VECKANS MEDLEM

[Tractatus]

Var någonstans läser Du idéhistoria; if you want to reveal it, of course.

[Kallekula]

Kul ide!

Rising. Du är en god stilist. Klara logiska tankegångar. Bra.Måhända lite naiv, men hellre det än en cyniker (märker att jag håller på att trilla dit, måste ske med enorm ironi och humor isf. Är ingen Wilde så det gäller att se upp). Så du har faktiskt inspirerat mig (såsom många andra här på forumet).

Rising. Varför hänger du på detta forum? Motivet? Tillfredsställer vad?

Reklamare. Hur kommer det sig? Ett medvetet val? I så fall hur resonerade du? Om inte halkade du in på ett bananskal? Vad tycker du om den branschen?

Vet inte om andra frågat. Tror inte det. Bor i? Sambo? Gift? Barn?

Ähä vad tusan kan väl köra några klassiska. Fem drömresemål och varför.

Fem skäl  att gifta sig? Resp inte gifta sig.

Jag skulle helst vilja pyssla med....? Vara en...?

Märks kanske att vi - med vi menar jag att vi var flera personer. det var inte jag och några inbillade andra ala jbigs vi - spelade sällskapsspel i helgen.

Jo vad ni än gör. Lita ALDRIG på en målare. Hans sk proffstips visade sig vara en katastrof (måste nog vara proffs för att klara av dem). Okej jag tjatade på han så jag får väl skylla mig själv, men nu ser vårt hobbyrum ut som en femåring hade målat det.

[J R Auk]

Tackar för svaret men det var inte vad jag var ute efter. Det som söktes var kurslitteraturen på idéhistorian på Södertörn.

Har fått för mig att det är en bättre och mer sympatisk läroanstalt än SU. Så tänkte kolla om litteraturen avslöjar nått.

[hovnarr]

Rising!

av att ha skrivit 9435 inlägg på rollspelsforumet rollspel.nu.

Kul - vad spelar du för nåt? Och gör du det IRL med riktiga, vettiga människor som man inte bara stör sig järnet på? Har försökt några gånger men alla är så förbannat lökiga, även för att vara nördar. Hur tacklar du det?

Jag har alltså aldrig varit den sortens reklamare som tvingat anorektiska fjortonåringar att ställa upp på bilder där de sitter nakna med särade ben och skjuter heroin direkt in i näthinnan, bara för att jag bestämt mig för att vi behöver göra parfymen Lucky Lolita till ett mer urbant och utmanande varumärke.

Haha, skulle du gjort det om uppdraget hade hamnar på ditt bord?

Känns som om jag är på väg att rea ut själen just nu.

Spot on! Undrar var som döljer sig under när försäljningen är avslutad? Jag står beredd med förstoringsglas och auktionsklubba.

@Tractatus: Han sa Södertörn redan tidigare.

@Kallekulla: Wtf?! Är inte Rising en cyniker? Alltså OK, min diagnos: varken särskilt cynisk eller naiv, utan djupt ytlig. Så djupt ytlig att det flödar ut åt både cynismen åt ena sidan och naiviteten åt andra sidan. Detta sagt i all respekt och välmening - jag älskar yta. Salig den som bär insidan på insidan!



P.S. VIKTIGT MEDDELANDE

Fick just svar på PM:et från Jbig där han tackade för det visade intresset men sa att han inte var intresserad av att svara på personliga frågor.

D.S.

[Rising]

Var någonstans läser Du idéhistoria; if you want to reveal it, of course.

Södertörn.

Varför hänger du på detta forum? Motivet? Tillfredsställer vad?

Reklamare. Hur kommer det sig? Ett medvetet val? I så fall hur resonerade du? Om inte halkade du in på ett bananskal? Vad tycker du om den branschen?

Jag gick det naturvetenskapliga programmet i gymnasiet. När jag väl hade kommit på att det var helt fel för mig - jag är ju en humanistiskt lagd estet - så var det redan försent. Jag hade nämligen märkt att naturvetare blev inbjudna till alla fester och så hade jag blivit upp över öronen skolflickeförälskad i en klasskamrat. Så jag stannade; blev klassens kuf och skrev dikter m.m.

