VECKANS MEDLEM

[Grottis]

Har ni någon gång känt er lockade av solipsismen?

[hovnarr]

Nä... möjligen före tonåren, minns inte.

[Grottis]

Blur eller Oasis?

[hovnarr]

Hmm... ingetdera. De enda låtarna jag minns av dem är Song 2 resp. Wonderwall.

[Grottis]

Abstrakt eller föreställande konst? Motivera!

[Avantgardet]

Vilka är de tre värsta respektiva bästa saker som skulle kunna inträffa för er personligen här och nu?

[suchanother]

Johan&Hov; vad skulle ni göra om (om något), om ni fick en nystart och är 18 år och på tröskeln till vuxenlivet?
Jag är så pass generös att ni får rulla tillbaka filmen och ta med all eran livserfarenhet till startpunkten.
Finns det någonting på livsplanet, i livsplaneringen, som ni ångrar?

[hovnarr]

Abstrakt eller föreställande konst? Motivera!

Samma fråga som intellektuell eller sinnlig njutning, fast i annan förpackning. Alltså, den föreställande konsten är ju vackrare. Det är sånt jag vill ha på väggen. Stormande vattenfall, smäktande solnedgångar osv. Men jag älskar att lösa gåtor. Abstrakt konst är roligt när man känner för att grubbla - "Vad menade konstnären egentligen med detta?". Förmodligen inte ett skit.

Vilka är de tre värsta respektiva bästa saker som skulle kunna inträffa för er personligen här och nu?

Oj, fritt spelrum för de morbida tankarna alltså...
1) Min flickvän kommer inte hem ikväll som hon sa. Istället är det polisen som ringer på dörren. Hon har omkommit i en trafikolycka. Det var min syster som körde på henne, genom en ödets nyck.
2) Jag dör (vore otroligt besvärande - så mkt återstår att göra!)
3) Ryssen, USA eller nån utomjording skickar ner en atombomb och vi dör allesammans. Jag ser tryckvågen komma över berget en halv sekund innan jag blir till aska.

Bästa saker...
1) I ett extrainsatt nyhetsmagasin tillkännager världens ledare att de bara skojat lite - dom är inte såhär dumma egentligen och ska genast sluta tortera och ha ihjäl folk och börja tänka mer på miljön, mindre på pengar, och försöka vara så kärleksfulla som möjligt.
2) Plötsligt tågar ett halvdussin pysslingar fram under diskbänken, städar hela huset, fixar och donar, hjälper mig plugga till tentan osv. Utan ett ord och med en glimt i ögat försvinner de sedan från samma ställe de kom ifrån.
3) Plötsligt inser jag tillvarons sanna väsen i all sin glans, och ser att det var gott.

Johan&Hov; vad skulle ni göra om (om något), om ni fick en nystart och är 18 år och på tröskeln till vuxenlivet?
Jag är så pass generös att ni får rulla tillbaka filmen och ta med all eran livserfarenhet till startpunkten.
Finns det någonting på livsplanet, i livsplaneringen, som ni ångrar?

Shit vad koolt. Det blir alltså som att i praktiken få 25-18=7 år extra, samt att jag är tillbaka i de omständigheter som gällde vid 18 års ålder? Eller får jag fritt välja omständigheter?

Skulle i alla flytta hemifrån i så fall - kan inte tänka mig att flytta tillbaka någon längre tid när jag har vanan inne. Hmm... min nuvarande tjej skulle vara 15 år och jag en 25 åring med en 18-årings kropp så det är inte säkert att jag skulle söka upp henne direkt.

Jag tror jag skulle åka till Kanada, och se vart de spåret hade lett. Och så skulle jag börja plugga till veterinär - antingen där eller här.

Finns många saker jag ångrar, men jag ångrar inte att jag ångrar dem! Genom ångern har jag lärt mig vad som funkade. Den visheten har jag betalat för med skuld, skam, möda, ånger, upprättelse, botfärdighet och förlåtelse. Fick jag behålla livserfarenheten skulle jag skaffa mig nya erfarenheter - varav jag skulle komma att ångra vissa.

Bra frågor!

[Grottis]

Vilken fråga skulle ni vilja ha, som ännu inte blivit ställd?

[hovnarr]

Jag har inga särskilda önskemål, och gillar överraskningar. Nåt ska ni göra också

[Angelina]

Vad var era omedelbara synintryck kl 14.39 den 18 februari 1998?

