Hejsan...
Dax för en ny genomgående analysering av vår tid, och dess alltid framtvingade problem!
Denna gång synar vi vad liberalismens totalitära ideologi och dess praktiska tillämpningar har inneburit för den s.k. globaliseringen!
Mot slutet av denna analysering tager vi även fram en del intressanta exempel på vad som kan göras åt det hela. Själva svaret på problematikens fråga är ju dock given - mer demokrati och mindre kapitalism! Det tager vi dock fram mot slutet...
Födelsen av globaliseringen...
Att byta varor och tjänster var länge det enda sättet för människor att komma över sådant som de själva inte kunde producera. Utbyten av varor skedde oftast på öppna marknadsplatser. Efter hand flyttades marknadsplatserna in till städernas tehus eller värdshus, för att med tiden få mer permanenta lokaler. Där man kunde köpa in sig med andelar i diverse ekonomiska projekt, inte minst resor ut i världen där främmande varort fördes hem till försäljning. Denna handel med andelar växte allt mer under 1500-talet. Till slut började man på sina håll fundera på att reglera denna marknad så att den blev säkrare för främst andelsköparna.
År 1602 skedde den första aktieförsäljningen i Amsterdam, det var Holländska Ostindiska Kompaniet som släppte sina handelsandelar till försäljning. Aktiehandeln hade kommit för att stanna. Om vi skall ha ett startår, så kan ju 1602 vara ett sådant – ehuru det ju inte heller behövs om man inte anser det vara riktigt! Det är ju egentligen mer ironiskt menat!
Bytesmarknaden var ofta en svår handelsmiljö och därför valde många bönder och köpmän att i förväg göra upp affärer. På så sätt kunde de garantera sig om att få köpa eller sälja varor till ett i förtid bestämt pris. Bönderna kunde då koncentrera sig på jordbruket och inte oroa sig för om skörden skulle bli såld eller inte. Optioner och terminer blev instrumenten för att reglera dessa affärer. Derivathandeln var därmed född. Det var ett system som alltmer började tillämpas under 1700-talet. Något som efterhand gynnade handeln - och aktieinnehav samt spekulation.
Globaliseringen och fattigdomens konsekvenser...
Frilansjournalisten Jesper Mejling har läst Richard G Wilkinson, professor i socialepidemiologi, som skrivit en bok om hur ekonomisk ojämlikhet påverkar människor.
De fattiga lever ett liv som är omkring 25 år kortare än dem som har det bra ställt. Deras liv blir mer stressat, deras chanser blir mindre och de tar lättare fel beslut. De dör långt oftare av hjärt- och kärlsjukdomar eftersom stressen slår till där hårdast.
Den radikala och mycket lästa ekonomen Bharat Jhunjhunwala intervjuas om sin syn på Indiens väg bort från fattigdomen. Han blandar marxism, kapitalism och hinduism och vill bland annat sänka alla västvärldens valutor. Pengars reporter Jonas Ohlin träffade honom i en förort till Delhi.
Indiens överklass blir rikare, medan underklassen blir allt fattigare. Lönerna för de fattiga har inte ökat sedan början av 1990-talet, medan de rikas inkomster har ökat explosionsartat. Detta leder till att osäkerheten och problemen ökar i det indiska samhället. Det leder idag till att vänsterpartierna ökar sina andelar av valmanskåren.
Ett,av många, exempel på utländska investeringar och effektiviseringar i Indien är landets tvålindustri. När man effektiviserade denna industri, hade den 25 000 anställda kvar. Före effektiviseringen hade den 500 000 arbetare, som idag till stor del är arbetslösa. Effektiviseringen har blivit en försämring istället. Effektiviseringar är inte bra om de inte samtidigt leder till fördelar för alla, menar Jhunjhunwala.
Vad då göra? Jo, detta, anser herr Jhunjhunwala:
Det bästa sättet att låta utländska investerare investera i tredje världen är att tvinga dem gå samman med inhemska företag, ungefär som i Kina idag. Att investera i egna industrier som bara utnyttjar fattig arbetskraft, leder inte till någon utveckling, tvärtom menar han. Vidare menar han att patentsystemet bör skrotas, den bara förhindrar utvecklingen mot ökad jämlikhet och ett slut på orättvisorna i världen.