När skolan var slut så skulle min mamma och hennes man flytta från Strängnäs, där jag bodde, och jag visste inte riktigt var jag skulle ta vägen eller vad jag skulle göra. Jag hade skolkat så mycket det sista året att jag inte kunde plugga vidare, och det var bara no chance in hell att jag skulle plugga upp ämnen som franska och teknologi på komvux. De försåg mig med en lägenhet i stan (yeah, jag är sååå bortskämd) och betalade hyran för mig ett år. Jag hittade något litet temporärt skitjobb till slut, men jag var inte alls mogen att stå på mina egna ben, så det ledde ingen vart. Till slut fanns det ingen annan väg att gå än att höra om inte farsan kunde hjälpa mig på något vis - han svarade att han vägrade ge mig pengar, men erbjöd mig en del arbetsuppgifter på firman.

Så det var så jag blev reklamare. Men det var inte så mycket av ett inhalkande som det kanske låter - ty jag var väldigt intresserad av typografi, design och bildbearbetning sedan tidigare.

Det gick dåligt med firman. Efter ungefär lite drygt två år så tappade vi vår största kund, och i sviterna efter det skilde sig farsan från sin fru och gick i personlig konkurs. Tack vare en del flax så kunde vi ändå starta på nytt, och vid det laget så hade vi vadat igenom så mycket skit tillsammans att jobbet hade blivit väldigt personligt för min del. Vi kunde hålla ut till stor del för att jag var lojal och stannade utan att riktigt kunna ta ut någon lön, och jag känner mig inte utnyttjad. Tvärtom kan man resonera som så att jag äntligen hade hittat någon uppgift, något syfte.

Men, till slut tappade vi ännu en stor kund, och då blev det uppenbart att firman inte skulle kunna fortsätta försörja oss båda. Och det är typ där jag står idag. Jag vet inte om jag vill fortsätta jobba som Art Director, ens i ett annat företag. Alltså; jag älskar typografi och layout - blandningen av gott hantverk och konstnärlig design. Jag gillar att programmera interaktionsarkitekturer såväl som att behandla fotografier. Det är jätteroliga arbetsuppgifter. Men jag fucking hatar att jobba i en sån här osäker bransch där man dels tävlar mot kunderna - för tekniken är så enkel idag att många kunder får för sig att de kan ta hand om sin marknadsföring själva - dels mot leverantörerna (det finns flera tryckerier som, när vi anlitat dem, kontaktat vår kund och sagt till dem att de borde anlita tryckeriet direkt istället - för tryckeriet kan minsann göra mitt grafiska arbete lika bra som jag själv, menar de) och dels mot konkurrerande företag, förstås. Och det blir inte bättre av att så många kunder utnyttjar ens utsatthet genom att hela tiden ställa allt orimligare krav på pris och arbetsförhållanden.

Om jag skulle kunna hamna på något företags marknadsföringsavdelning, och typ ta hand om deras månatliga kataloger, visitkort och kanske till och med en intern tidskrift, typ... Det vore skönt. Ett tryggt jobb, det är vad jag vill ha. Men all stress och osäkerhet som följer av ett dynamiskt och omväxlande jobb... Det är fan inte värt det. Inte för mig, i alla fall.

Men nu vet jag alltså inte vad jag ska bli, så jag beslutade mig för att plugga något jag tycker är kul.

Och detta "kul" är också förklaringen till varför jag hänger här på forumet. Redan när jag var kuf i gymnasiet så kommer jag ihåg att jag letade efter ett svenskt filosofiforum där man inte var så djäkla akademiskt torra. Fortsatte att leta efter ett sånt forum då och då med åren, och jag blev överlycklig när jag hittade hit.

Det tillfredsställer ett behov av umgänge och av att få utväxla den här sidan av mig som jag har haft svårt att ge uttryck för i mitt umgänge och arbete. Det är också spännande att se om jag har något att erbjuda, samt om jag ens klarar att ta till mig vad ni andra skriver.

Vet inte om andra frågat. Tror inte det. Bor i? Sambo? Gift? Barn?

Bor just nu i Stockholm, med varken sambo, gift eller barn. Kommer dock flytta på Torsdag till Hässelby (yeah, jag vet att det blir en bit att resa till Södertörn, men... äh, allt är fucked up just nu, så jag är glad att ha något ställe att pusta ut på).

[Kallekula]

Fick just svar på PM:et från Jbig där han tackade för det visade intresset men sa att han inte var intresserad av att svara på personliga frågor.

Då får vi respektera det. Vi är trots allt olika. Kan handla om integritet.
Sen anser jag att det som PMas privat inte ska tas upp på det offentliga forumet.

