlösa mig ett tag? Kolla bara in tajmingen och tonen, det finns inga hemligheter, inga trix.

Lev på brödsmulorna...Spela korten...jag tar pausvila och gör viktigare saker.

Damn! Du vet ju! Gör det bara! Sänk mig! Visa mig att jag inte är själv, att du sopar banan med mig när fan du vill! ATT JAG HAR FEL OCH ATT VÄRLDEN INTE ÄR SÅ DJÄVLA TOM PÅ TÄNKANDE!!!
...
Att vi kan bilda rövarband du och jag, kumpaner i brott och straff.

[suchanother]

Avant, låter nästan som om du mötte mej när du låter sådär uppgiven.
Jodå, kan gå all-in med 2,7 os. Finns inget förnuftigt i det men bara för att jävlas. Om sedan motståndaren lägger sej så visar jag korten för ytterligera trycka denne ner i skorna.
Undrar om jag har hämtat denna taktiken från verkliga världen?

[Avantgardet]

Det är värre än så Such, bara en djävla massa smurferier. Jag ligger efter planering och blir ett ångestmoln, behöver åskledare. Jag behöver smulas för att sopa upp mig själv, men ingen har så starka nypor. Jag flyr till eskapism, och måste dubbelt, trippelt, negera mig själv. Bräcklig som en önskedröm, bräcklig som ett hjärta av betong. Vad fan är problemet? Jag behöver nån som tuktar mig!

Våga!

Skräm mig!

Det här livet är ett djävla vaxkabinett, jag försöker bara skänka en munfull blod här och var och göra skiten äkta - DET SKA STINKA NÄR VÅRA KROPPAR RUTTNAR! Det är världens rötmånad och jag känner bara blek parfym. Och jag ser trevande tankar, osäkra blickar, lismarigt leende som tänkt ut nåt smart. Hej! Tatuera din namnteckning i min panna, gör mig till slav!

[Avantgardet]

...och du vet vart språket kommer från.

[PopJimmy]

Jag flyr till eskapism, och måste dubbelt, trippelt, negera mig själv. Bräcklig som en önskedröm, bräcklig som ett hjärta av betong. Vad fan är problemet? Jag behöver nån som tuktar mig!

Vill du höra svaret igen? Du behöver disciplin. Du behöver struktur. Du behöver förädling. Jag vet att detta inte är vad du vill höra eftersom du vill ha lycka och frihet. Men vitsen är att när man tagit sig igenom passasgerna så finns en större frihet på andra sidan, en frihet som är oberoende behovet att söka eskapism i behagliga skuggor. Det är inget fel med skuggor, men, om man kramar dem för mycket går man vilse i mörkret.

Du behöver självdisciplin och träna upp din koncentrationsförmåga/uppmärksamhet och inte låta dig distraheras av behagliga förfrågningar (inget fel på dessa som sagt, men de gör en olycklig om man inte kan förhålla sig till dem balanserat). Du vill komma till mötet med livet, du vill "attenda" men för detta behöver attention, förspill den inte på distraktioner! Du tror att det finns något stimuli "därborta" som kommer göra dig tillfredställd. Men för att inte falla offer för detta erkorrhjul behöver du disciplin,struktur och övning för att kunna "bryta igenom" till det friheten i spontana nuet som du hela tiden försöker vända dig bort från när du försöker möta den i något "mer" än detta.

Nu vet jag att du kanske inte vill höra detta, men du behöver höra det. Kanske inte här och kanske inte nu. Jag skulle gärna säga detta vid en annan tidpunkt i ett annat sammanhang, när du är öppen för att ta emot läran om uppmärksamhetens och medvetandets absoluta värde, att det vi völjer att uppmärksamma skapar vår verklighet. Men det enda jag kan erbjuda dig är detta - nuet.

[J R Auk]

Är du säker på att det är enda vägen, Jimmy?

Hitta vägen för att se att det aldrig varit någon väg där?

Att anamma kaoset, att inte skapa strukturen som leder en till friden har räddat mig mången gånger. Och ofta utanför min påverkan osso, inget underförstått eller underförutsett.

I det otyglade kan man segla, man behöver inte spänna seglet för vinden. Färden kan inte planeras i förväg, men är det inte det som du vill ha sagt också Jimmy?

Endast om man fäster tankarna i distraktionen måste man disciplinera sig i mötet. Utan tankarna fästa vid någonting så existerar inte distraktioner, bara sanningar man kan möta sanningen med.

[Avantgardet]

Vad är det för dag?

[PopJimmy]

Är du säker på att det är enda vägen, Jimmy?

Hitta vägen för att se att det aldrig varit någon väg där?

Vilket är den enda vägen menar du?

Varför tror du att jag är säker på min sak?

Jag kanske har missförstått problemet.


Det jag försökte säga att det enda sättet att komma ur ett impulsivt stimulanssökande som slänger runt en som en vante kring uttre omständigheter är att börja lära känna hur uppmärksamheten ter sig i förhållande till begär efter stimulans.

Att anamma kaoset, att inte skapa strukturen som leder en till friden har räddat mig mången gånger. Och ofta utanför min påverkan osso, inget underförstått eller underförutsett.

Ja, men inte om man känner att det är något som behöver göras. Jag fick intrycket av att detta gällde ett sammanhang då det fanns en upplevelse av att något behövde göras.

Finns det inget som behöver göras, så jag har inget mer att tilläga.

Men jag håller med, Avantgardet behöver inte ta tag i sina skolgrejer, han kan fulllstädigt skita i att ta tag i sina skolarbeten och bara fly in i spontana impulser. Jag själv är mästare på detta.

I det otyglade kan man segla, man behöver inte spänna seglet för vinden. Färden kan inte planeras i förväg, men är det inte det som du vill ha sagt också Jimmy?

Men det beror på sammanhanget. Är det inget som behöver göras så kan kan låta kaos och impulser styra. Det är bara att dra i dig lina efter lina med koks. Det är ditt val.

Endast om man fäster tankarna i distraktionen måste man disciplinera sig i mötet. Utan tankarna fästa vid någonting så existerar inte distraktioner, bara sanningar man kan möta sanningen med.

Men jag fick som sagt intrycket av att Avantgardet upplevde något som behövde göras


Annnars tycker jag att allt var väldigt vackert skrivet.