På det internationella planet bör länder gå samman och försöka knäcka den amerikanska dollarn, så att dess hämsko inte hindrar alla att få det bättre. Här borde Indien, Kina, Venezuela och andra stater gå samman med övriga tredje världen för att sälja av sina investeringar inne i USA – då raseras dollarna snabbt. Länder skall ha den andelen av världens tillgångar som befolkningen utgör av världen. Indien har 16 procent av världens befolkning, men bara 3 procent av dess ekonomiska tillgångar, medan USA har 20 procent av världens ekonomiska tillgångar, trots en befolkning på knappt 2 procent.
Jhunjhunwala var tidigare övertygad kapitalist, och fabrikschef, men idag är han ekonom och ser framtidens lösningar för Indien i en kombination av marxism, hinduism och kapitalism.
Fritt hämtat ur Sveriges Radios sändningar ”Pengar”(P1) 14/4-2006
http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/ind ... ramid=1279 (14/4-2006)
Vi avvaktar, så att våra intressenter läser, begrundar, och tager in....sedan går vi vidare med nästa lektion! :wink:
MVH
jbig
Den liberaliserade globaliseringen, ondskan och dess praktik
Moderator: Moderatorgruppen
Den liberaliserade globaliseringen, ondskan och dess praktik
Att verka för det goda...
Hejsan...
Jepp, det har du rätt uti Kallekula, du kan nog inget alls om historia. Inte så mycket annat heller.....mer än visa din avund gentemot dem som vet mer......men vi haver överseende!
Att Sverige hamnade på solsidan beror på i stort sett två saker. Vi befann oss i en världsdel som sög ut övriga världen under århundraden, till slut gav det resultat! För det andra berodde det på att landet omformades från en feodal avkrok till en modern stat där demokratin tvingades fram, trots motstånd från liberaler och adel! Det enda man från liberalt håll bidrog med var att öppna för ökad företagsamhet. Nackdelen var en ökad grad av fascism i samhället. Något som till slut, formellt, avskrevs vid den formella demokratins införande åren 1918-1921.
MVH
jbig
Jepp, det har du rätt uti Kallekula, du kan nog inget alls om historia. Inte så mycket annat heller.....mer än visa din avund gentemot dem som vet mer......men vi haver överseende!
Att Sverige hamnade på solsidan beror på i stort sett två saker. Vi befann oss i en världsdel som sög ut övriga världen under århundraden, till slut gav det resultat! För det andra berodde det på att landet omformades från en feodal avkrok till en modern stat där demokratin tvingades fram, trots motstånd från liberaler och adel! Det enda man från liberalt håll bidrog med var att öppna för ökad företagsamhet. Nackdelen var en ökad grad av fascism i samhället. Något som till slut, formellt, avskrevs vid den formella demokratins införande åren 1918-1921.
MVH
jbig
Att verka för det goda...
Jbig skrev:
Vi befann oss i en världsdel som sög ut övriga världen under århundraden, till slut gav det resultat!
MVH
jbig
Och sossarna har, i princip, haft makten under hela denna förvandling. Allt till vår moderna tid. Brr. Rysligt. Men det är klart med historien i ljuset så vet man väl att rösta på godare krafter. Tur att de borgliga finns. Det är bra med historisk upplysning jbig.
Hejsan...
Kallekulan lelle, här ser vi din okunnighet i historia klart! :wink:
Den tid som omformade landet har inget med sossarna att göra. Denna process startades i ett dimmigt 1700-tal, med klart ökat tempo under 1800-talet och fram mot första världskriget. Där lades grunden, det som senare inträffade var bara en finslipning av ett redan långt gånget projekt! Det var då sossarna kom in!
MVH
jbig
Kallekulan lelle, här ser vi din okunnighet i historia klart! :wink:
Den tid som omformade landet har inget med sossarna att göra. Denna process startades i ett dimmigt 1700-tal, med klart ökat tempo under 1800-talet och fram mot första världskriget. Där lades grunden, det som senare inträffade var bara en finslipning av ett redan långt gånget projekt! Det var då sossarna kom in!
MVH
jbig
Att verka för det goda...
Nej vi får allt konstatera att Sverige med sossarna i spetsen har varit med och osolidariskt tagit en större del av kakan. Tyvärr ser det ut så. Eller vad säger du jbig?