Rising är väl inte cyniker?

Rising:
Betraktar du dig som cyniker och i så fall hur kommer det sig?

[Kallekula]

Risning:

Alltid kul att veta lite mer om olika forumister!
Känner igen mig i delar i vad du skriver. Är du intresserad av att jobba med marknadsföring så Pma.

[hovnarr]

Wow, vilken story Rising. Rörd och imponerad.  :)

Sen anser jag att det som PMas privat inte ska tas upp på det offentliga forumet.

Jo, PM = Private Message. Men menar du att det var fel av mig att meddela att han inte vill delta i diskussionen?

[Kallekula]

Hovnarr:

Ja. Det var fel att från början säga att du Pmat.

Varför heter det annars Private Message?

Okej att kasta sten i glashus. Men börjar det inte likna mobbing det vi nu gör gentemot jbig? Klart att han känner att det är han mot resten av världen.

[Grottis]

Jag tycker att Jbig har kommit med en del bra saker och kan bara beklaga att han tvingas löpa gatlopp.

[Kallekula]

Tja den som ger sig in i leken får leken tåla. Speciellt om man själv lägger ribban på den nivån man gör.

Vad jag finner lite olustigt är mobbingtendenserna. Jag ska i alla fall försöka svara han sakligt och går inte det så....okej det är ganska kul att bustrolla på samma sätt som han gör i alla fall gentemot han själv. Fan man är väl en svag person.  

Ja det finns kanske lite intressant i dt han säger men som du vet han ju inte för avsikt att lyfta fram sakfrågan i sig. Det är ju tydligt.

Nog om jbig. Mer om Risning.

[Avantgardet]

Tack Rising! Kan inte säga mer, underbart!

Hade varit kul om Jbig också deltog, kul att lära känna varandra lite bättre...

[Rising]

Tackar för svaret men det var inte vad jag var ute efter. Det som söktes var kurslitteraturen på idéhistorian på Södertörn.

Ah, sorry. Jag är sån n00b på studier att jag missade det helt. (Jag biter mig fortfarande i tungan när jag råkat säga "klasskamrater" och "lektion" och liknande)

Erm... De här, då:

Axplock ur idéhistorien vol. 1 (Vertigo förlag, Stockholm 2006) Ambjörnsson, Ronny Människors undran (Natur och Kultur, 1997)
Ambjörnsson, Ronny Tankens pilgrimer  
Lennerhed, Lena (red.), Från Sapfo till cyborg (Gidlunds 2006)
Liedman, Sven Eric, Från Platon till kampen mot terrorismen (Bonniers 2005)
Nordin, Svante, Filosofins historia (Studentlitteratur 1995)
Outram, Dorinda, The Enlightenment, (Cambridge Univ. Press, 1995)
Rice, E. & Grafton, A, The Foundation of Early Modern Europe, (WW Norton & Company 1994)
Shapin, Stephen, Den vetenskapliga revolutionen (2000, Symposions förlag)
Axplock ur idéhistorien vol. 2 (Vertigo förlag, Stockholm 2006) - ett antal sidor till gruppövningarna
Eriksson, Gunnar, Västerlandets idéhistoria 1800-1950, (Gidlunds 1983)
Liedman, Sven-Eric, Mellan det triviala och det outsägliga: blad ur humanioras och samhällsvetenskapernas historia (Daidalos 1998)
Runeby, Nils (ed) Framstegets arvtagare (Natur och Kultur, 1998)

---

Kul - vad spelar du för nåt? Och gör du det IRL med riktiga, vettiga människor som man inte bara stör sig järnet på?

Ja, jag spelar bordsrollspel. Jag lajvar inte - och är inte mycket för MMORPGer. Däremot är jag rätt nyfiken på att spela PBF (Play By Forum). Mina preferenser i övrigt; jag spelar helst skräckspelet Kult (en sorts blandning av gnosticism, kabbala och hellraiser (fast den förklaringen låter verkligen inte inspirerande!)) eller olika former av... Samberättande, som är väldigt narrativa spelformer; där man snarare regisserar en historia tillsammans än att spelledaren skall simulera en värld och rollpersonerna skall gestalta sina rollpersoner.

Men jag är väldigt flexibel. Jag kan spela lättsamt umgängesrollspel, nostalgiskt dungeonbash, underhållande beer'n'pretzels-rollspel eller försöka mig på något djupt drama... Precis som du säger så är det viktigt vilka man spelar med. Själv kan jag anpassa mig till typ alla, men jag försöker få ihop grupper som passar med varandra.

skulle du gjort det om uppdraget hade hamnar på ditt bord?