[hovnarr]

En onsdag. Jag gick i tvåan på gymnasiet. Vill minnas att vi hade långa onsdagar med dubbeltimme 14.45-16.15. Bör alltså ha haft rast då, förutsatt att jag inte var sjuk eller inte i skolan av annan anledning. Förmodligen var synintrycket alltså mitt klassrum eller tegelkorridoren utanför, vederbörligen dekorerad med klasskamrater, bänkar, stolar m.m.

Tack för återblicken,

[cogito]

Hej Hovis,

så nu är du konfirmerad och allt...

minns du diskussionen om agnostikern Hovnarr?

http://www.filosofiforum.com/forum/viewtopic.php?t=811&highlight=agnostiker

Hur spelade "livbojen esoterism" in att du bestämde dig för en konfession? Kan tyckas underligt allmänt sett, men någon "allmän" individ finns väl inte.

Står även en orden av något slag på tur? Spännande blandning av fritänkare och formalist i samma narr-fodral...

Förresten, din nuvarande bild (avatar) ger också ett dubbelt budskap, den allvarsame, något bortkomne unge tänkaren med spelevink-mössan på huvudet...

/cogito

[hovnarr]

minns du diskussionen om agnostikern Hovnarr?

2 år sen - tänk att det gått så lång tid! Men visst, mycket har hänt sen dess också. Kul med en betydelsefull återblick (fingrarna höll på att skriva "återblock", listigt nog)

Hur spelade "livbojen esoterism" in att du bestämde dig för en konfession?

Från filosofin och utifrån min tidigare bakgrund var esoterismen ett mer lättsmält steg än kristendomen, som hade gett mig sura uppstötningar under en längre tid. Esoteriken gav mig ett slags symbolspråk som gjorde det möjligt för mig att tillgodogöra mig kristendomen. Så kastade jag vidare bojen till Svenska kyrkan, utgående ifrån att jag inte var för fin för den förrän motsatsen bevisats. Och det gjorde den inte.

Står även en orden av något slag på tur?

Det är så att säga redan ordnat. Men jag tycks nog lika konstig i Konstiga Klubben som här eller på min utbildning, endast bakgrunden skiljer. Det tycks vara min lott. Man får anpassa sig. Och inte haka upp sig.

Förresten, din nuvarande bild (avatar) ger också ett dubbelt budskap

Och garderoberna i bakgrunden. Döljer de skelett, kan man komma ut ur dem, eller leder de kanske till ett förtrollat land? Vilka rober skall de garda?  :smt102

[cogito]

Från esoteriken till konfession, Hovis...

Den vägen gick även Valentin Tomberg, som var en ledande antroposof i Europa tills han konventerade till en kristen konfession, dock den katolska. De gjorde honom visserligen till svart får för all framtid bland antroposoferna, men han skrev ett mycket intressant verk (anonymt), se här:

Tomberg, Valentin (published anonymously).  (1972/1985).  (Robert A. Powell, Trans.).  Meditations on the Tarot: A Journey Into Christian Hermeticism.  Amity, NY: Amity House.  ISBN 0916349101.  x + 658 pp.; illus.; softcover.  Originally written in French; first published in German translation as Die Grossen Arcana Des Tarot (1972); published in French as Méditations sur les 22 arcanes majeurs du Tarot (1984).

The author, inspired by the Major Arcana, expounds in detail and at length on what he terms Hermetic Christianity in this book of twenty-two chapters, one for each Arcanum.  As the title implies, he does not so much comment upon or analyze the cards in detail, as meditate upon them, using them as a springboard to explore theology, mysticism, Western Esotericism or Occultism, Nature Philosophy, Theosophy, Eastern philosophy and religion, and more.  Ultimately he views the Arcana, not as the door to occult sciences, which may disappoint some readers, but as as an aid to meditation, especially with regard to the Christian mysteries.  The book is challenging; the author thoroughly explores numerous complex philosophical, theological, and metaphysical issues.  A prior understanding Occultism or Western Esotericism, including esoteric Christianity, is helpful.  Unfortunately, Tomberg’s organization is sometimes lax and he often takes a long time to make his points.  Each Arcanum is illustrated from a Tarot de Marseille.  The author does not discuss the Minor Arcana.