Självklart skulle sossarna kunnat dela med sig om de så ville, men tyvärr vi har ju historien att taga del av.
Bra att du upplyser oss om historien. Sumtsigheter ska drags fram :)
Självklart skulle sossarna kunnat dela med sig om de så ville, men tyvärr vi har ju historien att taga del av.
Bra att du upplyser oss om historien. Sumtsigheter ska drags fram :)
-
suchanother
- Avstängd
- Inlägg: 4109
- Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
- Ort: Göteborg
Dessutom hade Sverige ett speciellt gynnsamt läge efter 2:a världskriget med oförstörd infrastruktur.
Saltsjöbadsandan är mycket resultatet av detta. Denna anda förvandlades så småningom, när andra länder hann ikapp, till ett hinder. Vi fick LO, saltsjöbadsandan, allt skulle flyta. 80-talets kris visade sossarnas handlingsförlamning. Nu kom också den verkliga makten till makten. Sossarna var totalblåsta. De hade vädjat (där kom den riktiga kapitalismen fram med sitt fula tryne hohoho och sossarna vädjade till kapitalistsvinen att bevara det gamla välståndssamhället!)
En totalkollaps för socialdemokratin.
Nä, tror sossarna, LO är historia och nya krafter måste till.
Saltsjöbadsandan är mycket resultatet av detta. Denna anda förvandlades så småningom, när andra länder hann ikapp, till ett hinder. Vi fick LO, saltsjöbadsandan, allt skulle flyta. 80-talets kris visade sossarnas handlingsförlamning. Nu kom också den verkliga makten till makten. Sossarna var totalblåsta. De hade vädjat (där kom den riktiga kapitalismen fram med sitt fula tryne hohoho och sossarna vädjade till kapitalistsvinen att bevara det gamla välståndssamhället!)
En totalkollaps för socialdemokratin.
Nä, tror sossarna, LO är historia och nya krafter måste till.
Hejsan...
Tja, ni får välan dividera hur länge ni vill om detta. Fattar man inte att Sverige förändrades mer under perioden 1750 till 1914 än tiden efteråt, så fattar man inte! En historiebok skulle göra underverk här! :lol:
Dock fortsätter vi på andra delen av jakten på globaliseringens liberala hjärta!
Vad är egentligen globalisering?
Bl.a detta..........................
Från 1993 till 1996 ökade försäljningen för världens 100 största företag med 24 procent. Samtidigt sjönk antalet människor de hade anställda med 0,5 procent.
Källa: Susan George: "TNCs: Employment is not the point", TNI Website 1999, tni.org 020205
Världens 100 största företag står för över 15 procent av bruttovärldsprodukten (världens motsvarighet till BNP).
Källa: Susan George: "TNCs: Employment is not the point", TNI Website 1999, tni.org 020205
De 100 största bolagen i världen har totalt 6 miljoner anställda och tillgångar på 35 000 miljarder kronor.
Källa: Benny Åsman: "Det globala rånet", Moteld 2001, s 39
26 av världens 40 största ekonomiska enheter är storföretag och inte stater.
Källa: Dennis Pamlin: "De transnationella företagen och samhällsutvecklingen" / Flamman 000525
De 100 största transnationella företagen står för 1/8 av världens företags samlade tillgångar.
UNCTAD: "World Investment Report 2000" / Kristina Bjurling & Helena Bergh de Källa: Medeiros: "Globala företag – globalt ansvar?", Forum Syd 2001
Och detta..........
Ericsson har ca 4000 anställda i Kina som tillverkar mobiltelefoner och komponenter. Volvo Bussar har ca 2500 anställda i landet, i samarbete med lokala bolag.
Med undantag för den fackförening som är knuten till staten och kommunistpartiet (ACFTU, världens största fackförening med 110 miljoner medlemmar), är det förbjudet att organsiera sig fackligt i Kina.
Källa: Kristina Bjurling & Helena Bergh de Medeiros: "Globala företag – globalt ansvar?", Forum Syd 2001, s 28 och 50
Över 95 procent av alla musik-CD-skivor i västvärlden distribueras av sex storföretag: BMG, Polygram, Universal, Warner, EMI och Sony. De är på god väg att genom uppköp och sammanslagningar bli fyra.