Jag skulle nog ha kunnat gå så långt som att föreslå namnet "Lucky Lolita" - den sortens ironiska smaklösheter tycker jag är helkul. Och jag skulle nog ha kunnat rita en sådan bild - om jag exempelvis skulle göra en flyer till något galet band (har aldrig fått göra något sånt). Men det är väl ungefär så långt jag skulle kunna gå.

---

När det gäller cynismen så har jag ett ideal av att inte fästa något värde till några konventioner. Men samtidigt så är romantik och lojalitet väldigt viktigt för mig. Så jag är väl lite som Nietzsche då; som hyllar en idealmänniska som är så olik mig själv.

Det mest cyniska jag skrivit på forumet var väl när jag skrev att jag var villig att tortera en oskyldig man meddelst häftpistol för 50.000, eller hur det nu var...

Å så missade jag några av KK:S frågor:

Ähä vad tusan kan väl köra några klassiska. Fem drömresemål och varför.

Äh, jag hatar att resa. Så det här blir ena riktigt lama drömresmål:

Tokyo - Där är de riktigt tossiga.
Brooklyn - Har läst så mycket Paul Auster att det blivit mitt mecka.
Berlin - Men bara om det är så grått som jag vill att det ska vara.
New Orleans - Fast det verkar varmt och kvavt där. Men jag gillar stadens historia.
Moskva - Jag är en stenhård ryssoman. Fast vad jag helst av allt vill se är inte Moskva, utan gamla ryska ubåtshangarer, missiluppskjutningsramper och andra stora metallkonstruktioner med bultnitar och rost och oljefläckar. Jag går igång på sånt som fan.

Jag skulle helst vilja pyssla med....? Vara en...?

Spelkonstruktör på åttiotalet. Typ när Alga gav ut Drakborgen och Casper gav ut Talisman... Det är mitt drömyrke. Idag funkar det inte längre på samma sätt.

Jag skulle också kunna tänka mig att vara serietecknare.

Fem skäl  att gifta sig? Resp inte gifta sig.

Jag har aldrig förstått det här man tydligen skall känna som man; en rädsla och en aversion inför tanken på att binda sig. Så:

1. Tryggheten i att vara gift.
2. Man slipper kalla sin älskling för "flickvän", "partner", "sambo" eller något annat mofo.
3. Vigselringen; med den kan man lämna fantomenmärke på skurkarnas hakor som aldrig försvinner!
4. Massor av ekonomiska fördelar. Gissar jag. Jag har ingen aning.
5. Det är coolt att fria.

Skäl emot?

1. Det är en meningslös kristen artefakt från svunna tider.
2. Brölloppet är en larvig ceremoni full av förväntningar som jag inte har den minsta lust att leva upp till.
3. Man måste säga adjö till ens gamla pojkfantasi om att man en gång skall ha ett helt harem med bisexuella nymfomaner.
4. Skilsmässor kan bli riktigt ugly, även om man inte är särskilt rik.
5. Vad är det man försöker bevisa egentligen? Är inte kärleken tillräcklig i sig?

[Varney]

h-by! då blir vi grannar X)
/v-by

[miles davis]

Nietzsche - Jag tycker extremt illa om hans övermänniskoideal och synen på medlidandet som ett dubbelt lidande. Men det makes sense. Särskilt eftersom han själv knappast var den starka framstegsgestalt han prisade så högt. Jag är alltid misstänksam mot sådana som upphöjer ideal de själva enkelt kan leva upp till. Jag delar visserligen Nietzsches förakt för hordmänniskor - men jag vill ändå inte att hans filosofi skall vara lösningen. Jag ser alltså hans verk mer som ett problem än som ett framgångsrecept. Och det är ett stimulerande problem att lösa.
Dessutom är han en fröjd att läsa, och det är nog så viktigt. Jag är inte så förtjust i tänkare som obfuskerar sina tankegångar i den bemärkelsen som exempelvis Heidegger och Wittgenstein gjort.

Nå, då måste jag givetvis be dig utveckla lite av det du säger - vilket är Nietzsches övermänniskoideal; och vad är hans filosofi?

Huruvida detta hör hit, eller om en ny tråd bör skapas någon annanstans, låter jag herr moderator bestämma.