Källa: Gregory Palast: "Welcome To My Hall Of Infamy", The London Guardian 000903 / gregpalast.com 020205
Ericsson var ett av de storföretag som mest hårdnackat vägrade att avbryta sina affärer med Burmas militärjunta, trots kampanjen för en internationell handelsbojkott. Det ledde bland annat till att de miste ett uppdrag att modernisera San Fransiscos SOS-tjänst.
Källa: Naomi Klein: "No logo", Ordfront förlag 2001, s 398 och 453f
På Kent State University, där Coca-Cola har ensamrätt på läskedrycksförsäljningen, fick den lokala Amnestygruppen frågan om de tänkte uttala sig negativt om Coca-Cola när de sökte ett ekonomiskt bidrag för att bjuda in en talare från Nigeria. De svarade att företagets affärer med den dåvarande diktaturregimen säkert skulle tas upp, och fick avslag på sin begäran.
Källa: Naomi Klein: "No logo", Ordfront förlag 2001, s 125
För optimal vinst, investera i Export Process Zoner i Bangladesh! Bangladesh erbjuder den mest produktiva men billiga arbets-kraften. Fackföreningar och strejker är förbjudna i zonerna.
Bangladeshs regering i en annonstext riktad till utländska storföretag
Källa: Forum Syd, sidan 8, år 2001
Vi anser det beklagligt att människor dog, kanske i onödan, men det ändrar inte det faktum att för att Chevron ska kunna göra affärer i nittio länder runtom i världen är vi tvungna att samarbeta med regeringar av många olika slag.
Mike Libbey, talesman för oljebolaget Chevron, efter att helikopterburna soldater skjutit två försvarslösa, protesterande Awoyebor till döds och skadat ytterligare trettio. Deras enda krav var att få ett formellt möte med bolaget om dess oljeutvinning.
Källa: Ordfront förlag 2001. sidan 459
”Om vi hade jord skulle vi helt enkelt stanna där och bruka jorden för våra behov. Men vi är utan jord, så vi har inget annat val än att jobba i den ekonomiska zonen även om det är mycket tungt och situationen här är väldigt orättvis. Rekryterarna sa vi skulle få hög inkomst, men som jag har upplevt det kan jag inte ens klara mina egna utgifter, och inte skicka mina föräldrar några pengar.”
Raquel, som flyttat in från landet till frihandelszonen Cavite på Filippinerna
Men också detta.......
Varje år dör elva miljoner barn av sjukdomar och undernäring. Närmare fem miljoner skulle kunna räddas med bättre utbyggd sjukvård och ett förbättrat näringsintag, bland annat genom amning. 70 procent av dödsfallen i u-länderna beror på lunginflammation, diarré, mässling, malaria eller undernäring. Ofta är det en kombination av dessa orsaker.
Källa: WHO / Metro 980910
Nearly a billion people entered the 21st century unable to read a book or sign their names.
Källa: UNICEF: "The State of the World's Children 1999" / globalissues.org 020705
Of the 4.4 billion people in developing countries, nearly three-fifths lack basic sanitation. About a third have no access to clean water. A quarter do not have adequate housing. A fifth have no access to modern health services. A fifth of children do not attend school to grade 5. And more than a fifth are chronically malnourished.
Källa: UNDP: Human Development Report 1998 / penpress.org 020618
U-ländernas skuldbetalningar motsvarar 6,3 procent av deras totala BNP. Som jämförelse motsvarar biståndet 0,5 procent deras BNP.
Källa: UNDP: "Human Development Report 2002", s 31
År 1999 levde 2,8 miljarder människor på under 2 dollar om dagen. 1,2 miljarder av dem levde på mindre än en dollar om dagen.
Källa: UNDP: "Human Development Report 2002", undp.org/hdr2002/facts.html 020801
1,4 miljarder människor lever på mindre än 1 dollar om dagen. Världens årliga militärutgifter är 15 gånger större än deras sammanlagda årliga inkomst.
UNDP: Human Development Report 1998 / ETC #1/2002
Tjugoen procent av alla världens barn växer upp utan att få gå i skola. Det motsvarar 130 miljoner barn. En majoritet av dem är flickor, 56 procent. Skillnaden i skolgång mellan flickor och pojkar är störst i Sydasien (Indien, Bangladesh och Pakistan) och obefintlig i Latinamerika och västvärldens industriländer.
Utöver det lämnar 150 miljoner barn skolan innan de når årskurs fem. Det är ytterligare 30 procent av världens alla barn. Hälften av alla världens barn får med andra ord ingen eller helt otillräcklig utbildning.
Källa: Unicefs årsrapport 1998 / DN 981209
FN-organet ILO och FN:s barnfond Unicef uppger att 250 miljoner barn år 2004 arbetar under närmast slavliknande förhållanden. 127 miljoner av dessa är under 14 år. Flertalet finns i Asien och Stillahavsområdet.
Källa: G-P 12/6-2004
Enligt FN beror nöden inte alls på att det råder brist på livsmedel eller rent vatten i världen. Tvärtom finns det mer än någonsin. Problemet är att det som finns fördelas så ojämnt. Enligt FN:s beräkningar skulle hela jordens grundläggande behov av mat, dricksvatten, utbildning och sjukvård kunna täckas av en fyraprocentig skatt på världens 225 största förmögenheter.
Källa: Le Monde Diplomatique, november 1998 / etc.se 981219
Även detta är globalisering……..
Amerikanska vetenskapsförbundet visade att USA mellan 1991 och 1993 exporterade tortyrredskap för mer än 27 miljoner dollar till 57 länder, många kända för brott mot de mänskliga rättigheterna. Tumskruvar, fotjärn, handbojor och elchocksvapen är exempel på den utrustning som exporterats.
Källa: Amnesty Press #5/1998
Global expenditures on education: $80 billion annually
Global defense expenditures: $781 billion annually
$781 billion is more than the total income of the poorest 45% of the global population.
Källa: United Nations Children's Fund (UNICEF) Report, "The State of the World's Children", 1999, World Bank: "World Development Indicators", 1998 / penpress.org 020529
År 1999 bestod över 90 procent av världens samlade direktinvesteringar av uppköp och sammanslagningar av företag. År 1995 var samma siffra knappt 60 procent.
Källa: OECD: "New patterns of industrial organisation", 2001 / Lena Westerlund: "Hur kan jämlik utveckling främjas", LO 2002
Omkring en tredjedel av världshandeln är internhandel, dvs konkurrerar inte på en öppen marknad utan sker inom en företagskoncern.
Källa: UNCTAD: "World Investment Report 1999" / Kristina Bjurling & Helena Bergh de Medeiros: "Globala företag – globalt ansvar?", Forum Syd 2001
De rika ländernas subventioner av det egna jordbruket uppgår till 360 miljarder dollar om året - dvs 30 miljarder mer än hela det svarta Afrikas BNP.
Källa: The Economist 010224 / Benny Åsman: "Det globala rånet", Moteld 2001, s 34f
För varje dollar som utvecklingsländerna fick i bistånd 1998 betalade de 13 dollar i skuldavbetalningar.
Källa: FN http://www.runic-europe.org/swedish/Bri ... m/main.htm
The developing world spends $13 on debt repayment for every $1 it receives in grants.
Källa: World Bank: "Global Development Finance 1999" / globalissues.org 020705
Förväntad livslängd vid födseln, andel läskunniga över 15 år och spädbarndödlighet per 1000 födda, åren 2000-2001.
Sverige 79,3 år 100% 3
USA 76,5 år 100% 7
Kuba 75,7 år 97% 6
Latinamerika 69,3 år 88% 32
Källa: HDR 2001 s 166, 169, 177, 238
I USA, åren 2003-2004, lever över en fjärdedel, nästan en tredjedel av befolkningen, på medel som understiger svensk socialbidragsnorm. En fattig amerikan har mellan $8000 och $13000 per år att leva på – i svenska kronor mellan 60 000 och 95 000. För att komma högre upp krävs fler än ett jobb, då kan amerikanen komma upp till omkring $18000/år, c:a 130 000 SEK/år.
Samma år var den svenska socialbidragsnormen för en vuxen person cirka 95 000-115 000 SEK/år.
En svensk lägre lön låg samma år på cirka 130 000 SEK – netto. (Brutto.170 000 SEK)
En svensk medellön låg samma år på cirka 180 000 SEK – netto. (Brutto. 250 000 SEK)
Svensken har då längre lagstadgad semester än amerikanen, 4-5 veckor mot 2 veckor.
Svensken jobbade även färre veckotimmar än amerikanen samma år, 40 tim mot 45 tim.
Källor:
SCB
U.S. Department of Labor, Bureau of Labor Statistics…
ftp://ftp.bls.gov/pub/special.requests/ ... intile.txt (8/8-2006)
dels US Census Bureau…
http://www.census.gov/hhes/www/income/income05.html (22/9-2006)
Vi avvaktar, och sedan går vi in på lektion tre......
MVH
jbig
Tja, ni får välan dividera hur länge ni vill om detta. Fattar man inte att Sverige förändrades mer under perioden 1750 till 1914 än tiden efteråt, så fattar man inte! En historiebok skulle göra underverk här! :lol:
Dock fortsätter vi på andra delen av jakten på globaliseringens liberala hjärta!
Vad är egentligen globalisering?
Bl.a detta..........................
Från 1993 till 1996 ökade försäljningen för världens 100 största företag med 24 procent. Samtidigt sjönk antalet människor de hade anställda med 0,5 procent.
Källa: Susan George: "TNCs: Employment is not the point", TNI Website 1999, tni.org 020205
Världens 100 största företag står för över 15 procent av bruttovärldsprodukten (världens motsvarighet till BNP).
Källa: Susan George: "TNCs: Employment is not the point", TNI Website 1999, tni.org 020205
De 100 största bolagen i världen har totalt 6 miljoner anställda och tillgångar på 35 000 miljarder kronor.
Källa: Benny Åsman: "Det globala rånet", Moteld 2001, s 39
26 av världens 40 största ekonomiska enheter är storföretag och inte stater.
Källa: Dennis Pamlin: "De transnationella företagen och samhällsutvecklingen" / Flamman 000525
De 100 största transnationella företagen står för 1/8 av världens företags samlade tillgångar.
UNCTAD: "World Investment Report 2000" / Kristina Bjurling & Helena Bergh de Källa: Medeiros: "Globala företag – globalt ansvar?", Forum Syd 2001
Och detta..........
Ericsson har ca 4000 anställda i Kina som tillverkar mobiltelefoner och komponenter. Volvo Bussar har ca 2500 anställda i landet, i samarbete med lokala bolag.
Med undantag för den fackförening som är knuten till staten och kommunistpartiet (ACFTU, världens största fackförening med 110 miljoner medlemmar), är det förbjudet att organsiera sig fackligt i Kina.
Källa: Kristina Bjurling & Helena Bergh de Medeiros: "Globala företag – globalt ansvar?", Forum Syd 2001, s 28 och 50
Över 95 procent av alla musik-CD-skivor i västvärlden distribueras av sex storföretag: BMG, Polygram, Universal, Warner, EMI och Sony. De är på god väg att genom uppköp och sammanslagningar bli fyra.
Källa: Gregory Palast: "Welcome To My Hall Of Infamy", The London Guardian 000903 / gregpalast.com 020205
Ericsson var ett av de storföretag som mest hårdnackat vägrade att avbryta sina affärer med Burmas militärjunta, trots kampanjen för en internationell handelsbojkott. Det ledde bland annat till att de miste ett uppdrag att modernisera San Fransiscos SOS-tjänst.
Källa: Naomi Klein: "No logo", Ordfront förlag 2001, s 398 och 453f
På Kent State University, där Coca-Cola har ensamrätt på läskedrycksförsäljningen, fick den lokala Amnestygruppen frågan om de tänkte uttala sig negativt om Coca-Cola när de sökte ett ekonomiskt bidrag för att bjuda in en talare från Nigeria. De svarade att företagets affärer med den dåvarande diktaturregimen säkert skulle tas upp, och fick avslag på sin begäran.
Källa: Naomi Klein: "No logo", Ordfront förlag 2001, s 125
För optimal vinst, investera i Export Process Zoner i Bangladesh! Bangladesh erbjuder den mest produktiva men billiga arbets-kraften. Fackföreningar och strejker är förbjudna i zonerna.
Bangladeshs regering i en annonstext riktad till utländska storföretag
Källa: Forum Syd, sidan 8, år 2001
Vi anser det beklagligt att människor dog, kanske i onödan, men det ändrar inte det faktum att för att Chevron ska kunna göra affärer i nittio länder runtom i världen är vi tvungna att samarbeta med regeringar av många olika slag.
Mike Libbey, talesman för oljebolaget Chevron, efter att helikopterburna soldater skjutit två försvarslösa, protesterande Awoyebor till döds och skadat ytterligare trettio. Deras enda krav var att få ett formellt möte med bolaget om dess oljeutvinning.
Källa: Ordfront förlag 2001. sidan 459
”Om vi hade jord skulle vi helt enkelt stanna där och bruka jorden för våra behov. Men vi är utan jord, så vi har inget annat val än att jobba i den ekonomiska zonen även om det är mycket tungt och situationen här är väldigt orättvis. Rekryterarna sa vi skulle få hög inkomst, men som jag har upplevt det kan jag inte ens klara mina egna utgifter, och inte skicka mina föräldrar några pengar.”
Raquel, som flyttat in från landet till frihandelszonen Cavite på Filippinerna
Men också detta.......
Varje år dör elva miljoner barn av sjukdomar och undernäring. Närmare fem miljoner skulle kunna räddas med bättre utbyggd sjukvård och ett förbättrat näringsintag, bland annat genom amning. 70 procent av dödsfallen i u-länderna beror på lunginflammation, diarré, mässling, malaria eller undernäring. Ofta är det en kombination av dessa orsaker.
Källa: WHO / Metro 980910
Nearly a billion people entered the 21st century unable to read a book or sign their names.
Källa: UNICEF: "The State of the World's Children 1999" / globalissues.org 020705
Of the 4.4 billion people in developing countries, nearly three-fifths lack basic sanitation. About a third have no access to clean water. A quarter do not have adequate housing. A fifth have no access to modern health services. A fifth of children do not attend school to grade 5. And more than a fifth are chronically malnourished.
Källa: UNDP: Human Development Report 1998 / penpress.org 020618
U-ländernas skuldbetalningar motsvarar 6,3 procent av deras totala BNP. Som jämförelse motsvarar biståndet 0,5 procent deras BNP.
Källa: UNDP: "Human Development Report 2002", s 31
År 1999 levde 2,8 miljarder människor på under 2 dollar om dagen. 1,2 miljarder av dem levde på mindre än en dollar om dagen.
Källa: UNDP: "Human Development Report 2002", undp.org/hdr2002/facts.html 020801
1,4 miljarder människor lever på mindre än 1 dollar om dagen. Världens årliga militärutgifter är 15 gånger större än deras sammanlagda årliga inkomst.
UNDP: Human Development Report 1998 / ETC #1/2002
Tjugoen procent av alla världens barn växer upp utan att få gå i skola. Det motsvarar 130 miljoner barn. En majoritet av dem är flickor, 56 procent. Skillnaden i skolgång mellan flickor och pojkar är störst i Sydasien (Indien, Bangladesh och Pakistan) och obefintlig i Latinamerika och västvärldens industriländer.
Utöver det lämnar 150 miljoner barn skolan innan de når årskurs fem. Det är ytterligare 30 procent av världens alla barn. Hälften av alla världens barn får med andra ord ingen eller helt otillräcklig utbildning.
Källa: Unicefs årsrapport 1998 / DN 981209
FN-organet ILO och FN:s barnfond Unicef uppger att 250 miljoner barn år 2004 arbetar under närmast slavliknande förhållanden. 127 miljoner av dessa är under 14 år. Flertalet finns i Asien och Stillahavsområdet.
Källa: G-P 12/6-2004
Enligt FN beror nöden inte alls på att det råder brist på livsmedel eller rent vatten i världen. Tvärtom finns det mer än någonsin. Problemet är att det som finns fördelas så ojämnt. Enligt FN:s beräkningar skulle hela jordens grundläggande behov av mat, dricksvatten, utbildning och sjukvård kunna täckas av en fyraprocentig skatt på världens 225 största förmögenheter.
Källa: Le Monde Diplomatique, november 1998 / etc.se 981219
Även detta är globalisering……..
Amerikanska vetenskapsförbundet visade att USA mellan 1991 och 1993 exporterade tortyrredskap för mer än 27 miljoner dollar till 57 länder, många kända för brott mot de mänskliga rättigheterna. Tumskruvar, fotjärn, handbojor och elchocksvapen är exempel på den utrustning som exporterats.
Källa: Amnesty Press #5/1998
Global expenditures on education: $80 billion annually
Global defense expenditures: $781 billion annually
$781 billion is more than the total income of the poorest 45% of the global population.
Källa: United Nations Children's Fund (UNICEF) Report, "The State of the World's Children", 1999, World Bank: "World Development Indicators", 1998 / penpress.org 020529
År 1999 bestod över 90 procent av världens samlade direktinvesteringar av uppköp och sammanslagningar av företag. År 1995 var samma siffra knappt 60 procent.
Källa: OECD: "New patterns of industrial organisation", 2001 / Lena Westerlund: "Hur kan jämlik utveckling främjas", LO 2002
Omkring en tredjedel av världshandeln är internhandel, dvs konkurrerar inte på en öppen marknad utan sker inom en företagskoncern.
Källa: UNCTAD: "World Investment Report 1999" / Kristina Bjurling & Helena Bergh de Medeiros: "Globala företag – globalt ansvar?", Forum Syd 2001
De rika ländernas subventioner av det egna jordbruket uppgår till 360 miljarder dollar om året - dvs 30 miljarder mer än hela det svarta Afrikas BNP.
Källa: The Economist 010224 / Benny Åsman: "Det globala rånet", Moteld 2001, s 34f
För varje dollar som utvecklingsländerna fick i bistånd 1998 betalade de 13 dollar i skuldavbetalningar.
Källa: FN http://www.runic-europe.org/swedish/Bri ... m/main.htm
The developing world spends $13 on debt repayment for every $1 it receives in grants.
Källa: World Bank: "Global Development Finance 1999" / globalissues.org 020705
Förväntad livslängd vid födseln, andel läskunniga över 15 år och spädbarndödlighet per 1000 födda, åren 2000-2001.
Sverige 79,3 år 100% 3
USA 76,5 år 100% 7
Kuba 75,7 år 97% 6
Latinamerika 69,3 år 88% 32
Källa: HDR 2001 s 166, 169, 177, 238
I USA, åren 2003-2004, lever över en fjärdedel, nästan en tredjedel av befolkningen, på medel som understiger svensk socialbidragsnorm. En fattig amerikan har mellan $8000 och $13000 per år att leva på – i svenska kronor mellan 60 000 och 95 000. För att komma högre upp krävs fler än ett jobb, då kan amerikanen komma upp till omkring $18000/år, c:a 130 000 SEK/år.
Samma år var den svenska socialbidragsnormen för en vuxen person cirka 95 000-115 000 SEK/år.
En svensk lägre lön låg samma år på cirka 130 000 SEK – netto. (Brutto.170 000 SEK)
En svensk medellön låg samma år på cirka 180 000 SEK – netto. (Brutto. 250 000 SEK)
Svensken har då längre lagstadgad semester än amerikanen, 4-5 veckor mot 2 veckor.
Svensken jobbade även färre veckotimmar än amerikanen samma år, 40 tim mot 45 tim.
Källor:
SCB
U.S. Department of Labor, Bureau of Labor Statistics…
ftp://ftp.bls.gov/pub/special.requests/ ... intile.txt (8/8-2006)
dels US Census Bureau…
http://www.census.gov/hhes/www/income/income05.html (22/9-2006)
Vi avvaktar, och sedan går vi in på lektion tre......
MVH
jbig
Att verka för det goda...
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Vad yrar ni om? Visa dem nu Jbig! Det svenska välståndet står på ett fundament av exploatering av norrländska resurser - givetvis bredde borgarpacket (ostindiska t.ex.) ut sina giriga nävar på andra ställen också. Här upp har man slitit i nattsvarta gruvor i vätan och smutsen, här har man huggit timmer i sitt anletes svett, medan borgarpacket i städerna har skott sig.
Visste ni förresten att norrbotten är en gammal straffkoloni?
Visste ni förresten att norrbotten är en gammal straffkoloni?
-
suchanother
- Avstängd
- Inlägg: 4109
- Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
- Ort: Göteborg
suchanother skrev:Se där, så snackar en norrlänning som sysslar med hobbyverksamhet, fiske jakt, och lyfter bidrag och lever gott i sin villa (om han nu inte är på sin sommarstuga).
Aj aj aj oj. SUCH bidrag. Vad menar du nu? Menar du...ja vad är det du säger egentligen?
Det är bra SUCH medelklassen skiner igenom vare sig du vill eller ej. Ho ho :)
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 35 och 0 gäster